fd te ) ATESTERREPRIERS. RAMLSRALE
författning äro ick-s af den beskaffenhet att de
med tiden gå brit af sig sjelfva. Tvärtom
blifva de allt förre och skadligare i samma
mån som folk et stiger i civilisation, och snart
nog torde i följd häraf framstå såsom alterna-.
tiv, att Patingen skall en tidsenlig repregen-
tationste form antagas, eller också skali natio-
Bens sramåtskridande i alla andra riktningar
afst.nna.
. Såsom ett särskildt upplysande förhållande
i afseende på nödvändigheten af nationalrepre..
:sentationens ombildning samt ståndsförfett-
ningens upphörande måste äfven tagas i be-
:;traktande, att de gamla stridigheterna mellan
denna författnings elementer ökas på, samma
:gång som författningens ålderdomssv äghet, och.
tillvexten af dessa stridigheter kommer kar.-
:ske snart nog att hota hela vår Konstitutione la
frihet med undergång, om de ej förekomy nas
derigenom att källan till dessa splittry agar
sjelfva ståndsväsendet, borttages från rep Tesen-
tationer..
Vi kunna hemta lärdomar af tilldra elserna
från vår föregående historia. Env? sldet har
mera än en gång måst tillgripas såso men hjelp
emot stånds-författningens förderfli ga följder.
Då man nu åter vid förra riksf jagen börjat
upptaga de gamla manövrerna, att koalisera
tre stånd emot det fjerde, sås!om i fråga om
tillsättande af en slags re UwWstions-kommitte
emot städernas borgerskap 4 och då man med
säkerhet kan vänta, att vå följande riksdagar
få se andra dylika koa Ationer- säsom t.
af. borgare, adel och prester emot bönderna,
kan det verkligen v ra på tiden att söka fö-
rekomma de för ? (venska folkets frihet och
sjelfständighet vår 1; a. il b
komma. liga följder, som häraf upp
Vi äro derfö (e af den tanke, att hvar och
en, som men
ss AF Väl med sitt fosterland, bör
nu mera EN någonsin omfatta reformens sak.
Dess nödv ändighet har icke stått i ringaste
sammanh ng med kontinentens revolutionära
rörelser Och den har ej. heller upphört genom
dessas kufvap de, .Att våra konservativa, hvar-
ibland äfver, döljas åtskilliga afabsolutismens
mån, gera vilja åberopa despotismens fram-
SINE, utlandet såsom skäl emot sepresen-
felgonf reformens genomförande i vårt land, är
nell naturligt; men det bör vara Vika natur-
tigt att de, som hos oss vilja försvara frihe-
tens sak, måste på detaldra bestämdaste mot-
sätta sig en dylik tillämpning af absolutismens
segrar. Å
Derföre vore det i högsta grad angeläget
att reformsällskaper na åter upptogo sin af-
brutna verksamhet, och vi önska att den från
allmänna reformbestyrelsen utgångna adressen
fhärtill måtte gifva anledning.
Af redan vunnten erfarenhet kan man väl
taga för afgjordt, att om represensatiosrefor-
men skall kunna på fredlig väg och utan re-
volution gersomdrifvas, så kan det ej ske an-
norlunda, än på så sätt att en allmän och
mera enhällig opinion för en sådan reform
vinnes hos nationen, och denna opinion kan
åter icke äppstå, och den öfvertygelsens makt
som derifrån skulle utgå ej bildas, om icke
nationen sjelf egnar intresse åt saken samt
upptager den till diskussion, och detta kan ej
Jämpligare ske än vid allmänna- möten.
Efter de sednare årens händelser ock de
upplysningar de lemnat i afseende ;å den vig-.
tiga frågans behandling, är det väl emellertid
mest ötverensstämmande med -reformsakens
sanna fördelar, att den nu åter i sin helhet,
utan inskränkning af förut fattade beslut eller
-yttrade meningar, åter upptages till diskus-
sion. Skulle det således lyckas att i år få ett
allmänt reformmöte i Örebro, blir det väl i
sin ordning att inbjudningen till detsamma
ntgår icke blott till de reforråvänner, som
wilja oförändradt antaga det s.k. Örebroför-
:slaget, utan till alla som vilja nitäiska för re-
formens genomårifvande i deg riktning, ett
ståndsväsendet och sjelfskrif senheten upphöra.
Vi ha desto heldre :4 velat härpå fästa
uppmärksamhet, som reformvännernos sällskap
här i hufvudstaden är kaltadt att sammanträda
näste Måndag klockan half sju eftermiddanaen.
till val af bestyrelse samt metforing afotllsra :
KN val af bestvrelgg ar reformbestyrelsen i
fråga om ett allmänt reformmötes hållande in-
nevarande år. Vid detta sammanträde kom-:
mer således veformsällskapet, som under en
längre tid varit utan bestyrelse och i eft slags
upplösningstillstånd, att å nyo konstitueras,
och man bör hoppas att sällskapet härvid er-
håller en sådan organisation, som kan vara
fullt ändamålsenlig samt icke lemnar refor-
mens fiender alltför lätta utvägar att sjelfva
eller genom deras redskap i sällskapets för-
shandlingar tillställa oreda och upplösning.
Då reförm sällskapets sammankomst nästa
måndag således är af stor betydelse för säll-
- skapets framtida verksamhet och då denna
åter oneViligen kan bifva af ganska mycket!
inflytande på reformsaken i allmänhet, anse
vi, sorn lifiigt intressera oss för nationens fö-
revarr inde lifsfråga, för en skyldighet att upp-
mana härvarande reformvänner till deltagande
i nämnde sammankomst.
Om det numera icke kan anses vara mo-
dernt att gå på reformmöten, såsom förhål-
landet nära nog var år 1848, då platsen in-
om reformbestyrelsen kunde utbytas mot ta-
buretten vid Konungens rådsbord; kan dock
detta icke afhålla dem som af verklig foster-
landskärlek omfattat reformsaken. De böra
tvärtom nu desto hellre öppet oeh nitiskt
sluta sig till den, som de behöfva hysa min-
dre farhåga att se sig hopblandade med så-
dana reformvänner, som mindre följa sin egen
öfvertygelses föreskrifter än dagens vexlande
opinionsvindar.
Den värma och det intresse för reformsaken,
som visade sig vid reformvännernas sista
sammanträde, kunna väl också anses såsom
förebud för ett lifligare deltagande för den
nya verksamhet som sällskapet nu har för af-
sigt att upptaga.