fo ra 1 t at VR RE 0 Nr ra rr
att på stället lära känna, huru törhållandet är
i det ena och andra afseendet; Man har väl
mycket prisat Englands politiska institutioner;
men man har tillika endast alltför ofta röjt
en temligen stor okunnighet om rätta naturen
och väsendet af dessa institutioner, och man
har icke sällan föreställt sig dem beroende
på så egendomliga förhållanden, att deraf vore
litet eller intet att lära för andra länder. Förf.
erinrar, huru väsentligt förhållandena i alla
dessa afseenden i sednare tider förändrats,
huru t. ex. kännedomen af engelskan börjat
anses nästan oundgänglig för en god uppfo-
stran, huru ett ojemförligt större antal lands-
män nuförtiden resa till England än förr, huru
de återkomma mer eller mindre stämda till
förmån för den engelska civilisationen, huru
med ett ord engelska sympatier börjat allt
mera hos oss göra sig gällande på bekostnad
af de franska, som hittills i allmänhet varit
öfvervägande.
- Enahanda anmärkning kan göras om andra konti-
nentala länder. Ja, i sjelfva Frankrike, som i första
rummet representerat den kontinentaleuropeiska bild-
ningen och i följd häraf alltid stätt i den skarpaste
motsats till England, — i sjelfva Frankrike finner
man det fordna hatet mot England allt mer och mer
gifva vika för vänskapliga tänkesätt, och engelsk lit-
teratur och seder görs allt större insteg. Till och
med på teatrarna i Frankrike lärer förlöjligandet af en-
gelsmän och engelska seder, som tillförene der utgjorde
en stående galarätt, blifva allt mer och mer sällsynt.
Den stora verldsexpositionen i London förlidet år
har i utomordentlig grad bidragit till befästande af
dessa förändrade tänkesätt i afseende på England.
Genom detta fredliga medel har den engelska civili-
sationen gjort oerhörda eröfringar bland de kontinen-
tala folken.
Hvilka äro de yttersta orsakerna till denna
vändning af det allmänna tänkesättet? För-
fattaren anser väl otvifvelaktigt, att såväl det
höga värdet af den engelska litteraturen på
den ena sidan, som det stora inflytandet af
den engelska industrien på den andra härtill
verksamt bidragit, men dessa omständigheter
hafva enligt hans öfvertygelse hvarken utgjort
de enda eller ens de förnämsta orsakerna.
Hvad som i detta ögonblick företrädesvis dra
ger de europeiska folkens känslor och upp-
märksamhet åt England är enligt hans tanka
en aning eller liksom instinkt, som säger dem,
att det är af den engelska folkstammen som
de hafva att lära sig lösningen af de sam-
bällsproblemer, hvilka så länge hållit de kon-
tinentala staterna i jäsning, och som man allt
hittills förgäfves bemödat sig att utreda.
Förf. erinrar i forbigående, att den republi-
kanska styrelseformen och personlighetsprin-
SR genomförande icke för sig äro några
tillräckliga grundvalar för ett folks lycka och
frihet, och att den monarkiska och aristo-
kratiskt-plutokratiska författningen i England
i sjelfva verket visat sig ega långt säkrare ga-
rantier för nationel lycka och personlig frihet,
än någon af de republiker som man i sednare
tider sett tillyxas på kontinenten; och han
förklarar sin mening och på samma gång äfven
ändamålet med sin resa närmare på följande sätt:
Efter ett besök i England är 1848 tyckte jag mig
temligen väl förstå naturen af de krafter; som uti
detta -land ästadkomma så stora politiska och sociala
förmåner. Men jag fann tillika, att dessa krafter äro
så kringgärdade med: en väfnad af föräldrade och
sinsemellan stridiga- institutioner, att man ofta har
svärt att rätt bedöma deras verksamhet. Det föll mig
genast in, att de förhållanden, hvilka jag här afser,
skulle bättre kunna studeras i Förenta Staterna, hvarest,
oansedt de skiljaktigheter, som förorsakas af den re-
publikanska styrelseformen, sjelfva grundkrafterna uti
samhällsverksamheten äro desamma som i England,
men endast friare fått utveckla sig, och derföre nöd-
vändigt mäste framstå i en klarare dager. Den ön-
skan, söm till följd häraf hos mig uppstod att besöka
Förenta Staterna, uppmuntrades äfven genom ett of-
fentligt understöd. Jag önskar att de upplysningar,
jag går att meddela, mätte åtminstone i nägon ringa
män ätergälda den förbindelse, hyari jag stär till det
allmänna.
