Till hämnd blef hr Haym föremål för de
häftigaste anfall i Manteuffels tidning: Deutsche
Reform. Slutet blef att hr Haym vardt förvist
från Berlin, oaktadt pressens protester och
kamrarnas opposition. Constitutionelle Zeitung
redigerades derefter af en ung talangfull lit-
teratör, hr von Bardeleben, och sedermera af
en hr von Rochau. Då den sistnämnde icke
ens var preussare, blef han efter en månads
befattning med redaktionsbestyret landsför-
vist, hvarefter tidningen öfvertogs af hrr von
Bardeleben och d:r Frensdorff, hvilka dock
begge två i sistlidne Januari månad nedlade
sin befattning med tidningen, emedan de ej
tyckte sig lyckas i sina bemödanden att drifva
det liberala partiet längre till venster än detta
partis stora majoritet ville. Tidningen åter-
föll då i en alltför veklig liberalisms förvil-
lelser. Man kan lätt förstå att alla dessa
skiften och förändringar icke varit gynnsamma
för tidningen. Mer än en gång har den varit
på väg att upphöra, och den uppehålles nu
endast genom understöd som temligen knappt
och ogerna bestås af dess delade parti.
Skall man till oppositionspressen räkna Preus-
sisches Wochenblatt, organ för första kamma-
rens högra center, för hr von Bethmann-Holl-
weg och det gammal-preussiska partiet? Ja
och nej. Tidningen, som redigeras af hr von
Radowitzs f. d. anhängare, för ett temligen
envist krig emot ministeren och Neue Preus-
sische Zeitung. Men det är endast en kot-
teristrid. Liberalismens principer kunna icke
upptäckas der.
Och nu endast några ord om den satiriska
tidningen Kladderadaisch, ett till Berlinerdia-
lekten hörande oöfversättligt ord. Denna preus-
siska charivari har en upplaga af 18,000 ex-
emplar och har oaktadt sin demokratiska ten-
dens tillträde öfver allt. Man påstår att ko-
nungen låter den föreläsas sig hvarje lördag,
— den enda dag i veckan som den utkommer.
Sådana äro Berlins politiska tidningar, en
annan gång skall jag återkomma till litterära,
religiösa, vetenskapliga och juridiska blad.