TOR ST nt TE EN CO EC TR van FR JR da
torna skulle förvandlas efter en medelberäk-
: : o s r
ning af de sista 20 årens markegångspriser,
och hvilken skatt skulle beräknas efter mynt-
bestämningslagen den 1 Mars 1830. re
Af förenämnde deputerade voro vid detlfo
förnyade mötet 18 tillstädes och således 2lel
frånvarande. Bland de tillstädeskomne depu-
terade frånträdde icke någon den mening han?
förut yttrat.
Till de deputerades besvarande framställdes fr
4 särskilda frågor, hvartill formulär lärer åt- Jo
följt regeringens skrifvelse, som anbefallt dett
nya mötets hållande. 5
Dessa frågor voro:
1:0 Anse deputerade de föreslagna hufvudränte-l,
persedlarne: spanmäl, smör, hö och dagsverken, lämp- 1.
liga för länet att bibehållas? :
2:0 Hvilka räntepersedlar kunna anses lämpliga q
att mot dem utbytas?,
3:o Bör omflyttning föreslås till andra motsva-
rande räntepersedlar, och hvilka?
4:0 Föredrages att bibehälla. de uti nuvarande
jordeboks- och hemmantalsräntorna ingående persed-
lar till antalet oförändrade? s -
Första frågan besvarades med ja af kam-l4
marherren Tersmeden och med nej af magister ra
Trafvenfelt; men de öfriga deputerade undan-10
drogo sig att på såväl denna som öfriga frå-C
gor lemna något annat svar än den förkla- -
ring, att de vidhöllo sina vid förra mötet ytt-
rade meningar. De tre sednare frågorna för-,
anledde icke något svar af kammarherrenlja
Tersmeden och den fjerde besvarades med nej
af hr Trafvenfelt, som, vidkommande den an-
dra och tredje, ej skiljde sig från pluraliteten.d
Bland de 16 deputerade, som icke afgåfvolta
några särskilda svar på de framställda frå-h
gorna, voro 12, hvilka förut förordat aälia rän-rö
tornas förvandling till penningeränta och 4
som önskat bibehällandet af spanmålsa ta
jeråte. penningar. De 12 ingåfvo ett sf dem
samtligen undertecknadt skriftligt anförande
hvari de redogjorde : för gm derna till sitt
handlingssätt. Med dessa j3 förenade sig
slutligen hr Trafvenfelt hyari 3
plutaliteter af Fä .e! varigenom den förra
rad bibehållen; sf penningeränta blef osplitt
Detta 22 korthet förhandlingarnes gång vid
förenZ.ande märkliga möte. Enligt tidningen
opsala, skall mötets ordförande, landshöf-
dingen baron von Kramer, hvars opartiskhet
och grannlagenhet vid första mötet allmänt
erkänts, nu gifvit de deputerade ganska all: l;
varsamma föreställningar att besinna hvadl
deras frid tillhördes, och kammarherren Ter-
smeden skall hafva tillåtit sig ganska hårda
och löjliga utgjutelser, emot pluraliteten, som,
enligt hans förmenande, genom sitt förfarande
snöstan begått majestätsbrotts.
Om någon. här skall anses hafva felat i
skyldig uppmärksamhet för mejestätets helgd.
så är det dock icke någon annan än finans-
ministern som föranstaltat det förnyade mötets
hållande och som, i fall blindheten icke varit
så utomordentlig, väl borde hafva kunnat ut-
räkna att en dylik förnyelse icke kunde lända
till någon fördel för kronans anseende.
Att finansministern sträckt sin omtanka ända
derhän att sätta ett formulär till frågor ihan-
den på landshöfdingen baron v. Kremer, ut-
visar emedlertid att finansministern, så myc-
ket han förmått, ansträngt sin omtanka för
den goda:saken: å
Tidningen Upsala har lofvat att i sin hel-
het meddela protokollet vid ifrågavarande möte,
och så snart protokollet blir tillgängligt, skola
vi, i fall det -dertill föranleder, kompletteral.
våra uppgifter, äfversom intaga pluralitetens
skriftliga anförande, ;
Hvad det förnyade mötet i öfrigt. vidkom-
mer, så har datsammas påbjudande erbållit
ett så allmänt ogillande hos opinionen inom
hela landet, att vi ej vilja anställa vidare be-
traktelser: öfver denna del: af saken, men nul
återstår att-taga i betraktande resultaten af det
sista mötet;
Regeringen har velat från de deputerade inom ;
Upsala län erhålla ett yttrande som vore min-
dre stridande emot regeringens förslag än det
yttrande som de deputerade vid första mötet
afgåfvo; men regeringen hari stället fått emot-
taga en bekräftelse på det förra yttrandet:
Detta är en motgång, och, i deras ögon soml
förstå att uppskatta det moraliska värdet hos
politiska händelser, en ganska stor motgång.
Men om regeringen, eller såsom vi heldre
vilja antaga, finansministern; hvilken i-före-
varande fall i främsta rummet varit kronans
ansvarige rådgifvare, här lidit ett politiskt ne-
derlag, så har å andra sidan folkets opinion
vunnit en seger, som är en af de vackraste
triumfer, hvilka svenska sjelfständighetskänslan
på länge förvärfvat,
Då vederbörande gjort sig besvär med an-
befallande af ett nytt möte; då särskildt for-
mulär för frågors anställande blifvit ditsändt,
m. m., kan man: också lätt:föreställa- sig. alla
de försökesom blifvit gjorda för vinnande
af de deputerades öfvertygelse. Och dock
frånträdde icke någonsenda den mening han förut
yttrat.
Något annat borde man icke heller -hafva
väntat sig i Sverige. Då en svensk man of-
fentligen uttalat sin mening i en vigtig ange-
lägenhet, borde det väl icke kunna ifrågasät-
tas att ban skall återtaga denna mening. Detta
har i förevarande fall blifvit ifrågasatt; men
den svenska. sjelfständighetskänslan har påett
värdigt sätt afvisat en sådan uselhet.
Detta resultat bör blifva lärorikt för vår
konservativt reformerande minister och upp-
muntrande för frihetens vänner här i landet.
Ministeren kan finna att den ännu är långt
aflägsnad från att kunna förmå svenska folket
att glömma sin öfvertygelse, sina rättigheter,
sin sjelfständighet; och vi hoppas att en dy-
lik förmåga aldrig skall tillfalla nuvarande el-
ler framtida ministeriela talenter.
Må derföre ministeren heldre sjelf jemka
något på sina åsigter samt laga att de blifva
litet mindre stridande emot folkets; En möt-
satt riktning kan i längden icke bära sig.
Folket åter har fått ett tillfölle att ånyo öf-
vertyga sig, att det eger sin gamla sjelfstän-
dighetskänsla, som alltid ledt det till opposi-
tion mot förtryck, till aktning för lag och
se ARR RS RR RAR EN AR SIT TNA er
å
RR
MM FM
gt — -