er nt RV AVE RN TEN Str rt NE oörleanistisk-legitimistiska kongressen skall i hög grad: hafva väckt den europeiska diplomatiens uppmärksarahet. i Preussens . Alla .vigtiga frågor, säger en tidning från Berlin, träda i bakgrunden för dei anledning af ryska kejsarens . besök tillställda festligheter. Emellertid trodde man att preus-1: Sgiska regeringen före kamrarnes återkallande skulle oktroyera en-ny lag om första kammarens sammansättning. ak Prinsen af Preussen har under sitt besökl! i Stettin, i anledning af en der öppnad indurl striexposition, utbragt följande toast: ; pStettin är den första preussiska stad som följt Berlins exempel och öppnat en storartad industriexposition. Den tiden sade man attin-l. dustrien blifvit utträngd af vapnen. Men jag sade redan då att industrien, för att blomstra, mäste stödja sig på vapnen. Detta har man nu också efter tunga pröfningsår insett och, ehuru det närvarande ögonblicket ännu städse l: är sorgligt i följd af nämnde förtid, så skalll dock framtiden återigen blifva ljus. Jag töm-l mer mitt glas för en ljus framtid, hvilken däl. också skall komma Stettins handel till godo.n: Baden; Från Karlsruhe skrifves att presidenten Louis Napoleon nu friar till prinsesgan Maria Amalia af Baden, dotterdotter afl Gustaf IV Adölf och sondotter utaf arfstorhertiginnan Stephanie af Baden, hvilken inoml: kort lär begifva sig till Paris. ; Bayern, Från Ofta F ranken klagas mycket! öfver en gräslig nöd; hela distrikter, heterl det, lefva af ett slags klibröd, som man eljest knappast velat ge boskapen; mångenstä-l. des har man till och med kokat gräs för attl stilla sin hunger. : ÖSTERRIKE. : Den engelska tidningen Globe innehålleri följande korrespondens: Paris den 21 Maj. De depescher som från Wien och Berlin kommit franska ministeren l I till handa hafva uppväckt något misshag hosl: regeringen, emedan de visa att kejsarens af Ryssland besök i dessa hufvudstäder alldelesl;j öfverkorsat härvarande diplomaties planer. Detl: är allmänt bekant att förbindelserna mellanl, österrikiska och franska kabinetten antagit en anska vänskaplig karakter kort före furst v. li —R död; ja det lär till och med icke hafva varit långt ifrån en allians, medl. de vilkor att Österrike, i händelse af ett kon-, tinentalkrig, skulle sluta sig till Frankrike emotl; Ryssland och Preussen, hvaremot Frankrike aranterade de österrikiska besittningarna il i 1 ; talien och i behöfligt fall skulle låta en fransk arme medverka till Ungerns kufvande i fall något nytt uppror skulle utbryta derstädes. Man hoppades att blötta underrättelsen om en dylik allians skulle vara nog för att återhålla Ryssland och Preussen från krig, och i värli sta fall skulle Österrikes isolerande från sinall gamla bundsförvanter försäkra Frankrike omli Segern, ; Denna beräkning var väl dock något skef;l: ty om ett krig skulle utbryta, i hvilket Öster-!l rike stode på Frankrikes sida, så skulle nogl: England göra allarm och lägga sitt omätliga ll inflytande i vågskålen. Det skulle: genom moraliskt och materielt understöd bidraga till att garantera den preussiska monarkiens integritet och italienarne skulle icke underlåta: att be-h gagna Englands -bjelp för att afskudda Öster-h rikes och påfvens ok och bilda ett enda-ita-l: lienskt rike under konungen af Sardinien. Ungern, säkert om understöd, skulle snart åter resa sig, och Österrike, långt ifrån att) hbjelpa Frankrike, skulle nog behöfva hela sinl: armå för att försvara sig sjelf. : ; Emedlertid synes det likväl hafva legat i den franska regeringens politik att afsluta ett: förbund med Österrike och draga fördel afl: den antipati, som ännu råder mellan Öster-l) rike och Preussen. Kejsaren af Ryssland harl; helt och Kållet tillintetgjort denna kombina-. tion och betydligt stärkt hoppet om fredensl; upprätthållande. I privata bref från Berlin till Paris påstås att kejsar Nicolaus på det bestämdäste sattli sig emot den österrikiska regeringens åt Frank-l; rike lutande tendenser och, så otroligt detänl synes, förklarat, att om Österrike inginge enl; separat allians med Frankrike, skulle han förr uppmuntra en konstitutionell rörelse i Italien, och Ungern än gå miste om Englands medverkan. Så mycket är emellertid säkert, att kejsaren af Ryssland åstadkommit en stor för-! ändring i det österrikiska kabinettets politik,l1 och att hans besök i Wien och Berlin haft; den verkan att båda dessa regeringar kommitl, till den övertygelse att det är bäst förblifval) å fredlig fot, båda stödjande sig på kejsarlt icolaus. 1 I Wien lyckades det kejsar Nicolaus full-J komligt att genomdrifva sina åsigter hos denlhi unge kejsaren och hans ministrar, äfvensom lt hos de mest betydande personligheter inomi. österrikiska armeen.. I Berlin gick det ännu lättare för sig, helst som det: preussiska ka-l; binettet var för mycket angeläget om kejsari Nicolai understöd för att icke beredvilligt gålj hans önskningar till mötes. sHans mottagande i Berlin och den enthu-l siasm, hvarmed han helsades af den preussi-l; ska konungens officerare, är tillräckligt bevis( härpå. Om kejsaren af Österrike någonsinl, betviflat zarensbeslutsamhet att bistå Preus-)i sens konung i försvaret af dess land, så måste dessa tvifvel numera vara undanröjda. Af bref från Wien ser man emellertid, att hvarje ovisshet var borttagen redan före kejsar Nicolai afresa till Berlin och att ett oupplösligt förbund i detta ögonblick består mellan de tre monarkerna (af Ryssland, Österrike öch Preussen), icke för att åstadkomma, utan för att förhindra krig.s Å Kejsär Nitolaus hade under sitt vistande i Wienutdelat åtskilliga ordinär både till furstar och grefvar. Vid afresan skänkte han hoffolket 3000 dukater, ställstaten 1500 dukater och Wiens fattige 6000 g yllen: Det berättades för kort tid sedan att Görgeys memoirer blifvit förbjudna öfver hela hafva. emedlertid lyckats förmåkejsaren-att återtsga detta beslut. Görgey skall af Brockos nr a RA BITAR 2 RAMA os