———— mm rr nerv
amhet.- Vid den tiden--herrskade en stark
spänning i Christiania till följe af åtskilliga
åtgärder, som regeringen och den svenske
riksståthållaren i Norge vidtogo, i synnerhet
i afseende på förhindrandet af sjuttonde-mej-
festen till firande af Norges sjelfständighets-
förklaring. Wergeland var en blånd dem,
som genom sitt enthusiastiska och oförvägna
uppträdande blefvo mest invecklade i dessa
Maj-oroligheter,, hvilket gaf anledning till
hans första personliga beröring med konung
Carl Johan, för hvilken ban sedermera under
hela sitt lif bevarade den mest enthusiastiska
personliga tillgifvenhet och beundran. Hans
fiender förebrädde honom ofta såsom en dub-
belhet: och många bland -hans vänner kunde
ej heller förstå, att han med sina republikan-
ska tänkesätt kunde förena en dylik devotion
för en monarkisk personlighet, Han kämpade
alltjemnt för de demokratiska idgerna, men
hatis skaldehjerta drogs oemotståndligt till det
Höga och ädla i Carl Johans personlighet,
hvilken han: med: verklig och oskrymtad kär-
lek omfattade. Rörande uttalar sig denna
känsla: vid: den tid, då konungen var mest
förbittrad mot honom, vid hans sednaste per-
sonliga besök i Christiania. Wergeland skref
då ett stycke, Kongens Ankomst, som Be-
gynner:
Tör en banlyst Harpe lyde?
Hvo vil Flodens Flugt forbyde?
sPå- dens Vover end ei flommed
Trolös Priis for Kongedömmet.
Frihed, Kjerlighed og Smerte
Tonte fra dens Aandehjerte.
Republikens Kolonnader
Skinne bag dens Strengerader.s ———-—
Detta stycke intog Carl Johan och han upp-
hörde aldrig sedermera att vara Wergeland
bevågen. Det skönaste uttrycket af tillgifven-
het för den konungslige vännen utgöra dock
de begge styckena från Wergelands sista da-
ar: ;Kongen lider, och Carl Johans dödn.
et sista stycket är ett af de till form och
innehåll mest originella och kanske det vac-
kraste Wergeland skrifvit; men det är alltför
långt att här meddela. Det förstnämnda styc-
ket Kongen liderv skref Wergeland, sjelt lig-
gande i de bittraste plågor på dödsbädden,
vid underrättelsen om Carl Johans sista sjuk-
dom. Vi kunna ej neka oss nöjet att ur detta
stycke meddela följande:
O, at der i al min Graad,
Konge! var et Helsensraad
tor din svare Smerte!
At der var en Helsebod
- i den varme Ström af Blod
i mit friske Hjerte!
Som en-Reen og vilden Elg
over-hver en Frastands Svelg
vilde jeg da springe,
sank, bedekket af min Sved,
for min Konges Leie ned,
Frelse ham at bringe.
Og jeg badede hans Fod
i det varme friske Blod
af mit eget Hjerte
Og i sidste Graad, som flöd,
, Svalte jeg med Balsom söd
Kongens svare Smerte.
O, med kjemped jeg
Som. en Slange skal den ej
paa en Helt. sig liste
Jeg den frelsende. Sekund
i en Sövn saa söd og sund
skulde fra den vriste.
Og naar Kongen vaagned saa,
lig en Örn fjernt i det Blaa
Dödens :Skygge svevte ;
Men ved Foden af hans Seng
Klang det, som om brast en Streng
naar den Höiest bevte.
Wergeland mottog efter Carl Johans nyss-
nämnda sista besök i Christiania en pension
af 200 Spdr, men med det villkor från Wer-
gelands sida, att han skulle få återgälda den
genom fritt valda arbeten för allmogens upp-
lysning. Han utgaf också sedermera flera för-
träffliga folkskrifter, bland annat äfven ett
Blad for Arbeidsklassen,. Men ifrån denna
stund blef Wergeland anfallen af alla partier,
äfven af dem, som förut varit hans vänner
och anhängare. Han skref såsom förut, han
förfäktade samma idger med samma värma,
men ansågs ändock nästan såsom en -lands-
förrädare; och ännu värre blef det sedan Carl
Johan 1842 utnämnt honom till byråchef och
riksarkivarie. Han stod nu helt och hållet
isolerad och öfvergifven och grämelsen här-
öfver tärde uppå och bröt hans hfskraft; den
förmådde mera än den vilda partistrid, i hvil-
ken Wergeland under 16 år kämpat och hvari
vapnen å ömse sidor icke alltid voro de mest
ridderliga.
Wergelands lif var en oafbruten fejd allt-
ifrån den stund, då han först beträdde för-
fattarebanan (hvilket skedde redan 1827, då
han utgaf en farce med titeln Ah!) Utom
den litterärpolitiska. strid, som han genom sitt
uppträdande framkallade, invecklades han äf-
ven genom enskild mans fiendskap och hat i
en serie af skandalösa processer, som förbit-
trade hans enskilda lif; (Forts.)
(Insändt.)
Af ett i Aftonbladet för den 26 sistlidne April in-:
tavet s. k. beriktigande, finner iag med förväning )