Det har icke varit mitt ändamäl att studera Förenta
Staternas politiska förhällanden. Dessa sednare äro
i allmänhet väl bekanta, ätminstone hvad grundprin-
ciperna för det amerikanska styrelsesättet beträftar;
och föga eller intet är i detta afseende att tillägga.
Deremot har det synts mig angeläget att närmare
undersöka speciela sidor af den amerikanska civilisa-
tionen, bland annat emedan man först genom eft sä-
dant detaljstudium kan erhålla nägon rätt klär och
tydlig föreställning om det hela.
Det ämne, jag hufvudsakligen valt för mina forsk-
ningar, har varit den allmänna intellektuela bildnin-
gens tillständ i Förenta Staterna samt organisationer
af undervisningsväsendet i alla rigtningar. Jag bar
önskat se, dels huru alla hit hörande förhållanden
gestalta sig under ett sä beskaffadt styrelsesätt som
det amerikanska, dels ock de deraf härflytande in-
verkningarna på så väl de andliga, som materiela si-
dorna af den allmänna kulturen. Jag har ansett en
något utförligare undersökning rörande detta ämne
vara af så mycket större intresse, som man ännu,
mig veterligen, icke blott i värt fädernesland, utån i
hela Europa saknar alla andra detaljerade underrät-
telser derom, än dem man finner strödda i resebe.
skrifningar af blandadt innehäll.
Men om det ä ena sidan är af intresse att se, huru
det andliga arbetet bedrifves och befördras i-ettland
med sädana institutioner som Förenta Staterna, si ).
föranleder, å en annan sida, detta arbetes organisa-
tion icke mindre att kasta mängen blick in tti sjelfva
samhällsimättningens väsende. Jag vet i sjelfva ver.
ket ingenting, som är bättre egnadt att gifva ett räti
klart begrepp om det amerikanska styrelsesystemets
verkningssätt och verksamhet, än undervishingsväsen-
det, — ingenting, som bättre än detta sednare tillä-
ter att betrakta samfundslifvet från sälla sidor och i
alla dess utvikningar; under det observationen vida
mindre på detta fält, än på nägot annat, är blott
stäld att vilseledas af politiska partistrider eller an-
dra störande krafter.
Man kan icke på nägot annat omräde få se en bät-
tre bild af kommunalstyrelsen och af enskiltas och
enskilta associationers verksamhet för allmänna ända-
mäl. Man kan, med ett, ord, uti ingen annan fräga
bättre lära känna naturen af hvad som i England och
Amerika kallas sjelfstyrelse (selfgovernment,), hvars
rätta väsende egentligen ligger uti en stark kommunal.
och asscciationsanda. :
I bäda delarna stär Amerika ett långt stycke fram-
för Epgland; och andra länder hatva snart sagdt allt
att-lära. Ser man närmare in uti de närvarande po-
litiska- förhällandena i Europa, sä skall man dinpa,
att. det endast och allenast är på denna väg, somede
kontinentala foiken mäste söka sin räddning undan
bäde revolution och despotism; och om jäg ej alltför
mycket misstager mig, så är det just detta dunkelt
anade behof, som i det, närvarande ögonblicket fram
för någonting aennat drager nätionerna närmare till
den anglosechsiska folkstammen — den enda, som
ännu i nögon högre grad utbildat sjelfstyrelsens id6.
: Sjelfstyrelse — denna samhällsordning, som ensam
kan tjena att gifva några säkra garantier för frihe
ten; som; det den finnes, kan bereda frihet äfven i
mn Britt ER fia Ne BTR REK