waUualaea alv DEUS PUILURAG enbenntete. - band J TU
annan gång skall jag återkomma till litterära,
religiösa, vetenskapliga och juridiska blad.
Landtbruk.
Om fiskafvel i floder och insjöar. -
Detta-är titeln på en liten skrift, af endast
ett arks omfång, som förlidet år utkom från
trycket, men som på långt när ej väckt den
uppmärksamhet den förtjenar. Sverige är upp-
fylidt-af floder och insjöar; men icke alla äro
fiskrika, och man har gjort den bedröfliga
iakttagelsen att i de flesta af dem som äro
det, aftager fiskrikheten, dels i följd deraf,
att fisken uppfångas i större mängd än som
genom den naturliga tillvexten kan ersättas,
särdeles då man icke sällan äfven bortfiskar
det späda ynglet; dels: också derigenom; att
rommen uppätes af fiskar och insekter m. fl.
innan den hinner utkläckas. För att afhjelpa
denna minskning af ett förträffligt födoämne,
har man hittills icke hos oss föreslagit något
annat medel än ett sparsammare begagnande
— en method som dock icke hos den större
allmänheten vunnit några sympathier.
Redan för längesedan hade naturforskarne
gjort den iakttagelsen, att fiskarne för det
mesta höra till de djur, hvilkas ägg befruk-
tas af hanen efter romläggningen, utan att
han har någon närmare förening med honan.
För att åstadkomma romkornens befruktning
behöfves blott att lägga dem i vatten blandadt
med mjölke; den går då ögonblickligen för
sig, och de förut gulaktiga och genomskinliga
romkornen blifva hvitaktiga.
Grefve de Golstein (1758), Jacobi i Ham-
burg (1763), och några skottar gjorde härmed
försök, hvilka fullkomligt ådagalade möjlig-
heten af artificiel rombefruktning; men oak-
tadt på sednare tider flera naturforskare fort-
farande fästat uppmärksamheten på den nytta
som. skulle kunna vinnas genom praktiskt an-
vändande af denna upptäckt, hafva inga re-
sultater deraf försports, och förgäfves sökte
år 1848 en af Frankrikes utmärktare zoologer,
professor Quatrefages i Toulouse, att genom
föredrag och en i ämnet utgifven skrift, hvari
han uppmuntrade landets jordbrukare till -ar-
tificiel fiskproduktion, rikta företagsamheten
åt detta håll.
I Frankrike, liksom i Sverige, råder dock,
i följd af ett ensidigt uppfostringssätt, det för-
hållande, att äfven de för öfrigt mest bildade
personer sakna all kunskap om sanningar och
naturlagar, som för naturforskaren äro högst
alldagliga, och det är derföre icke någon af
Frankrikes bildade och förmögne agronomer,
som -man har att tacka för den numerai stort
utförda tillämpningen af naturforskarnes upp-
täckter. -Tvenne fattiga fiskare i en aflägsen
:.vrå i Vogeserbergen, hvilka aldrig hört talas
om de lärdes forskningar, men hvilka voro
begåfvade med utmärkt observationsförmåga,
och väckta till verksamhet genom önskan att
motarbeta sitt yrkes undergång, voro de, som
ej allenast på nytt gjörde samma upptäckter,
som de lärde kännt i ett århundrade, utan äf-
ven förstodo att draga praktisk nytta deraf.
Dessa fiskares namn voro Gehin och Remy.
De började sin verksamhet redan 1842, och
hafva med yngel af foreller försett de flesta
bäckar och ,strömmar i deras landsort. Tvenne
dammar vid byn la Bresse, hvarest de bo,
hafva de besatt med forell-yngel, med den
framgång, att en af dessa dammar år 1849
lemnade 1200 foreller. Mairen i kommunen
Waldestin, som åt dem uppdragit att föröka
fisken i hans trakt, har gifvit dem det intyg,
att de fullkomligen lyckats.
Dessa förhållanden kommo slutligen till re-
geringens kunskap, som uppdrog åt hr Milne-
Edwards, ledamot af vetenskapsäkademien, att
undersöka förhållandet. Det är hans till re-
geringen ingifna berättelse, som, i ofvan an-
förda lilla skrift, hvars pris endast är 8 sk.
banko, meddelas svenska allmänheten. Den
redogör fullständigt för hela förfaring--ttet,
af hvilket uppfinnarne aldrig gjort någon hem-
lighet. Vi önska för vår del att denna me-
thod, som kunde blifva af stor vigt äfven för
vårt land, och särdeles för våra laxfisken,
måtte vinna all den uppmärksamhet den för-
tjenar. Skriften är öfversatt af hr frih. C.
J.; Cederström på Sanda, som sjelf, i trakten
af sitt hem, börjat anställa försök med dess
utförande.
Linförädling.
Det är med särdeles tillfredsställelsesom vi
kunna-meddela: den underrättelsen, -att den i
Irland redan i flera år försökta och lyckade
methoden (uppfunnen af Schenck i Amerika)
att röta linvi varmt vatten är på väg ätt infö-
ras. här i landet. Det är dock icke något hus:
hållningssällskap eller annan association, tätan
en enskild man, f. d. apotekaren B.M.-Freese,
som vi få att tacka för detta nyttiga företag,
om -det-krönes med den framgång, som Hvärje
fosterländskt sinnad man lifligt måste önska:
— Anläggningen är ämnadvatt ske i större
skala, och machinerna för linets bråkning och
skäktning im; ms. lära redan vara i Engländ
beställda. Det är midt i en bekant linört,
Arbrobi Helsingland; som dennä anlöggning
kommer vatt ske, och hr Freeses afsigt lär
vara att, om möjligt, redan i höst hafva den
färdig och i fullsgäng. Norrlends-linet som,
ehuru af -bästa qvalitet, dock genomen fel
aktig behandling oi beredningssättet, hittills
hvarken kunnat täfla på vertdsmarknaden el-
ler begagnas-af vårt senda inhemska mekovi-
: ska linspinneriysbör härigenom kunta vinne
en afsättningyssony det i amteende tilrsittinte
värde fullt förtjenar, för att bär ieke tala off
det gynsamma inflytande som införandet a