PES Ve DD OAS ke. dt SUTAGCRGMCE TVCHURC Uppr
sattser: 1) Är vår: tid poetisk ? af B. E,
Malmström, med anledning af C. A. Kull:
bergs och Gudm. Silfverstolpes utgifna dikt-
samlingar; 2) Om arbetetr, af S. J. Stenberg,
en sammanfattning af de åsigter, som äro ut-
talade-i den nyligen utgifna delen af Geijers
Sean pine samt i Litteraturbladet 1839
M d—11.
ERA enes
—r Med fredagens poster ingingo enligt P.
T. från chefen å fregatten Eugenie tvenne
rapporter.
Utdrag ur rapporten från Callao af den 18
Mars:
Min sista rapport var daterad Valparaiso den 25
sistl. Februari. q
Sedan jag intagit åtskilliga proviant-artiklar, fyllt
vatten och mälat fregatten, afseglade jag den 5 d:s
från nämnde plats och ankom hit den 15. Grann-
skapet af linien har under denna segling redan låtit
sig erfaras genom labra vindar och stiltje de sista da-
garne af passagen, hvarföre denna varit ovanligt lång.
Då fregattens väg från Valparaiso förde mig i
grannskapet af de märkvärdiga Chinchas- eller s. k.
Guano-öarne, beslöt jag att genom nägra timmars
uppehäll förskaffå mig kännedom af förhållanderna
derstädes; detta sä mycket snarare, som ätskilliga
svenska fartyg de tvenne sista åren intagit last vid
dessa öar, och den nu vid Valparaiso värande sven-
ska briggen Louise från Stockholm var på väg dit
för att lasta guano på Amerika. 1850 lastades der-
städes 5 svenska fartyg, 1851 3:ne, Vid mitt besök
derstädes befunnos 12 fartyg under lastning, de flesta
engelska. Detta antal ansågs för ovanligt ringa,
jemfördt med hvad för ett par år sedan vart fallet,
då omkring 100 fartyg funnos på en gång tillstädes,
och under året 390 fartyg intagit last. Arbetsperso-
nalen är nu inskränktare, men den har utgjort till
och med 700 man, dels chinesare, dels brottslingar,
som peruvianska styrelsen ditsänder, och till hvilkas
bevakning, äfvensom för att bibehälla ordningen bland
den mängd sjöfolk som är samlad, ett mindre örlogs-
fartyg, med militärtrupp ombord, är. stationeradt på
stället. Detta, fartyg är under befäl af en kapten de
Vaiseaux, som tillika är guvernör öfver öarne.
Tillgången på guano synes outtömlig- och man be-
räknar. att den. under. 200 år ännu kan vara tillräck-
lig för en lika stor, afsändning som den, hvilken un-
der de förflutna ären öfverhufvud blifvit gjord. Or-
saken till den i år minskade afhemtningen anses här-
röra dels frän den aftagande rörelsen på Kalifornien
och det derigenom ringa antal fartyg, som behöfva
söka återlast, dels deraf att sä betydliga qvantiteter
guano de föregående åren hemtagits, att behofvet för
ögonblicket är uppfyldt. Några fartyg äro emedler-
tid nu.här för att erhålla licence till lastning. vid
Chinchaöarne, Ehuru visserligen ej bland de bäst
lönande fraktförtjenster, och ehuru transporten, last-
ning och lossning af guanon är otreflig och besvärlig
i anseende till den lukt den medförer och den lätt-
het. hvarmed: den flyger omkring vid. minsta väder-
flägt och fäster sig: vid. samt smutsar ned; allt, är
dock denna fraktning:en säker och ännu länge alltid
påräkpelig retur-last för nordiska fartyg, som besegla
dessa haf, och denna tillgång bör säledes med skäl
tagas i beräkning, då fråga blir att hitsända laster
eller till dessa orter taga frakter. Den förenämnda
svenska briggen. hade betingat: 14. piaster pr tom i
frakt till Neworleans:
Flera sätt hafva blifvit försökta af peruvianska sty-
relsen för att tillgodogöra afkastningen af Chincha-
darne, och nu för tillfället. har en engelsman, som
vistas. i London, åtagit sig att ombesörja försäljnin-
gen af guano till Europa och Amerika och att till-
godoräkna styrelsen behållningen, hvilken förlidet är
utgjorde 20 piaster pr. ton.
