SHKuluddli HICU Uclal IULULSaAaRdAdUC IR iIlalKkogångspriser skulle följa på hvarandra, blifva dylika hemmansegare oförmögna: att erlägga skatterna, såvida de icke i understödsväg erhålla kontanta bidrag härtill från samma statskassa hvartill dessa skatter ingå. Den andra omständigheten är,att de som likt och olikt arbetat för genomdrifvandet af regeringens förslag å grundräntornas förvandling till vissa räntetitlar eller persedlar, till hvilka förra penningar, obestridligen höra, likväl då fråga varit om denna. förvandling endast tala om persedlarne, men deremot vilja förbjuda hvarje påminnelse om att penningar också är en räntetitel, hvilken såsom sådan kan till andra förvandlas likasom de kunna förvandlas till penningar. Så har äfven landshöfdingen baron von Kremer vid sista mötet i Upsala oupphörligen förehållit de deputerade att de skulle yttra sig om räntepersedlarne, likasom de icke egt enahanda rätt och skyldighet ätt tala om räntetitein : penningar. Förkärleken -för persedlar, har blifvit så stark, att då man icke ens vill tillåta, att det ifrågasättes att dylika förvandlas i penningar, skulle man säkerligen gerna se att de sednare kunde förvandlas till persedlar. Vederbörande ha blifvit behäftade med en verklig persedelrnani. Den. rätta orsaken till denna persedelsjuka är, hvad de tolf deputerades anförande äfven framdrager, att den af regeringen föreslagna ränteförvandlingen, om den ginge igenom, ovilkorligen skulle i framtiden leda till skatteförhöjning. Det är: derföre som man har så stor kärlek till persedlarne. I stället för alt förenklingen af grundskatterna skulle, enligt hvad det uppgifvits, leda till någön lindring för de skattskyldige, är förslaget så uppgjordt, att om det antoges, komme grundskatterna att framdeles utgå med större belopp än tillförene. — Skatteförenklingen skulle medföra skatteförhöjning. Detta har uti ifrågavarande anförande blifvit ganska väl ådagalagdt; Efter de motgångar, som på de flesta ställen drabbat regeringens förslag, kan man väl nu taga för afgjordt, att det måste öfvergifvas. Folket har börjat inse de snäror, som det konservatiyt reformerande partiet velat utlägga för dess kassa, och följden blir nog att hela planen härmed kommer att misslyckas. Sådant är också i högsta grad önskvärdt ej blott för det skattdragande folkets skull, utan kanske ännu mera för konungamaktens. Ingenting skulle i en framtid kunna blifva vådligara för dan godnares än om landets hela skatteallmoge komme under fund med, att ett af regeringen, såsom det hette till förenkling och lättnad, framlagdt förslag i skatteväsendet, hade i sjelfva verket föranledt en tillökning 1 skatteallmogens bördor. Den opposition som häraf komme att framkallas, blefve otvifvelaktigt den :starkaste och mest omfattande som någonsin uppstått i Sverige. Då det konservativt reformerande partiet söker att genomdrifva en dylik reform, så sker det åtminstone icke af kärlek för thronen, ehurö partiet alltid förer denna på tungan, ntan af helt andra motiver, somsäro ingenting mindre än nyttiga för thronens sanna intressen. Man borde eljest ihågkormma, att den som utsår orättvisa, kan göra sig säker räkning. på att få skörda hat, äfvensom att ingen orättvisa är till sina följder för samhället farligare än den som utöfvas i beskattningen. Anförande till Sammanträdesprotokollet den 138 Maj 1852. Ej utan öfverraskning hafva deputerade för länets räntegifvare mottagit kallelse, att i följd af Kongl Maj:ts nådiga bref af den 21 i förra mänaden, ånyo härstädes sammanträda, för att yttrande afgifva i Skatteförenklingsfrägan. Vid denna tid af året önskar landtmannen att fa vistas vid sitt hem, och egna sig ät utöfningen af sit egentliga kall; den dag han derifrån ändamälslöst ryckes är att anse såsom en förlorad dag. Efter en lugn, långvarig och mogen öfverläggning uttalade deputerade vid sammanträdet den 2 sistlidne April sina äsigter om samt meddelade upplysningar-i afseende på skatteförenklingsfrägan, för. såvidt den rörde Upsala län. : De äsigter, som då uttalades, grundade sig icke blott på deputerades enskilda öfvertygelser utan äfven på deras kommittenters yttrade mening. Också hafva deputerade meå tillfredsställelse erfarit, att deras tillgörande gillats af alla de räntegifvare, med hvilka de sedermera sammanträffat. Men, då i ofvananförda kongl. bref yttras, att deputerades framställning,, hvarmed lärer förstås deras önskan om alla grundräntornas förvandling till en fix pecningeskatt, ej bordt kunna föranledas af Kongl. Maj:ts cirkulär af den 10 Oktober förlidet år, äfvensom att samma framställning ,å intet sätt låter förena sign med det at Kongl. Maj:t och Rikets Ständer i ämnet fattade beslut; synes det, som skulle depute rade antingen hafva uisträckt sin yttranderätt utöfver laglighetens eller grannlagenhetens gränsor, eller ock underlätit gifva hvad i dagligt tal kallas svar på tal. I anledning -hHäraf anse deputerade -sig skyldige redogöra för den -syppunkt, hvarur de betraktat sitt äiggande. a Då i Rikets Ständers skrifvelse af den 20 Augusti sistlidet är någon föreskrift icke förekommer, om räntegifvarnes hörande i frågan, hafva Rikets Ständer icke heller kunnat utstaka nägon gräns för räntegifvarnes rättighet att om frågan i hela dess vidd sig yttra. a Denna gräns för rättigheten att uttala gin önskaxm eller äsigt — ty någotannat har icke variti fråga —I skulle således vara att finna i det kongl. cirkuläret: af den 10 Oktober; men detta cirkulär innehöll icke heller nägon sädan begränsning i yttranderätten. Räntegifvarne uppmanas fastheldre, att genom länsvis utsedde deputerade afgifva sin mening rörande antalet och beskaffenheten af de räntetitlar eller Ppersedlar, I: hvilka, sedan de öfrige, eller småpersedlarne, förvandlats till penningar, fortfarande för framtiden böra bi-1 behållasn. j Dä nu Kongl. Maj:t för Upsala län föreslagit del nuvarande grundräntornas förvandling eller omsättning uti fem räntetitlar, — Demligen -spacmäl, hö, smör, dagsverken och penningar — ansägo deputerade sigi ej allenast berättigade, utan jemväl skyldige att vid berörde förvandlingsförslag uttala sina betänkligheter, och anförde, pä de skäl, som i protokollet förekomma, siaa äsigter såväl i afseende på antalet,, som ock i afseende på beskaffenheten, at de räntetitlar, som af rävtegifvarne i detta län och med hänseende till länets lokala och kommerciella förhållanden begvämliö Depnterade ansigo vidare det efogenhet att utta i så Snar