en har afgaätt med döden 1 Ihrondhjem. fan
ntager icke. någon plats bland skalder af för-
ta rangen, men: hans lyriska dikter utmärka
ig fördelaktigt genom lefvande, okonstlad
sänsla samt friskt och kärnfullt språk. ATf-
ren såsom redaktör af Nordlyseto och såsom
len der genom sin nitiska verksambet för att
fstyra oroligheterna i Throndhjem förlidet år
ych såsom ordförande i Throndlijems arbeta-
eförening der väcka och underhålla en god
och ädel anda, har han gjort sig väl förtjent
om sitt fädernesland.
rr nd
UTRIKES
Vi hafva i går och i dag erhållit utländska
olad med underättelser från London och Pa-
is af den 31 Maj (telegrafdepescher från Lon-
don och Parisaf den 1 Juni), från Brissel af den
I, från Berlin af den 2 och från Hamburg - af
den 3 Juni. ;
Franska. regeringen har i Monitören desa-
vuerat de gängse -ryktena om kejsardömets
ipprättande. Ryktena om en total minister-
förändring få allt mera fart.
Ministerkrisen i Holland fortfar.
I Ostindien hafva Engelsmännen haft stor
framgång i kriget mot Birmanerna. Ranguhn
bar blifvit stormadt och intaget.
DANMARE.
En a från Köpenhamn till ett
holsteinskt blad säger den 31 Maj, att man
inom en vecka väntade bekantgörandet af
texten till Londoner konferensens beslut samt
det öppna bref,, hvarigenom riksdagen upp-
löses och nya val utskrifvas till den nya riks-
dagen i Oktober. Vaien troddes skola kom-
ma att ega rum den 4 Aug.
Den genom sina frimodiga yttranden i
preussiska parlamentet bekante frih. v. Vincke
uppehåller sig för närvarande i Köpenhamn.
På en resa i Bayern har nyligen aflidit
danska geheimekonferensrådet Adler. Han
stod i ett nära vänskapsförhållande till Chri-
stian VIII och ätnjöt i Danmark allmän akt-
ning för sin respektabla karakter. Till föd-
seln var han Norrman och hade 1814 ifrigt
deltagit i uppgörande af den första planen för
Norges sjelfständighet.
FRANKRIKE.
Dagens vigtigaste nyhet är en i Monitören
för den 29 Maj införd not, som officielt ve-
deriägger alla rykten om kejsaredömets infö-
rande. Noten är af följande lydelse:
Några utländska blad bemöda sig att utsprida det
rykte; att de nordiska makterna, förutseende vissa e-
ventualiteter, skulle vara beredda att förnya 1815 års
koalition, och att-de skulle .ha på förhand. bestämt
de gränser utom hvilka det icke. skulle vara Frank-
rike tillätet att modifiera sin styrelse. Detta rykte
är falskt; de eventualiteter som skulle utgöra före-
vändningen härför hafva ingen sannolikhet för sig.
Frankrike ätojuter det fullkomligaste lugn; det un-
derhäller med-alla utländska makter de vänskapli-
gaste förbindelser; de hysa. för närvarande mindre
än nägonsin någon afsigt att inblanda sig i Frankri-
kes inre angelägenheter; de veta att Frankrikeihän-
delse af behof skulle förstå att törsvara sinarättighe-
ter, liksom det sjelf respekterar andra folks; men
dessa rettigheter äro hvarken hotade eller bestridda.
Öfverlemnom ät de fallna partierna att, såsom -for-
dom, päräkna fremmande understöd. för att genom-
drifva sina afsigter och-göra gällande sina anspråk
emot nationens vilja. Denna gamla taktik skall icke
hafva nägot annat resultat, än att göra dem ännu
mer förhatliga inför landet.,
Denna not är ett nytt bevis på det öppna
hån, som den nuvarande franska regeringen
anser sig tillständigt enmiot sanningen och det
allmänna vettet. Ännu de aldra sista dagarne
innan denna not offentliggjordes täflade alla
regeringens halfofficiella organer i skriket om
kejsaredömets nödvändighet, påstodo att icke
blott hela: Frankrike, utan hela Europa for-
drade, att detta steg skulle oförtöfvadt tagas
och att den dag då: detta skedde skulle blifva
den lyckligaste: dag: för Frankrike. Och nu
vederlägger regeringen officielt dessa rykten,
som den sjelf utspridt!
Emedlertid är det icke osannolikt, att prin-
sen-presidentens afsigter, åtminstone för den
närmaste framtiden, något förändrats just i
de sista dagarne. Man tror att det besked,
som hr Heeckeren erhållit vid sitt besök hos
de ryska, österrikiska och preussiska monar-
kerna, har icke ringa andel iden ofvannämnde
noten. Ett visst dunkel hvilar väl ännu öf
ver hela denna konfidentiella beskickning,
men åtskilligt synes dock hafva transpirerat,
och man sysselsätter sig i alla kretsar i Paris
lifligt med kommentarier häröfver. En kor-
respondent till Times, meddelar den sanno-
likaste versionen, och yttrar bland annat:
I de samtal, hvilka hr Heeckeren haft i Wien
och Berlin, skall han hafva behandlat kejsaredömets
införande såsom en afgjord sak, och man har derpå
svarat honom, att de fremmande regeringarne icke
hade med kejsaredömets proklamering nägot att skaffa,
så länge detsamma häller sig inom de gränser, som
för Europas oafhängighet äro af nöden; att kejsar-
titeln i och för sig icke medför nägon maktutvidg-
ning, som kan hos suveränerna uppväcka betänklig-
heter; att de emedlertid, om de tillspörjas om sin
mening, eller om man begär deras räd, endast kunna
förklara sig för att republikens president förblir i sin
nuvarande ställning, som betryggar honom nödig auk-
toritet för att göra godt, och att slutligen, om detär
fråga om ärftligt kejsaredöme, sä skola makterna för-
modligen endast läta leda sig af omständigheterna.
Å andra sidan skall hr Heeckeren hafva sökt visa,
att Frankrike icke vidare kan låta bero vid 1815 ärs
traktater, som mäste ständigt päminna det om sin
olycka; att det skulle vara en klok politik att, om än
lieke i verkligheten, - dock i formen revidera dessa
traktater; att det för detta ändamål syntes lämpligast
att sammankalla en europeisk kongress, som icke
blott skulle diskutera och fastställa Europas geografi-
Iska förhällanden, utan äfven dess politiska organisa-
dtion, hvarvid Frankrike skulle förpligta sig att icke
Jöfverskrida sina gränser. Heeckeren. skall vidare ha
l visat, -atb det. för närvarande i Europa funnos blott
Itvä slags regeringar, de med absolut auktoritet och
Ide med parlamentarisk författning. - Så länge Frank-
rike stod på de sistnämndes sida, hade dem emellan
en jemnvigt egt rum. - Sedan den 2 December har
detta upphört. England stär för närvarande i spet-
sen för de parlamentariska regeringarne, eller kan
sägas i sjelfva verket ensam representera dem. Eng-
Jland kan nu inbjudas till den europeiska kongressen
I för att der erfara den dom, som detta tribunal af
Europas suveräner och folk skall afkunna öfver dess
representativa system: —— Mot dessa framställningar