En betydlig. och gammal skuld, för hvilken repu-
bliken häftar til England; skulle sålunda smöningom
amorteras... Det pris, hvartill guano nu bortslatas,
är omkring. 45: piaster pr ton, varan fritt lemnad till
köparen vid stapelplats i Europa och-Amerika. Den
guano, som finnes på dessa. kuster, anses i godhet
betydligt öfverlägsen den, hvilken afhemtas frän öarne
på kusterna af Patagonien, af orsak att denna icke
varit eller blir utlakad af regn, enär, såsom bekant
är, här aldrig regnar. ;
Här finnas inga andra örlogsfarlyg än en peru-
viansk ängbät och en brigg. Engelsmännen hafva
en gammal aftacklad fregatt till recieving: ship.
Nägot svenskt eller norskt fartyg finnes nu ej här.
Norska skeppet Thordenskjöld bar för ett par da-
gar sedan afseglat till Chincha-öarne, för att lasta
guano.
— Jag ämnar i afton afsegla till Panama. — En man
sjuk; den öfriga besättningen frisk.,
— Utdrag ur rapport från Guayaquil den
27 Mars:
Min sista rapport var daterad Callao den 18 d:s.
Sedan E. M:ts fregatt samma afton. lemnat nämnde
plats, fortsatte jag seglingen längs kusten nordwart,
med beslut att under förbiseglingen som hastigast
anlöpa Guayaquils revier med fregatten och person-
ligen gå upp till staden. Härtill föranleddes jag at
platsens betydenhet i handelsväg samt egentligast der-
af, att då E. M:ts sednaste. författning rörande kon-
sulatdistrikten bestämmer, att en svensk-norsk konsul
framdeles här skall anställas, ansäg jag ieke böra
låta tillfället gå mig ur händerna att underrätta mig
om ställningen och förhållandena på stället. En
oväntad anledning bidrog att påskynda verkställighe-
ten af detta beslut.
Sträckande upp längs kusten vid mynningen af
Guayaquils revier, upptäckte jag ett barkskepp, hvars
manöver syntes mig misstänkt och besynnerlig. Det
försökte först undvika fregatten, men då denna lika-
fullt närmades, höll det ned mot henne, under Ham-
burgerflagg. Stiltje nödgade bäda fartygen attstraxti
härefter ankra. Skepparen kom då ombord, under-
rättade mig att ett stort fregatt-tackladt sjöröfvare-
fartyg uppehöll sig på kusten, sade att han i början
misstagit sig på fregatten och sjöröfvaren och anhöll att
få päräkna skydd från fregatten mot kaparen, som han
numera med visshet trodde vara uppgängen irevieret.
Som det led mot aftonen och stiltjea hindrade fre-
gatten att gå till segels, utsatte jag och armerade
genast båtarne samt afsände dem - uppåt rivieret,
med ordres att sprida sig och söka förekomma det
fartyget skulle kunna smyga sig ut under nat-
ten i det här flera mil breda rivieret. Sed-
nare på aftonen uppsprang en liten bris, hvilken
jag begagnade för att flytta fregatten så längt uppl
som jag vägade göra i mörkret och den kinkiga na-
vigationen. Följande morgon i dagningen fick jag,
till min stora glädje, sigte på sjöröfvaren, som likväl
endast syntes till halfva undermasterna. Bätarne
återkallades. E. M:ts fregatt kunde likväl, i anse-
ende till stiltje, ej gå till segels förr än kl. le. m.
Till min förundrån läg skeppet alltjemnt stilla under
amerikansk flagg, med unionen nedät. Det syntes
tydligt att allt icke var såsom det borde, ehuru jag
på beskrifning igenkände att fartyget var detsamma
som jag sökte. Först mot kl. !,6 eftermiddagen
kunde jag sända bätarne ombord, då det befanns att)
blott en man (en amerikanare) var qvar ombord och!
att sjöröfrarne gätt i land på kusten. Vid nu an-,
ställd undersökning erfor jag alt fartyget blifvit taget
vid Gallopagöarne af brottslipgar, tillhörarde en der-
varande depöt från detta land; att besättviggen dels
var i land vid öfverrumplingen, dels lyckats att med
ena bäten skilja sig från fartyget; attskeppet bemäk-
tigat sig en slup från Kalifornien, hvars besättning
blifvit mördad, samt en mindre skonert här på kusten .
(hvilket fartyg jag äfven fann jemte skeppet) haf-
vande ombord en del befäl och manskap, tillhörande
general Floresg evreditian far hullon jag vidare får