Sådana åsigter synas också i allmänhet ha
varit antagna i Sverigei fråga om statens mel-
lankomst vid andra allmänt nyttiga företag,
såsom kanalanliggningar, strömrensningar,
hamnbyggnader, sjöuttappningar och sänknin-
gar, hvarjehanda vägförbättringar, m. m. Sta-
ten har icke direkte ingripit 1 dessa företag,
utan med afseende på deras beskaffenhet och
sina egna tillgångar lemmat biträde och upp-
muntran åt den enskilda eller kommunala fö-
retagsamheten.
Dessa åsigter ha äfven legat till grund för
de understöd som blifvit af ständerna bevil-
jade för jefnvägsanläggningar, bland hvilka
räntegarantien för jernvägen mellan Mälaren
och Wenern är det hufvudsakligen märkbara.
I fall staten i ett så kapitalfattigt land som
Sverige skulle lemna den enskilda företag-
samheten utan allt understöd i fråga om så
kostbara anläggningar som större jernvägar,
är det mer än sannolikt, att några sådana icke
på mycket lång tid och kanske aldrig skulle
komma till stånd. Detta blefve emellertid en
desto kännbarare förlust, som den drabbade
icke blott det industriösa lifvet och landets
hela ekonomiska kultur, utan äfven motver-
kade den politiska styrka som ett folk erhål-
ler i så mänga afseenden genom lättheten att
medelst jernvägarne förena och koncentrera
sina krafter samt på sätt och vis hela sitt so-
ciala och politiska lif. Kan Sverige mera än
andra riken undvara en dylik häfstång, och
om det icke kan det, bör den ej för dess er-
hållande göra någon uppoffring?
Att riket icke utan. skada kan vara i afsak-
nad af jernvägar ha vi förut antydt; men nu
är fråga om de uppoffringar som det bör åtaga
sig för sådana vägars erhållande.
I detta hänseende äro vi, oaktadt vårt varma
deltagande för användandet af den nyare ti-
dens stora uppfinningar till befrämjande af na-
tionens förkofran, dock af den åsigt att man
här såsom i alla andra ekonomiska frågor, och
till dem höra jernvägarne dock i främsta rum-
met, måste se på sina tillgångar och på de
resultater, som med någorlunda sannolikhet
kunna förväntas. En nation bör likaså väl
som den enskilde akta sig för vidlyftiga affä-
rer; men hvad den nu ifrågavarande jernvä-
gen vidkommer, så är den kostnad som deraf
kan drabba statsverket icke af den beskaffen-
het, att den öfverstiger tillgångarne. För be-
täckandet af denna kostnad erfordras icke nå-
got statslån och icke heller någon tillökning
1 beskattningen. Det är sannolikt, att jernvä-
gen till en ej ringa del sjelf betalar sina kost-
nader, äfvensom det är ganska säkert att den
rörelse den framdeles åstadkommer skall i
mer eller mindre mån bidraga att öka stats-
verkets inkomster.
Man kan derföre icke annat än anse de af
jernvägens motståndare framställda alternati-
verna: jernvägens förkastande eller ett olycks-
bringande statsskuldssystem, för alldeles orik-
tiga. Jernvägen kan nemligen utföras utan
antagande af detta system och kostnaden för
den kan knappt bli så stor som den årliga
kostnaden för ett af våra värfvade kavalleri-
regementer. Månne jernvägen icke i alla fal
blir mera nyttig för landet, till och med för
dess försvarsverk, än ett af dessa regementen?
a a s s .