fall frän den lutherska läran kunde vara förenade,
meddelat dem undervisning uti den katolska kyrkans
lära och, dä de enträget begärt att varda i samma
kyrka upptagna, dem uti katolska läran konfirmerat;
och att han uti katolska församlingens skola lemnat
undervisning ät Johanna Wilhelmina Funk, hustru
Beckman och Cornelia Miller, hvilka dock varit i
skolan intagna, de tvä förra redan under pastorns fö-
reträdares tjenstetid och den sistnämnda enligt begä-
ran af hennes fader, som dämera var katolik, äfven-
som sedermera, efter slutad undervisning, på Johanna
Funks joch Cornelia Möllers uttryckta önskan, dem
likaledes i katolska läran konfirmerat; samt, i fräga
om fröken von Bogen, att hon med säväl Johanna
Wilhelmina Funk som Cornelia Miller, under den tid
de voro i katolska församlingens skola intagne, ofta
samtalat i andeliga ämnen, och, med Lovisa Ader-
man, förenat sig i böner, att pastorn Bernard ville
uti katolska församlingers gemenskap upptaga Lovisa
derman; ty och som pastorn Bernards och fröken
von Bogens omtörmälda ätgärder icke äro att hän-
föra till sådana, andra personers affall från den rätta
evangeliska läran äsyftande, handlingar, för hvilka
ansvar lagligen eger rum, i anseende hvartill ock all-
männa äklagaren nägon ansvarstalan i mälet icke
framställt; alltså pröfvar kongl. hofrätten rättvist pa-
storn Bernard och fröken von Bogen frän ifrägava-
rande ätal befria.
I öfrigt ocK hvad angär det af förre fanjunkaren
Baijur väckta yrkande, att pastorn Bernard mätte
fällas till ansvar för det han skall hafva under må-
lets-handläggning bemött Baijur med otidigheter i
och för de af honom i mälet framställda angifvelser,
varder nämnde yrkande, säsom obefogadt, ogilladt.,