FS ORO ATT Tä SPEL ERPERIISSNA NS TR många personer, hvilkas förtida död ovilkorligen skulle medföra fattigdom eller ruin för deras familjer, underlåta att genom lifförsäkring afvärja en sådan olycka, fastän de inkomster, de under deras lifstid åtnjuta, lemna ett tillräckligt öfverskott att deraf betala försäkringspremierna? Är det misstroende eller fördom, eller är det liknöjdhet om de efterlefvande, eller är det endast obenägenhet att tänka sig möjligheten af förtida frånfälle? Må en hvar som befinner sig i den ställning i afseende å inkomster och familj, som vi förutsatt, sjelf besvara dessa frågor. Vi vilja endast förklara, det vi, för vår del, hvarken anse det mera såsom ett ingrepp i Guds försyn att försäkra sin familj emot de ruinerande följderna af möjligen inträffande förtida dödsfall, än att genom försäkring freda sig sjelf från förlust genom eldeller sjöskada, eller finna det mera betänkligt eller motbjudande att vid en älskad faders, moders eller makas frånfälle mottaga den försäkringssumma ett lifförsäkringskompani då utbetalar, än att, efter samma aflidne, mottaga hvilket annat arf som helst. Hvad vi deremot tro, är att, om tacksamheten för en stor välgerning är ett band, som befäster vänskapen, den skedda försäkringen icke kan annat än öka efterlefvände anhöriges tillgifvenhet och aktning för den aflidne. Bland dem, af hvilka lifförsäkring med största fördel kan begagnas, äro följande de mest framstående. Embetsmän med flere, hvilkas inkomster helt och hållet eller till hufvudsaklig del upphöra med deras död — för betryggande af anhörigas framtid. Fideikommissinnehafvare och ägare af annan fastighet, den de önska lemna ograverad till något af sina barn — för att bereda en anständig bergning åt den öfriga familjen. En gift man, hvars hufvudsakliga inkomster härflyta från hustruns enskilda förmögenhet, kan, genom försäkring å hustruns lif, helt och hållet förebygga det ekonomiska lidande hennes död, i händelse hon aflider före honom, skulle medföra. Detsamma gäller naturligtvis äfven om gift qvinna, som icke äger annan tillgång, än afkastningen af mannens enskilda törmögenhet. Bolagsmän, hvilka befara att, om någondera af dem i förtid aflider, utbetalning till den aflidnes rättsinnehafvare af dennes i rörelsen insatta kapital skulle förorsaka menlig rubbning i affärernas jemna gång, kunna, genom försäkring å hvarandras lif af summor, motsvarande hvad hvardera i rörelsen insatt, sätta öfverlefvande bolagsmän i tillfälle att med den dem vid afliden bolagsmans död tillfallande försäkringssumman utlösa den aflidnes rättsinnehafvare, för att derefter, med oförminskadt rörelsekapital, bolagets rörelse för egen del fortsätta. Fordringsägare kunna i många fall genom lifförsäkring erhålla fullkomlig säkerhet för utestående osäkra fordringar. Sådana fall äro t. ex. om en gäldenär, som för det närvarande saknar tillgångar, har att vänta arf efter föräldrar eller andra, hvilka han enligt naturens ordning bör öfverlefva; om gäldenären innehafver fideikommiss eller embete o. s. v. Som bekant är finaes inget svenskt lifförsäkringskompani.. Deremot utöfva många enelska och tyska lifförsäkringskompanier en icke obetydlig verksamhet här i landet. Vi hysa den bestämda öfvertygelsen, att alla dessa kompanier äro byggda på solida grunder och fullt säkra, men gifva, för vår del, ett afgjordt företräde åt dem bland samma kompanier, som, mot en oftast föga ökad premie, medgifva de försäkrade rätt till del i vinsterna, enär försäkringshafvarne i sådana kompanier icke allenast tillgodonjuta de vanliga fördelarne af lifförsäkring, utan derjemte i viss, större eller mindre grad få sig tillagde enahanda förmåner, som:delegare i en ränteförsäkringsanstalt eller sparbank. En medelålders man, som ingår i ett dylikt kompani och låter sina vinster innestå, erhåller merendels efter 20, 25, 30 eller 35 år, allt efter beskaffenheten af det kompani, han väljer, ett fullt tillräckligt kapital af de då aceumulerade vinsterna, att dermed friköpa sig från erläggande af vidare premier, hvarefter de vinster, som ytterligare tillfalla honom, komma att utgöra så godt som en pension för hans återstående lifstid. Vill försäkringshafvaren ej på så sätt använda sina vinster, åtnjuter han efter få års förlopp antingen premienedsättning till ett oftast mycket högre belopp än den premieförhöjning han för rättigheten till del i vinsterna de första åren. erlagt, eller ock andra motsvarande fördelar. — Emot de utländska kompanier, som medgifva försäkringshafvarne en sådan delaktighet i sina vinster, kan ej heller med befogenhet anmärkas, att de i allmänhet draga mera penningar ur landet än de återgifva. Tvärtom synes det vid närmare öfvervägande föga sannolikt, att någon i Sverige stiftad lifförsäkringsanstalt skulle vinna det stora förtroende och den vidsträckta verksamhet, som erfordras, för att bereda försäkringshafvarne lika stora fördelar som de åtnjuta i en del af de ifrågavarande utländska, 5 De lifförsäkringskompanier, som i Sverige hafva agenter, äro: Alliance, stiftadt 1824; grundfond5,000,000. Economic, stiftadt 1823; assuransfond omkring 1,100,000; an utfärdade försäkringar uppgår till öfver. 10,000; årliga inkomsten af premier öfverstiger numera 185,000. Globey-stiftadt 1803; grundfond 1,000,000. London Assurance, stiftadt 1720; kapital 3,000,000. Medical, Invalid General, eller det så kallade Engelska för sjuka och friska, stiftadt 1841; kapital 500,000; årliga premieinkomsten för alla från kompaniets stiftelse till den 30 September 1850 utfärdade policer, uppgåOR a ett antal af 2,761, utgjorde då T,A22. Mentor, grundfond 230,000; och Pelican, stiftadt 1797; alla i London; samt Tyska Bolaget i Libeck, stiftadt 1828; grundfond omkring 76.500; årliga premieinkom