er nt RV AVE RN TEN Str rt NE
oörleanistisk-legitimistiska kongressen skall i
hög grad: hafva väckt den europeiska diplo-
matiens uppmärksarahet. i
Preussens . Alla .vigtiga frågor, säger en tid-
ning från Berlin, träda i bakgrunden för dei
anledning af ryska kejsarens . besök tillställda
festligheter. Emellertid trodde man att preus-1:
Sgiska regeringen före kamrarnes återkallande
skulle oktroyera en-ny lag om första kamma-
rens sammansättning. ak
Prinsen af Preussen har under sitt besökl!
i Stettin, i anledning af en der öppnad indurl
striexposition, utbragt följande toast: -
; pStettin är den första preussiska stad som följt
Berlins exempel och öppnat en storartad in-
dustriexposition. Den tiden sade man attin-l.
dustrien blifvit utträngd af vapnen. Men jag
sade redan då att industrien, för att blomstra,
mäste stödja sig på vapnen. Detta har man
nu också efter tunga pröfningsår insett och,
ehuru det närvarande ögonblicket ännu städse l:
är sorgligt i följd af nämnde förtid, så skalll
dock framtiden återigen blifva ljus. Jag töm-l
mer mitt glas för en ljus framtid, hvilken däl.
också skall komma Stettins handel till godo.n:
Baden; Från Karlsruhe skrifves att presi-
denten Louis Napoleon nu friar till prinses-
gan Maria Amalia af Baden, dotterdotter afl
Gustaf IV Adölf och sondotter utaf arfstor-
hertiginnan Stephanie af Baden, hvilken inoml:
kort lär begifva sig till Paris. ;
Bayern, Från Ofta F ranken klagas mycket!
öfver en gräslig nöd; hela distrikter, heterl
det, lefva af ett slags klibröd, som man el-
jest knappast velat ge boskapen; mångenstä-l.
des har man till och med kokat gräs för attl
stilla sin hunger.
: ÖSTERRIKE. :
Den engelska tidningen Globe innehålleri
följande korrespondens:
Paris den 21 Maj. De depescher som från
Wien och Berlin kommit franska ministeren l I
till handa hafva uppväckt något misshag hosl:
regeringen, emedan de visa att kejsarens af
Ryssland besök i dessa hufvudstäder alldelesl;j
öfverkorsat härvarande diplomaties planer. Detl:
är allmänt bekant att förbindelserna mellanl,
österrikiska och franska kabinetten antagit en
anska vänskaplig karakter kort före furst v. li
—R död; ja det lär till och med
icke hafva varit långt ifrån en allians, medl.
de vilkor att Österrike, i händelse af ett kon-,
tinentalkrig, skulle sluta sig till Frankrike emotl;
Ryssland och Preussen, hvaremot Frankrike
aranterade de österrikiska besittningarna il
i
1
;
talien och i behöfligt fall skulle låta en fransk
arme medverka till Ungerns kufvande i fall
något nytt uppror skulle utbryta derstädes.
Man hoppades att blötta underrättelsen om en
dylik allians skulle vara nog för att återhålla
Ryssland och Preussen från krig, och i vär- li
sta fall skulle Österrikes isolerande från sinall
gamla bundsförvanter försäkra Frankrike omli
Segern, ;
Denna beräkning var väl dock något skef;l:
ty om ett krig skulle utbryta, i hvilket Öster-!l
rike stode på Frankrikes sida, så skulle nogl:
England göra allarm och lägga sitt omätliga ll
inflytande i vågskålen. Det skulle: genom mo-
raliskt och materielt understöd bidraga till att
garantera den preussiska monarkiens integritet
och italienarne skulle icke underlåta: att be-h
gagna Englands -bjelp för att afskudda Öster-h
rikes och påfvens ok och bilda ett enda-ita-l:
lienskt rike under konungen af Sardinien.
Ungern, säkert om understöd, skulle snart
åter resa sig, och Österrike, långt ifrån att)
hbjelpa Frankrike, skulle nog behöfva hela sinl:
armå för att försvara sig sjelf. : ;
Emedlertid synes det likväl hafva legat i
den franska regeringens politik att afsluta ett:
förbund med Österrike och draga fördel afl:
den antipati, som ännu råder mellan Öster-l)
rike och Preussen. Kejsaren af Ryssland harl;
helt och Kållet tillintetgjort denna kombina-.
tion och betydligt stärkt hoppet om fredensl;
upprätthållande.
I privata bref från Berlin till Paris påstås
att kejsar Nicolaus på det bestämdäste sattli
sig emot den österrikiska regeringens åt Frank-l;
rike lutande tendenser och, så otroligt detänl
synes, förklarat, att om Österrike inginge enl;
separat allians med Frankrike, skulle han förr
uppmuntra en konstitutionell rörelse i Italien,
och Ungern än gå miste om Englands med-
verkan. Så mycket är emellertid säkert, att
kejsaren af Ryssland åstadkommit en stor för-!
ändring i det österrikiska kabinettets politik,l1
och att hans besök i Wien och Berlin haft;
den verkan att båda dessa regeringar kommitl,
till den övertygelse att det är bäst förblifval)
å fredlig fot, båda stödjande sig på kejsarlt
icolaus. 1
I Wien lyckades det kejsar Nicolaus full-J
komligt att genomdrifva sina åsigter hos denlhi
unge kejsaren och hans ministrar, äfvensom lt
hos de mest betydande personligheter inomi.
österrikiska armeen.. I Berlin gick det ännu
lättare för sig, helst som det: preussiska ka-l;
binettet var för mycket angeläget om kejsari
Nicolai understöd för att icke beredvilligt gålj
hans önskningar till mötes.
sHans mottagande i Berlin och den enthu-l
siasm, hvarmed han helsades af den preussi-l;
ska konungens officerare, är tillräckligt bevis(
härpå. Om kejsaren af Österrike någonsinl,
betviflat zarens- beslutsamhet att bistå Preus-)i
sens konung i försvaret af dess land, så må-
ste dessa tvifvel numera vara undanröjda. Af
bref från Wien ser man emellertid, att hvarje
ovisshet var borttagen redan före kejsar Ni-
colai afresa till Berlin och att ett oupplösligt
förbund i detta ögonblick består mellan de tre
monarkerna (af Ryssland, Österrike öch Preus-
sen), icke för att åstadkomma, utan för att
förhindra krig.s Å
Kejsär Nitolaus hade under sitt vistande
i Wienutdelat åtskilliga ordinär både till fur-
star och grefvar. Vid afresan skänkte han
hoffolket 3000 dukater, ställstaten 1500 duka-
ter och Wiens fattige 6000 g yllen:
Det berättades för kort tid sedan att Gör-
geys memoirer blifvit förbjudna öfver hela
hafva. emedlertid lyckats förmå- kejsaren-att
återtsga detta beslut. Görgey skall af Brock-
os nr a RA BITAR 2 RAMA os