Då man i fråga om en privatbank i hufvud-l: staden ständigt framkommer med den åsig-) ten, att en sådan bank desto mindre här är behöflig, som bufvudstaden utom riksbanken; har en mängd Jlånefonder i hvarjebanda pu-j: blika kassor m. m., så visar sådant att man icke vet eller lätsar icke reta hvarom fråga är. Vid grundandet af en privatbank, sådan I man.nu tänkt sig den, är det ju ej meningen. att skapa nya sedelmasgor eller att indraga pengar från utlandet, utan endast att genom .: bankens mellankomst och operationer underil i lätta och förbättra cirkulationen af de pengar: som redan finnas: på platsen. Att denna cirkulation, särdeles dä man tager i betraktande att Stockholm skall vara en stor handelsstad, ! är högst illa anordnad måste medgifvas af alla, med undantag af dem som för närvarande i skörda en omätlig vinst på bristerna i detta! hänseende. Dessa brister kunna icke afrikebanken afhjelpas, om: den vore än aldrig så mycket fullproppad med mynt. Erfarenheten har redan i Götheborg visat de fördelar som! penningecirkulationen vid -handelsaffärer kan hafva af en privatbank. Detär likartade förde-! lar som en dylik bank skulle gifva affärehf-; vet i Stockholm. i Om riksbanken med några hundra tusen rdr såsom lån eller kreditiv understödde bildandet af en så beskaffad bank, kunde detta desto: mindre anses vara att till skada för landsor-; ten gynna hufvudstaden med riksbankens sedlar, som tillvaron af en dylik privat bankinrättning i hufvudstaden sannolikt snart nog skulle befria en ej ringa del af r.ksbankens iskonteringsfonder från att vara engagerade i för hufvudstadens: räkning, och derigenom: skulle riksbanken sättas i tillfälle att lemna landsorten en riklig ersättning derföre, att ett mindre belopp af riksbankens medel användts! för att få: denna bankrörelse i gäng. Dessutom kunna filialbanker, eller privata! banker utan sedelätgifningsrätt, ieke utveckla: någon större verksamhet i landsörten eller bidraga till ett ordnadt diskonteringssystem af vexlar och införandet af en verklig inrikes vexelrörelse, derest icke en dylik bank i hufvudstaden finns, genom hvars biträda dessa operationer underlättas. På grund af-dessw förhållanden finna vi oss berättigade-att-anse allt hvad Svenska Tidningen och den faleng af dess. insändare, hvilka försvarat regeringens beslut i filialbanksfrågan, andragit, blott utgöra spegelfäkterier. i Då man vill dölja de verkliga skälen, försöker man sig nemligen med:hopdiktande af hvarjehanda andra, och i ifvern törbiser mar sjelf orimligheten,; att icke säga galenskapen, af de mångfaldiga och stridiga argumenter, son man tillyxat. ————— — Den tillförordnade regeringen har i dag haft sammanträde. — Man läser i P. T. rörande H. M. Konungens resa: I dag har kommit öss tillhanda följande bulletin, daterad Herrevads Kloster den 6 Juni: H.; M; Konungen, som i gär, säväl på förmiddagen som eftermiddagen, bebagade bevista truppernas exercis; har i dag, jemte H. K. FH. Kronprinsen och de K. Arffurstarse, öfservarit den högtidliga gudstjensten i lägret. På förmiddagen har IH. M:t emottagit en deputation från städerna i Malmöhus län; som begärt att få uppvakta H. M:t för att uttrycka. sin underdåniga fågnadröfrer dess ankomst till provinsen. De deputerade äro. inbjudne till den middag, som H. M:t, till firande at H. K. H. Prins Gustafs. namnsdag, i dag gifver. Hans Maj:t och D. K. H. befinvx sig fortfarande fullkomligt väl., — Konungen af Danmark begafsig i måndags på förmiddagen ombord på ångfartyget ,Heklav öfver till Skåne, hvarest han efter inbjudning af konung Oscar ärnar besöka lustlägret på Ljungby hed. Han beledsagades af generaladjutanten för armeen, generalmajor Schöller, mårinministern Bille, resemarskalken, kammarherre Berling, adjutanten hos konun— 8. 1: berättar från Berlin, att svenska ministern vid ryska hofvet baron Nordin tilllika med kollegiirådet grefve Tolstoy hade från nämnde bufvudstad afrest till Dresden. NEN -— På gjord frarcställning hade rikets sedn: z samlade Stunder dels till sigbndier ät URAeRG Vigen lärare vid universiteterna beviljat 2000 rdr bko ärligen vid hvartdera universitetet, alt, efter förslag af fakulteternas. och kovsistoriernas utlåtanden; af kansleren. utdelas, dels eck anvisat 2000 rdr bko årligen att till lika fördelning. mellan universitelerna använ-das till stipendier ät medellöse teol. studiosi; och har K. M., sedan kansleren och konsistorium sig i ämnet yttrat, beträffande förstnämnde stipendier förordnat: att. dessa skola vara. 6 vid hvartdera universitetet af 333: 16 bko, samt ätnjutas i: 2 är,. hvilken tid dock kan af Kansleren förlängas på ett eller två-är; att, då ledighet inträffar, hvarje fakultet till konsistorium aflemnar förslag. på de yngre lärare, som ej innehafva ordinarie. lön: och apses förtjente att ifrågakomma, hvarefter och sedan konsistorium sig iämnet yttrat, kansleren. stipendiaten utnämner; semt-att stipendium får Btojutas, äfven om stipendiaten villivetenskapligt ändämsl vid annat ineller utländskt universitet sig uppehälla eller i samma ändamäl resa utrikes; hvarjemte K.-M. i-afseehde ä de till teol, studiosi.anslagna stipendier förordnat: att dessa: skola utgöra 10.vid hyartdera universitetet, hvarje af 100: rår bko ärligen; att då stipendium blir ledigt, genom allisiint anslag tillkännagifves, att de, som önska deraf komma i ätnjutande, må inom en månad hos teologiska fakultetens dekanus sig anmäla med bifogande af dertill erforderliga betyg; hvarefter fakulteten utnämner till stipendiat den, som anses mest förtjent; endium ätpjutes ett år, men kan äfvenv lä