SHKuluddli HICU Uclal IULULSaAaRdAdUC IR iIlalKko-
gångspriser skulle följa på hvarandra, blifva
dylika hemmansegare oförmögna: att erlägga
skatterna, såvida de icke i understödsväg er-
hålla kontanta bidrag härtill från samma stats-
kassa hvartill dessa skatter ingå.
Den andra omständigheten är,- att de som
likt och olikt arbetat för genomdrifvandet af
regeringens förslag å grundräntornas förvand-
ling till vissa räntetitlar eller persedlar, till
hvilka förra penningar, obestridligen höra,
likväl då fråga varit om denna. förvandling
endast tala om persedlarne, men deremot vilja
förbjuda hvarje påminnelse om att penningar
också är en räntetitel, hvilken såsom sådan
kan till andra förvandlas likasom de kunna
förvandlas till penningar. Så har äfven lands-
höfdingen baron von Kremer vid sista mötet
i Upsala oupphörligen förehållit de deputera-
de att de skulle yttra sig om räntepersedlar-
ne, likasom de icke egt enahanda rätt och
skyldighet ätt tala om räntetitein : penningar.
Förkärleken -för persedlar, har blifvit så
stark, att då man icke ens vill tillåta, att det
ifrågasättes att dylika förvandlas i penningar,
skulle man säkerligen gerna se att de sed-
nare kunde förvandlas till persedlar. Veder-
börande ha blifvit behäftade med en verklig
persedelrnani.
Den. rätta orsaken till denna persedelsjuka
är, hvad de tolf deputerades anförande äfven
framdrager, att den af regeringen föreslagna
ränteförvandlingen, om den ginge igenom, o-
vilkorligen skulle i framtiden leda till skatte-
förhöjning. Det är: derföre som man har så
stor kärlek till persedlarne.
I stället för alt förenklingen af grundskat-
terna skulle, enligt hvad det uppgifvits, leda
till någön lindring för de skattskyldige, är
förslaget så uppgjordt, att om det antoges,
komme grundskatterna att framdeles utgå med
större belopp än tillförene. — Skatteförenklin-
gen skulle medföra skatteförhöjning. Detta
har uti ifrågavarande anförande blifvit ganska
väl ådagalagdt;
Efter de motgångar, som på de flesta stäl-
len drabbat regeringens förslag, kan man väl
nu taga för afgjordt, att det måste öfvergif-
vas. Folket har börjat inse de snäror, som
det konservatiyt reformerande partiet velat
utlägga för dess kassa, och följden blir nog
att hela planen härmed kommer att miss-
lyckas.
Sådant är också i högsta grad önskvärdt ej
blott för det skattdragande folkets skull, utan
kanske ännu mera för konungamaktens. In-
genting skulle i en framtid kunna blifva våd-
ligara för dan godnares än om landets hela
skatteallmoge komme under fund med, att ett
af regeringen, såsom det hette till förenkling
och lättnad, framlagdt förslag i skatteväsen-
det, hade i sjelfva verket föranledt en tillök-
ning 1 skatteallmogens bördor. Den opposi-
tion som häraf komme att framkallas, blefve
otvifvelaktigt den :starkaste och mest omfat-
tande som någonsin uppstått i Sverige. Då
det konservativt reformerande partiet söker att
genomdrifva en dylik reform, så sker det åt-
minstone icke af kärlek för thronen, ehurö
partiet alltid förer denna på tungan, ntan af
helt andra motiver, somsäro ingenting mindre
än nyttiga för thronens sanna intressen. Man
borde eljest ihågkormma, att den som utsår
orättvisa, kan göra sig säker räkning. på att
få skörda hat, äfvensom att ingen orättvisa är
till sina följder för samhället farligare än den
som utöfvas i beskattningen.
Anförande till Sammanträdesprotokollet den
138 Maj 1852.
Ej utan öfverraskning hafva deputerade för länets
räntegifvare mottagit kallelse, att i följd af Kongl
Maj:ts nådiga bref af den 21 i förra mänaden, ånyo
härstädes sammanträda, för att yttrande afgifva i
Skatteförenklingsfrägan.
Vid denna tid af året önskar landtmannen att fa
vistas vid sitt hem, och egna sig ät utöfningen af sit
egentliga kall; den dag han derifrån ändamälslöst
ryckes är att anse såsom en förlorad dag.
Efter en lugn, långvarig och mogen öfverläggning
uttalade deputerade vid sammanträdet den 2 sistlidne
April sina äsigter om samt meddelade upplysningar-i
afseende på skatteförenklingsfrägan, för. såvidt den
rörde Upsala län. :
De äsigter, som då uttalades, grundade sig icke
blott på deputerades enskilda öfvertygelser utan äfven
på deras kommittenters yttrade mening. Också hafva
deputerade meå tillfredsställelse erfarit, att deras till-
görande gillats af alla de räntegifvare, med hvilka
de sedermera sammanträffat.
Men, då i ofvananförda kongl. bref yttras, att de-
puterades framställning,, hvarmed lärer förstås deras
önskan om alla grundräntornas förvandling till en fix
pecningeskatt, ej bordt kunna föranledas af Kongl.
Maj:ts cirkulär af den 10 Oktober förlidet år, äfven-
som att samma framställning ,å intet sätt låter för-
ena sign med det at Kongl. Maj:t och Rikets Ständer
i ämnet fattade beslut; synes det, som skulle depute
rade antingen hafva uisträckt sin yttranderätt utöfver
laglighetens eller grannlagenhetens gränsor, eller ock
underlätit gifva hvad i dagligt tal kallas svar på tal.
I anledning -hHäraf anse deputerade -sig skyldige re-
dogöra för den -syppunkt, hvarur de betraktat sitt
äiggande. a
Då i Rikets Ständers skrifvelse af den 20 Augusti
sistlidet är någon föreskrift icke förekommer, om
räntegifvarnes hörande i frågan, hafva Rikets Ständer
icke heller kunnat utstaka nägon gräns för räntegif-
varnes rättighet att om frågan i hela dess vidd sig
yttra. a
Denna gräns för rättigheten att uttala gin önskaxm
eller äsigt — ty någotannat har icke variti fråga —I
skulle således vara att finna i det kongl. cirkuläret:
af den 10 Oktober; men detta cirkulär innehöll icke
heller nägon sädan begränsning i yttranderätten. Rän-
tegifvarne uppmanas fastheldre, att genom länsvis ut-
sedde deputerade afgifva sin mening rörande antalet
och beskaffenheten af de räntetitlar eller Ppersedlar, I:
hvilka, sedan de öfrige, eller småpersedlarne, förvand-
lats till penningar, fortfarande för framtiden böra bi-1
behållasn. j
Dä nu Kongl. Maj:t för Upsala län föreslagit del
nuvarande grundräntornas förvandling eller omsättning
uti fem räntetitlar, — Demligen -spacmäl, hö, smör,
dagsverken och penningar — ansägo deputerade sigi
ej allenast berättigade, utan jemväl skyldige att vid
berörde förvandlingsförslag uttala sina betänkligheter,
och anförde, pä de skäl, som i protokollet förekomma,
siaa äsigter såväl i afseende på antalet,, som ock i
afseende på beskaffenheten, at de räntetitlar, som af
rävtegifvarne i detta län och med hänseende till lä-
nets lokala och kommerciella förhållanden begvämli-
ö Depnterade ansigo vidare det
efogenhet att utta i
så Snar