STOCKHOLM, den 26 Maj.
Consistorium Academicum i Upsala har
nu fattat sitt definitiva beslut angående den
byggnad för de kemiska och fysiska profes-
sionerna, hvartill ständerna vid förra riksda-
gen beviljade anslag. Ständernas frikostighet
förtjenar visserligen all tacksamhet och de
akademiska fidernas omtanka allt loford; äf-
vensom man bör glädja sig åt den utveckling;
som naturvetenskapernas studium genom de
nya institutionerna förmodligen kommer att
taga. Men likväl kan man ej utan bekymmer
se den ena stora byggnaden efter den andra
uppföras, hvilka på ett visst håll auses såsom
lika många ankare för att qvarhålla universi-
tetet i småstaden, der det, trots alla bemö-
danden och ansträngningar, ej kan uppfylla
sin bestämmelse att vara högsta representan-
ten af landets vetenskapliga odling och att.
göra denna odling tillgänglig och fruktbar för
så många som möjligt. I hufvudstaden, der
rikets högsta embetsverk äro förlagda, der
följaktligen en mängd vetenskapligt bildade
embetsmän vistas, der dessutom flere indu-
strigrenar drifvas som ej kunna undvara ve- i
tenskapliga hjelpemedel, der slutligen många
rika privatpersoner med tid och håg för ve-
tenskapliga sysselsättningar tillbringa en stor
del af året, der har behofvet redan framkallat
flere vetenskapliga institutioner, som också
burit vackra frukter. Om Upsala haft sin
Linnå, så har Stockholm haft sin Berzelius,
om Upsala haft Fant och Geijer, så har Stock-
holm haft Hallenberg och Strinnholm o. 5. v.
Det vore visserligen berömligt för svenska
staten, om den ville och kunde på flere stäl-
len underhålla stora vetenskapliga institutio-
ner. Men om den det ej kan, om de krafter
och tillgångar, som förenade på ett ställe skulle
kunna ästadkomma något stort, i stället split-
trade på flere håll måste nöja sig med ofull-
ständiga resultater, så anse vi det vara oför-
svarligt att vidhålla ett system, som på så-
dant sätt bortslösar ej blott penningar utan,
hvad värre är, själsskrafter, anlag och snille-
gåfvor. Sverige, det fattiga Sverige, under-
håller ett offentligt bibliothek i Upsala, ett
annat på Stockholms: slott, ett tredje på Vet-
tenskapsakademien o. 8 v., ett fysiskt kabi-
nett i Upsala, ett annat i Stockholm, ett astro-
nomiskt observatorium i Stockholm, ett annat
i Upsala, der man till och med har begynt
bygga ett nytt sådant, som likväl i flere år
af brist på medel stått ofullbordadt. Om an-
slagen till dessa institutioner, som på hvar-
dera stället äro otillräckliga att åstadkomma
något fullständigt, blefve förenade, så skulle
de kunna i någon mån motsvara behofven.
Många materiella svårigheter, med hvilka en
vetenskapsman nu har att kämpa, skulle då
försvinna.
Vetenskapsmannen torde i Stockholm i all-
mänhet hafva större materiella resurser än i
Upsala. Bibliotheker och samlingar äro på
förra stället rikare.
Deremot saknar han egentliga lärjungar.
Han kan hafva åhörare, han kan hafva med-
arbetare, men i allmänhet saknar han sådane,
som med odelad flit och uppmärksamhet följa
hans vetenskapliga arbeten och under hans
ledning inviga sig i vetenskapens tjenst. Här-
igenom saknar han en väsendtlig äggelse och
uppmuntran i sitt arbete. Denna brist kan i
betydlig mån ersättas genom författareverk-
samhet då han på visst sätt får hela allmän-
heten till lärjunge; men först genom univer-
sitetets flyttning blefve den fullkomligt ur-
vägenröjd.
ödvändigheten af att förlägga den akade-
miska undervistingen till Stockholm visar sig
tydligast vid de begge intermediära eller prak-
tiska fakulteterna, den juridiska och den me-
dicinska. Den högsta praktiska bildningen i
dithörande vetenskaper kan endast finnas i
Stockholm, der de högsta rättegångsverken
och de största sjukhusen finnas. Och ingen
lärer väl bestrida, att det vore önksligt att
undervisningen lemnades af de skickligaste
praktici, hvar och en inom sitt fack. Men
ingen kan förmoda, att en praktiserande jurist
eller läkare skall lemna Stockholm, der han
kan förena praktik och studier, för Upsala,
der han ej kan hafva tillfälle till praktik, el-
Jer att han skall utbyta sina inkomster mot en
professors-lön, som ofta ej uppgår till en ti-
ondedel eller en femtedel af hvad en skicklig
man kan förtjena i Stockholm. Också ser
man huru vid hvarje ledighet inom dessa fa-
kulteter platsen måste stå obesatt en längre
tid, innan man lyckas öfvertala någon att söka
den; och utan tvifvel skola svårigheterna att
finna tjenliga professorer med hvarje år blifva
allt större. Men liksom svårigheten att upp-
rätthålla dessa fakulteter i Upsala- är störst,
så är deras förflyttande till Stockholm också
lättast. Stockhoim har redan ett fullständigt
medicinskt läroverk, och det behöfs blott att
detta läroverk får rättighet att -utdela dok-
torsdiplomer, så skall den medicinska fakul-
teten i Upsala sotdö. Redan nu hafva medi-
cin studiosi begynt att göra alla sina studier
i Stockholm och endast resa till Upsala för
att tenteras och examineras. Är det då skäl
att bibehålla en fakultet i Upsala endast för
examens skull, hvilken lika väl kan förrättas
af samma läroverk som meddelar undervis-
ningen? Den juridiska fakulteten, som en-
dast består af fyra professorer utan några sär-
skilda biblioteker och samlingar, skulle sä-
kerligen lätt kunna flyttas, och med glädje se
sig flyttad till-Stockholm, der den komme i
närmare beröring med det praktiska lifvet och
kunde se sin åhörarekrets utvidgad med en
mängd yngre tjenstemän, som väl ej af sina
extraordinarie göromål skulle vara hindrade att
utbilda sina juridiska kunskaper ofvan måttet
fir en examen.
Svårast är det med den filosofiska fakulte-
ten, och vi erkänna alt hoppet är ringa att
RE SES VE. SIIET. vg a tot SA FR Lå