Mrörnn AP RE READ Nr ND rr
Familjen läg för Sfotgarn, färdig att inskeppa sig för
England, om lyckan svek i en väntad afgörande ba-
talj med Uraguayska republikens trupper. Presiden-
ten lät sända förfriskningar till begge de svenska ör-
logsfartygen och vår Herre lät äskan dundra, Pam-
peron bläsa och regnet strömma. På äterresan stan-
nade vi 2:ne dagar i Monte-Video, der lotsen liqvi-
derades med. 450 klingande. piastrar för trippen på
La Platafloden. Vi togo afsked af vår vänlige och
gästfrie landsman doktor Michelson. Fartyget försägs
med bristande förnödenheter och sist inhissades 4 st.
lifs lefvande oxar — detta är all den politik jag bun-
nit insamla från dessa stater, som anses för herrliga
länder; men jag tackar Gud för, att jag fått mitt hem
på den svenska jorden. Snart befriades fregatten från
dess tunga jernboja och utvecklade en :svällande -se-
gelmassa af.!, tunnlands areal; efter 10 dygns fin
segling ankrade hon i Magelhaenska sundet midt ibland
guanoföglar, sjölejon och själar. Endast ett så stort
fartyg — en engelsk fregatt -— hade tillförene på
denna väg gätt fram till Stilla hafvet — Eugenie
blef det andra! De första dagarne gjorde vi blott
korta distancer : mellan Patagoniens. och Eldslandets
stränder. Landen äro till en början ej synnerliger
höga och tyckes bildade af starkt markerade lerlage:
öfver hvilka läg en brun solbränd gräsmatta späckad
med läga buskväxter bland hvilka Guanacer betade;
här och der sågs en maklig struts ruska på sitt yf
viga plumage.. Den 30 Januari vid midnatten ka
stade vinden om till frisk ostlig och floden satte vid
samma tid raskt in i sundet; detta var en för god
chance att släppa obegagnad ifrån oss, ankaret lätta-
des genast, segel sattes, och i kolsvarta natten, så
till sägandes, susade. den svenska fregatten genom den
länga och smala ränna, som kallas First Narrow, hvar-
efter kurs: sattes på Second Narrow — eller som
der stär issjökortet. på Second Gaulet — som vi i
soluppgängen svepte igenom; komna ut på ett större
flack af sundet träffade vi engelska örlogsängbäåten
Virago, som sökte efter mordbrännare och banditer.
Förhällandet dermed var i korthet följande: Chili
hade för några är sedan anlagt en deportationsinrätt
ning vid Sandy Point äå SO. kusten af Patagonien, i
början af sista November fanns der 200 brottslingar,
85 soldater med befäl och guvernör. En person bland
detta-befäl ställde: till uppror, fick truppen på sin sida,
släppte fångarne lösa, förklarade dem för fria med-
borgare, mördade guvernören och hans närmaste om-
gifning. Nägta dagar sednare kom ett amerikansk!
skepp och en engelsk skonare till Sandy Point, icke
anande ställningen på stället; skeppet hade en dyr-
bar last och omkring 3 millioner i guld och -silfver
mynt ombord. Väldsverkarne togo begge. fartygen,
mördade. de. dem ,medföljande redarne samt den en-
gelska kaptenen; derefter inskeppade sig röfvarskaran
3 nämnde farkoster -och seglade nägra mil längre sö-
der ut till Famine Bay, lvarest fänns en depot af
boskap ach andra lifsförnödenheter, tillhörande sagde
deportationsinrättning; bevakningen på stället mörda-
des, 200 boskap slagtades, plundring utfördes och
husen brändes. Först i början af Januari-blef saken
bekant i Valparaiso, och genast sändes Virago till
sundet och lyckades snart att der uppfänga skonerten
med 100 brottslingar. — Skeppet troddes, :med rätte
upprorsmannen och skatten ombord, vara på väg rund
Cap Horn till någon plats på kusten af Chili. Sedav
vi: erHällit dessa underrättelser och en noga beskrif-
ning på meranämnde skepp, fortsatte vi samma dag
resan till Famine Bay; der vi ankrade i solnedgäån-
Röken uppsteg ännu från ruinerna. der och marken
var betäckt med qvarlefvor efter det stora slagtet.
