Då man i fråga om en privatbank i hufvud-l:
staden ständigt framkommer med den åsig-)
ten, att en sådan bank desto mindre här är
behöflig, som bufvudstaden utom riksbanken;
har en mängd Jlånefonder i hvarjebanda pu-j:
blika kassor m. m., så visar sådant att man
icke vet eller lätsar icke reta hvarom fråga är.
Vid grundandet af en privatbank, sådan I
man.nu tänkt sig den, är det ju ej meningen.
att skapa nya sedelmasgor eller att indraga
pengar från utlandet, utan endast att genom .:
bankens mellankomst och operationer under-
il
i
lätta och förbättra cirkulationen af de pengar:
som redan finnas: på platsen. Att denna cir-
kulation, särdeles dä man tager i betraktande
att Stockholm skall vara en stor handelsstad, !
är högst illa anordnad måste medgifvas af alla,
med undantag af dem som för närvarande i
skörda en omätlig vinst på bristerna i detta!
hänseende. Dessa brister kunna icke afrike-
banken afhjelpas, om: den vore än aldrig så
mycket fullproppad med mynt. Erfarenheten
har redan i Götheborg visat de fördelar som!
penningecirkulationen vid -handelsaffärer kan
hafva af en privatbank. Detär likartade förde-!
lar som en dylik bank skulle gifva affärehf-;
vet i Stockholm. i
Om riksbanken med några hundra tusen rdr
såsom lån eller kreditiv understödde bildandet
af en så beskaffad bank, kunde detta desto:
mindre anses vara att till skada för landsor-;
ten gynna hufvudstaden med riksbankens sed-
lar, som tillvaron af en dylik privat bankin-
rättning i hufvudstaden sannolikt snart nog
skulle befria en ej ringa del af r.ksbankens
iskonteringsfonder från att vara engagerade i
för hufvudstadens: räkning, och derigenom:
skulle riksbanken sättas i tillfälle att lemna
landsorten en riklig ersättning derföre, att ett
mindre belopp af riksbankens medel användts!
för att få: denna bankrörelse i gäng.
Dessutom kunna filialbanker, eller privata!
banker utan sedelätgifningsrätt, ieke utveckla:
någon större verksamhet i landsörten eller bi-
draga till ett ordnadt diskonteringssystem af
vexlar och införandet af en verklig inrikes
vexelrörelse, derest icke en dylik bank i huf-
vudstaden finns, genom hvars biträda dessa
operationer underlättas.
På grund af-dessw förhållanden finna vi oss
berättigade-att-anse allt hvad Svenska Tid-
ningen och den faleng af dess. insändare,
hvilka försvarat regeringens beslut i filial-
banksfrågan, andragit, blott utgöra spegelfäk-
terier. i
Då man vill dölja de verkliga skälen, för-
söker man sig nemligen med:hopdiktande af
hvarjehanda andra, och i ifvern törbiser mar
sjelf orimligheten,; att icke säga galenskapen,
af de mångfaldiga och stridiga argumenter, son
man tillyxat.
—————
— Den tillförordnade regeringen har i dag
haft sammanträde.
— Man läser i P. T. rörande H. M. Ko-
nungens resa:
I dag har kommit öss tillhanda följande bulletin,
daterad Herrevads Kloster den 6 Juni:
H.; M; Konungen, som i gär, säväl på förmidda-
gen som eftermiddagen, bebagade bevista truppernas
exercis; har i dag, jemte H. K. FH. Kronprinsen och
de K. Arffurstarse, öfservarit den högtidliga guds-
tjensten i lägret.
På förmiddagen har IH. M:t emottagit en deputa-
tion från städerna i Malmöhus län; som begärt att få
uppvakta H. M:t för att uttrycka. sin underdåniga
fågnadröfrer dess ankomst till provinsen. De depu-
terade äro. inbjudne till den middag, som H. M:t,
till firande at H. K. H. Prins Gustafs. namnsdag, i
dag gifver.
Hans Maj:t och D. K. H. befinvx sig fortfarande
fullkomligt väl.,
— Konungen af Danmark begafsig i mån-
dags på förmiddagen ombord på ångfartyget
,Heklav öfver till Skåne, hvarest han efter
inbjudning af konung Oscar ärnar besöka lust-
lägret på Ljungby hed. Han beledsagades af
generaladjutanten för armeen, generalmajor
Schöller, mårinministern Bille, resemarskalken,
kammarherre Berling, adjutanten hos konun-
— 8. 1: berättar från Berlin, att svenska
ministern vid ryska hofvet baron Nordin till-
lika med kollegiirådet grefve Tolstoy hade
från nämnde bufvudstad afrest till Dresden.
NEN
-— På gjord frarcställning hade rikets sedn: z
samlade Stunder dels till sigbndier ät URAeRG Vigen
lärare vid universiteterna beviljat 2000 rdr bko ärli-
gen vid hvartdera universitetet, alt, efter förslag af
fakulteternas. och kovsistoriernas utlåtanden; af kan-
sleren. utdelas, dels eck anvisat 2000 rdr bko årligen
att till lika fördelning. mellan universitelerna använ--
das till stipendier ät medellöse teol. studiosi; och har
K. M., sedan kansleren och konsistorium sig i ämnet
yttrat, beträffande förstnämnde stipendier förordnat:
att. dessa skola vara. 6 vid hvartdera universitetet af
333: 16 bko, samt ätnjutas i: 2 är,. hvilken tid dock
kan af Kansleren förlängas på ett eller två-är; att,
då ledighet inträffar, hvarje fakultet till konsistorium
aflemnar förslag. på de yngre lärare, som ej inne-
hafva ordinarie. lön: och apses förtjente att ifråga-
komma, hvarefter och sedan konsistorium sig iämnet
yttrat, kansleren. stipendiaten utnämner; semt-att sti-
pendium får Btojutas, äfven om stipendiaten villive-
tenskapligt ändämsl vid annat in- eller utländskt uni-
versitet sig uppehälla eller i samma ändamäl resa ut-
rikes; hvarjemte K.-M. i-afseehde ä de till teol, stu-
diosi.anslagna stipendier förordnat: att dessa: skola
utgöra 10.vid hyartdera universitetet, hvarje af 100:
rår bko ärligen; att då stipendium blir ledigt, genom
allisiint anslag tillkännagifves, att de, som önska
deraf komma i ätnjutande, må inom en månad hos
teologiska fakultetens dekanus sig anmäla med bifo-
gande af dertill erforderliga betyg; hvarefter fakulte-
ten utnämner till stipendiat den, som anses mest för-
tjent; endium ätpjutes ett år, men kan äfvenv
lä