och för ernående af den strängaste noggran-
het. måste begagna, torde dock icke — ät-
minstone ej utan vida större penningetillgån-
gar, än som rimligen äro att påräkna — kunna
utsträckas till de norra orterna, måhända Da-
larne och Wermland deruti inberäknade. Der-
före har varit att motse, att Flermelinska kar-
torne skulle länge förblifva de enda för just
de orter, som företrädesvis behöfva nya. Dessa
kartor upptaga blott ofullständigt de norra lä-
nen, hvarest, vid tidpunkten för kartornas
upprättande, blott få mätningar hade skett, och
der dessutom det sist förflutna halfva århun-
dradet gjort många förändringar.
Denna med hvarje år allt mera kännbara
brist har för Norrlands förnämsta landskap —
det som i äldre tider gaf hela Norrland sitt
namn — för Helsingland blifvit afhjelpt ge-
nom en enskild mans verksamhet och nit,
och utan att för detta ändamål taga statens
biträde i anspråk för mera än ett jemförelse-
vis ringa anslag af 2 å 3 tusen rdr. Hr för-
ste, landtmätaren Widmark, känd för den drift
och klokhet hvarmed han ordnat och wutfört
de vigtigaste jordregleringar i Gefleborgs län,
har, med icke mindre framgång, egnat sig åt
geografiska karteverket, och frukten deraf är
hans utgifna karta öfver Helsingland, för ett
ar år sedan förutgången af en karta öfver
et derinom belägna Bergsjö tingslag, hvil-
ken åtföljdes af en beskrifning, som utgör en
del af det större arbete öfver hela provinsen,
som är att förvänta.
Denna landskapskarta fyller ett stort impe-
rialark, och är upprättad i samma skala, som
Topografiska Corpsens - länskartor, eller i en
200,000:del af naturliga storleken 4), samt
försedd -med statistiska tabeller och planrit-
da för provinsens begge städer. Berg och
höjder äro väl icke återgifna med savama sy-
stematiska och utförliga teckning, som på
nämnde länskartor, hvartill skulle hafva er-
fördrats allt för tidsödande rekognosceringar i
det vidlyftiga skogslandet; men ett sådant
teckningssätt hade troligen gjort den mängd
namn som här förekomma mindre framstående,
om icke otydliga, hvilket med skäl icke bordt
äfventyras. Vi tro att förf. följt en god me-
thod, i synnerhet som landets höjdförändrin-
gar ändock finnas noga utmärkte, och det på
ett sätt, som är alldeles oberoende; af karte-
ritarens eller gravörens individuella smak oeh
maner, neml. med ziffror, utvisande höjden
öfver hafvet, ej blott för alla betydligare berg,
utan äfven för floderna under deras olika lopp,
till och med för små sjöar. Dessa ziffror ka-
sta ett nytt ljus öfver landets skaplynne och
föranleda till många intressanta iakttagelser
och jemnförelser.
Att kartan jemväl i öfrigt innehåller hvad
ä den bordt inrymmas, och detta med all
möjlig noggranhet, derför torde författarens
namn vara en god borgen, helst de förut-
gångna specialmätningarne till största delen
skett under hans egen tillsyn. Det förra tyc-
kes redan vitsordas af en blick på den med
föremål tätt öfversålläde kartan. En annan
förtjenst, som — märkvärdigt nog — är tem-
meligen sällsynt i våra kartverk, eger detta
arbete deruti, att namnen äro korrekt skrifna.
Vi vilja dock i detta afseende tillåta oss an-
märka en på ett och annat ställe förekom-
mande sammandragning, som säkert icke är
missledande, men ändock bordt undvikas. Så
skrifver förf. Sörfjärden, Sörbäck, o. s. v.
i stället för Söderfjärden etc. Det anmärkta
är en provincialism, som måhända i Norrland
vunnit burskap äfvea i skrift.
Vi hafva hittills betraktat hr Widmarks
karta ur synpunkten af kartor, sådana de nu
mera i allmänhet förekomma. Men detta ar-
bete har tillika en alldeles egen och ny för-
tjenst, som i främsta rummet påkallar upp-
märksamhet. Kartan gifver nemligen, hvad
ingen i Sverige hittills utkommen läns eller
landskapskarta erbjuder, en klar öfversigt af
hvad det vidsträckta landet har odladt och
fruktbärande; ty alla åkrar och ängar äro
skiljde från den öfriga marken, och för större
tydlighets skull med förg belagde. Man ser
huru odlingen girigt famnat de större floderna,
mindre dock vid sjelfva kusten, än något län-
gre in åt landet, huru den högre upp små-
ningom måste vika för den mötande fjäll-
naturen, och huru den ändock, hvarhelst det
finnes en: sjö eller en å, söker att framtränga.
Detta tillägg på kartan, fullkomligt nytt i vår
geografi, uttrycker mera än en beskrifning,
och är lättare uppfattadt.
Vi lyckönska författaren att hafva riktat vår
geografi med en landskapskarta, som för Norr-
land är i alla hänseenden den bästa, och för
hela riket i sitt slag den bästa, som ännu ut-
kommit, och vi hoppas att det föredöme han
härigenom gifvit- hvarken må blifva hans sista,
eller sakna efterföljd.
4) Neml. efter längdemäått, icke efter ytmätt.
(Insändt).
Några ord till Sveriges landtbrukare,
om huru Hvitbetssockertillverkning skall kunna införas i