Landet hade: ett vildt utseende, höga snöbetäckta berg
och stora urskogar mötte vära blickar hvarthelst de
vändes. Vi lägo qvar i 3 dagar, under hvilken tid
vetenskapsmännen gjorde exkursioner, och annat folk
roade sig med jagt och fiske. :.Fängsterna i hvarje
fall voro tillfredsställande. — På batteriet finnas upp-
stoppade foglar och fiskar till så stort antal, att om
de voro lefrande, skulle de ega kraft att i förening
bogsera fregatten mot en bra nog bris; gräs och plan-
tor i gråpapper fins der nog för att dermed föda vär
life Stock i veckor; ;dessutom :ega vi .en stor sam-
ling af insekter på mnälar, och hvarjehanda småsa-
ker förvarade i spiritus. — Fartygets tackling öf-
verbalades, vatten och : bränsle intogs och så bör
jades Fär kryssning igen; en dag bläste det härdt
emot, vi hade 2 ref i-märsseglen och ett i underseg-
len och slogo oss sålunda upp genora den smala pas-
sagen som benämnes English reach, och gjorde på f.
m..33 genomvindsvändningar; täta fallbyar nedrul:
lade. från de; höga is- och snöbelagda bergen, men
skadade :oss ej; det var en glädje att segla sä, ocksä
voro alla glada och belåtna med dagens vackra ar-
bete: Den 10 Februari — Eugenia-dagen — fingo vi
åter ostlig vind. Vi voro dä till ankars i Borja bay,
och dä vi i anseende till vinden ej kunde komma ut
derifrån genom det vanliga inloppet, sä lodade vi oss
till en smal passage mera vestvardt hän, der dittills
säkerligen intet fartyg passerat; vid middagstiden voro
vi till segels; vinden tilltog i styrka och Eugenie
sväfvade fram med en fart af 11 å 12 engelska mil
i. timman, lustigt jagande framför sig silfverglänsande
delfiner och sprutande. hvalar! KL. 10 : på aftonen
voro vi vid Cap Filares, efter att på 14 dagar, at
hvilken tid vi legat mera än hälften. till ankars, haf-
va genomseglat Magelhaenska sundet från öster. Var
det nw slut med sundet, så var det ock slut med den
goda vinden; en svär sjö med half nordvestlig storm
mötte oss vid inträdeti Stilla hafvet, och vi mäste i 2
länga, kalla, och våta dygn pressa oss klara från lä
land. — Handelsfartyg begagna ofta med fördel den-l:
na väg, då de gä ifrån Stilla hafvet, men åt motsatt
led är den ej att rekommendera; ehuru sjelfva navi-
gationen i sundet ej är svår, så fordras det mycken
materiel kraft för att arbeta sig fram emot den härda
vestliga vinden, som stundom : blåser ; der i månader
utan uppehåll; under vintertiden eller på hösten, vill
jag ej räda nägon att göra försöket, knappast den
kraftigaste ängbåt; ankarsättningarna äro svära att få
reda på för en nybörjare i detta farvatten; och storri
och tjocka äro, ej sällsynta. der. Söndagen den 22
dennes kom fregatten till: Valparaiso. Vi funno här
3:ne engelska fregåtter, en dito korvett och en fransk
fregatt; här finnas för närvarande 3:ne svenska han-
delsfartyg, som BED kusten med fråkter, men intet
af demärsdestineradt till, Sverige. .Den svenska fre-
gattens insegling i bamneh,. manövern dervid, farty-
gets,utseende och-hållning i allmänhet hafva redan
varitsafhandlade i.stadens tidningar, der mängagran-
na strofer influtit; talande om elegance och smart
nessioch görande den svenska nationens Sömän till
n:o I bland landlösa varelser 0. 8. v. Vare nu här-
med huru som helst, så är bättre att höra väl än illa
talas om sådana såker, och sanningen att
vära förehafvanden gått ganskå brå. j
lar så fort, att vära bref ständigt bli
ken, 13 å 14 knop i timman är en smäsak
den är rum och frisk; läsegel föras natt
handtera dem genom vanå sä ledigt, som voro de
pocket.handkerkiefs. .Den-27.skall-presidenten-köm-
ma hit från S:t Jago och då blifver här stor stät. I
går hade jag fägnaden att se Virago inkomma i
hamnen med förberörde begge röfvarfartyg på släp.
Skeppet hade ganska rigtigt träffats vid Chiloe, och
hade ännu pengarna ombord; om 8 å 10 dagar gå vi
härifrån Callao, och så till Californien, derifrån skall
du få bref igen... Nu farväl!
HES TS ÖS dd
RÄTTEGÅNGS- och POLISSAKER.
Det frän öfverstäthällare-embetet till rädstufvu-
rätten remitterade ransakningsmälet , angående ev
större stöld som i början af sistl. April föröfvades i
bagaren Geijers bostad i buset a 27 vid Storgatan
och hvarvid en. mängd klädespersedlar frän Geijers
arbetare blefvo. tillgripne, förevar i gär på rådstuf-
vurättens sjette afdelning. För denna stöld äro till-
talade och häktade förre kronoarbetskarlarne Jöns
Larsson och Josef Reinhard Werberger. Den först