kegångssättning i höst få bestämdt ett medel-
pris å hvarje räntepersedel inom hvarje län
samt derefter, genom medium af det sålunde
för år 18352 erhållna markegångspris samman-
lagdt med de nio föregående årens 1943—1851
förut fastställda, finna.det medelpris, hvilket
blefve det årspris hvarefter räntorna skulle lö-
sas. Och. sedan ett sådant medelpris vore
bestämdt, blefve det ju helt enkelt att låt:
såväl de kronan behållna räntorna som de in-
delta derefter utgå. Derigenom — och om
än nuvarande indelningshafvare, som äro em-
bets- och tjenstemän, icke ville afstå sin op
tionsrätt — hade man åtminstone den stores
vinst att för alla allmänna verk och inrätt-
ningar, kyrkor och fromma stiftelser samt äf-
ven alla innehafvare för framtiden af på lör
anslagne räntor, uppsägningsrätten, hvilker
nu:så mycket tynger de skattdragande, kom-
me att försvinna, utan afbidan af den oviss:
utgång, som förestår frågan om räntepersed:
larnes förvandling till ett färre antal eller en-
samt till penningar. Utan tvifvel nppkomm:
ock, genom stadgandet af det utaf Konung
och ständer sålunda beslutade tio-års-medel-
pris, såsom norm för persedelskattens beräk-
ning i penningar, en både billigare och jem-
nare beskattning, än den som blir resultate
af de nuvarande års-markegångsprisen, hvilke
så betydligt fluktuera och innebära den i ögo-
nen fallande orättvisa, att ju sämre skörder
blifvit och ju knappare tillgången är på öf
riga, deraf icke beroende, räntepersedlar, destc
bögre skatt får räntegifvaren vidkännas. On
deremot den här afhandlade reformen skull:
fördröjas eller tilläfventyrs alldeles icke kom-
ma till stånd, så torde den af regeringen före-
slagna persedelomsättningen snarare öka jord-
brukarens bördor och göra dem ännu mer:
tryckande än hittills, enär de hufvud-persedlar.
bvartill man synes vilja förvandla det -store
antalet mindre persedlar, merändels äro lång
mera ombytliga i pris än de små-persedlar, mec
markegångspriser som under 20-tal af år ärc
oföränderliga, -hvilka genom den nya reglerin-
gen skulle utgå ur jordeböckerna.
— H.M. Konungen har i dag hållit konselj.
— Det vanliga ordenskapitlet hölls i gär, dervic
följande utnämningar egde rum, nemligen:
Till riddare af Nordstjerne-crden:
Rikets ständers justitie-ombudsman, kammarråde
S. L. Theorell; hofrättsrädet i Götha hofrätt A. Fi
len; revisionssekreteraren J. A. OC. Quensel; lagman
nen, häradshöfdingen i Sundbo domsaga i Örebro län
O. P. Oxehufvud; professorn, andre öfverläkaren vic
Seraphimer-ordens-lazarettet, doktor P. H. Malmsten
t, f. polismästaren, assessorn W. Sträle; landssekre
teraren i Jönköpings län, C. O. Brorström; brukspa
tronen B. De Marå. -
Til ledamöter i det Andeliga ståndet af Nord-
stjerne-orden:
Prosten i Bjellerup af Lunds-stift, doktor A. Kahl
prosten i Eskilstuna, U. Lundgren; lektorn vid krigs
akademien å Carlberg, doktor P. E. L. Thyselius.
Till riddare af Wasa-orden.
Professorn och sekreteraren vid musikaliska akade
mien, E. Drake; -borgmästaren i Öregrund och Öst
hammar, J. W. Gezelius; kapitenen, ordföranden
Skaraborgs läns hushälls-sällskap, L. W. Kylberg; t
f! fältläkaren, regements-läkaren vid Jönköpings re
gemente, doktor C. P. U. Nordstedt; konsuln, hand
landen i Carlskrona, C. W. Palander; förste landt
mätaren i Örebro län, N. F. W. Lagerholm; tull
förvaltaren vid Stockholms sjö-tullkammare, L. Ahl
Isell; kronofogden i Håbo fögderi af Upsala län, Groth
bandlanden i Wisby, E. J. Grubb; fabriksidkaren
Marks härad af Elfsborgs län Sven Eriksson.
Tillv ledamot i Andeliga ståndet af Wasa-orden.
V. kontraktsprosten, kyrkoherden i Härslöf af Lund
stift, J; W Tullberg.
—— oo