en har afgaätt med döden 1 Ihrondhjem. fan ntager icke. någon plats bland skalder af förta rangen, men: hans lyriska dikter utmärka ig fördelaktigt genom lefvande, okonstlad sänsla samt friskt och kärnfullt språk. ATfren såsom redaktör af Nordlyseto och såsom len der genom sin nitiska verksambet för att fstyra oroligheterna i Throndhjem förlidet år ych såsom ordförande i Throndlijems arbetaeförening der väcka och underhålla en god och ädel anda, har han gjort sig väl förtjent om sitt fädernesland. rr nd UTRIKES Vi hafva i går och i dag erhållit utländska olad med underättelser från London och Pais af den 31 Maj (telegrafdepescher från London och Parisaf den 1 Juni), från Brissel af den I, från Berlin af den 2 och från Hamburg af den 3 Juni. ; Franska. regeringen har i Monitören desavuerat de gängse -ryktena om kejsardömets ipprättande. Ryktena om en total ministerförändring få allt mera fart. Ministerkrisen i Holland fortfar. I Ostindien hafva Engelsmännen haft stor framgång i kriget mot Birmanerna. Ranguhn bar blifvit stormadt och intaget. DANMARE. En a från Köpenhamn till ett holsteinskt blad säger den 31 Maj, att man inom en vecka väntade bekantgörandet af texten till Londoner konferensens beslut samt det öppna bref,, hvarigenom riksdagen upplöses och nya val utskrifvas till den nya riksdagen i Oktober. Vaien troddes skola komma att ega rum den 4 Aug. Den genom sina frimodiga yttranden i preussiska parlamentet bekante frih. v. Vincke uppehåller sig för närvarande i Köpenhamn. På en resa i Bayern har nyligen aflidit danska geheimekonferensrådet Adler. Han stod i ett nära vänskapsförhållande till Christian VIII och ätnjöt i Danmark allmän aktning för sin respektabla karakter. Till födseln var han Norrman och hade 1814 ifrigt deltagit i uppgörande af den första planen för Norges sjelfständighet. FRANKRIKE. Dagens vigtigaste nyhet är en i Monitören för den 29 Maj införd not, som officielt vederiägger alla rykten om kejsaredömets införande. Noten är af följande lydelse: Några utländska blad bemöda sig att utsprida det rykte; att de nordiska makterna, förutseende vissa eventualiteter, skulle vara beredda att förnya 1815 års koalition, och att-de skulle .ha på förhand. bestämt de gränser utom hvilka det icke. skulle vara Frankrike tillätet att modifiera sin styrelse. Detta rykte är falskt; de eventualiteter som skulle utgöra förevändningen härför hafva ingen sannolikhet för sig. Frankrike ätojuter det fullkomligaste lugn; det underhäller med-alla utländska makter de vänskapligaste förbindelser; de hysa. för närvarande mindre än nägonsin någon afsigt att inblanda sig i Frankrikes inre angelägenheter; de veta att Frankrikeihändelse af behof skulle förstå att törsvara sinarättigheter, liksom det sjelf respekterar andra folks; men dessa rettigheter äro hvarken hotade eller bestridda. Öfverlemnom ät de fallna partierna att, såsom -fordom, päräkna fremmande understöd. för att genomdrifva sina afsigter och-göra gällande sina anspråk emot nationens vilja. Denna gamla taktik skall icke hafva nägot annat resultat, än att göra dem ännu mer förhatliga inför landet., Denna not är ett nytt bevis på det öppna hån, som den nuvarande franska regeringen anser sig tillständigt enmiot sanningen och det allmänna vettet. Ännu de aldra sista dagarne innan denna not offentliggjordes täflade alla regeringens halfofficiella organer i skriket om kejsaredömets nödvändighet, påstodo att icke blott hela: Frankrike, utan hela Europa fordrade, att detta steg skulle oförtöfvadt tagas och att den dag då: detta skedde skulle blifva den lyckligaste: dag: för Frankrike. Och nu vederlägger regeringen officielt dessa rykten, som den sjelf utspridt! Emedlertid är det icke osannolikt, att prinsen-presidentens afsigter, åtminstone för den närmaste framtiden, något förändrats just i de sista dagarne. Man tror att det besked, som hr Heeckeren erhållit vid sitt besök hos de ryska, österrikiska och preussiska monarkerna, har icke ringa andel iden ofvannämnde noten. Ett visst dunkel hvilar väl ännu öf ver hela denna konfidentiella beskickning, men åtskilligt synes dock hafva transpirerat, och man sysselsätter sig i alla kretsar i Paris lifligt med kommentarier häröfver. En korrespondent till Times, meddelar den sannolikaste versionen, och yttrar bland annat: I de samtal, hvilka hr Heeckeren haft i Wien och Berlin, skall han hafva behandlat kejsaredömets införande såsom en afgjord sak, och man har derpå svarat honom, att de fremmande regeringarne icke hade med kejsaredömets proklamering nägot att skaffa, så länge detsamma häller sig inom de gränser, som för Europas oafhängighet äro af nöden; att kejsartiteln i och för sig icke medför nägon maktutvidgning, som kan hos suveränerna uppväcka betänkligheter; att de emedlertid, om de tillspörjas om sin mening, eller om man begär deras räd, endast kunna förklara sig för att republikens president förblir i sin nuvarande ställning, som betryggar honom nödig auktoritet för att göra godt, och att slutligen, om detär fråga om ärftligt kejsaredöme, sä skola makterna förmodligen endast läta leda sig af omständigheterna. Å andra sidan skall hr Heeckeren hafva sökt visa, att Frankrike icke vidare kan låta bero vid 1815 ärs traktater, som mäste ständigt päminna det om sin olycka; att det skulle vara en klok politik att, om än lieke i verkligheten, dock i formen revidera dessa traktater; att det för detta ändamål syntes lämpligast att sammankalla en europeisk kongress, som icke blott skulle diskutera och fastställa Europas geografiIska förhällanden, utan äfven dess politiska organisadtion, hvarvid Frankrike skulle förpligta sig att icke Jöfverskrida sina gränser. Heeckeren. skall vidare ha l visat, -atb det. för närvarande i Europa funnos blott Itvä slags regeringar, de med absolut auktoritet och Ide med parlamentarisk författning. Så länge Frankrike stod på de sistnämndes sida, hade dem emellan en jemnvigt egt rum. Sedan den 2 December har detta upphört. England stär för närvarande i spetsen för de parlamentariska regeringarne, eller kan sägas i sjelfva verket ensam representera dem. EngJland kan nu inbjudas till den europeiska kongressen I för att der erfara den dom, som detta tribunal af Europas suveräner och folk skall afkunna öfver dess representativa system: —— Mot dessa framställningar