Vi börja då ändtligen att se en liten ljus-j:
ning i åtskilliga saker som förut varit oss!
dunkla, och det hemlighetsfulla töcken soml!
omgifvit det närvarande systemet, är på godj.
väg att skingras. Nu kan man:- begripa till:
fallo, hvilken omätlig vigt tillsättandet aik
ekKlesiastikminister hade för vår mnärvarandel
ställning, och huru rätt man gjorde i att taga
sig grundlig tid för att utsöka rätta mannen..
Det är nemligen af hr Reuterdahl som vil,
skola vänta de trängande financiella reformer-:
na — tillvägabragta på andlig väg, ty vivetal:
af Svenska Tidningen, att i detta fall soänd-:
ligen mycket kan utan yttre biträde åstad-
kommas, Denna nya börda på eklesiastik-l.
ministerns skuldror är så mycket mera befo-l:
gad, som finansministern åtagit sig så mycket :
af det rent andliga, såsom t. ex. då han medl!
sina djupt allvariiga statsmannaåtgärder i frå-
gan om filialbankerna för sin räkning öfverta-.
git det kristliga värfvet att sätta en dam mot
det öfverhandtagande förderfvet af den demo:
raliserande skuldsättningen. E ;
— Föjjande nrsMorning Chronicle, hemtade
omdöme om den nyligen aflidne Österrikiska
premierministern torde icke sakna intresse förj
svenska läsare:
Furst Felix Schwarzeabergs plötsliga död har från
den europeiska skädebanan bortryckt en af de män,
hvilkas personliga egenskaper och inflytande utöfvat
den största inverkan på kontinentens politik sedan re-
volutionen 1848. Under det den preussiska reaktions-
ministern grefve Brandenburg ännu vacklade — un-
der det Louis Napoleon ännu fegt smickrade ömsom ll.
nationalförsamlingen, ömsom massan och armåen, upp:
trädde den Österrikiska premierministern dristigt sä-
som kontrarevolutionens ledare. Om någon ära till-
kommer dem som antingen bröto sin egen förbindelse
eller förmädde sina suveräner att våldföra de. heligal:
löften de i nödens stund gifvit ifrån sig, så förtjenar
furst Schwarzenberg högt pris. Och de som anse
det ursinnigaste politiska vingleri för ett mindre-ondt).
än den minsta medgift för eller det obetydligaste när .
mande till liberalismen, skola ej underläta ztt i denk
bortgångne: statsmannen begräta en afgjord riddare
för. enväldet och-en ärlig fiende till alla populära in-
stitationer. Desista månaderna af hans administra-
tion voro egnade ät äterinförandet af den despotism
som hade föregått revolutionen liksom om det vore
statskonstens högsta uppgift att gifva kraft och lif ät
det system, under hvilket Metternich i trettio är miss-
regerade Europa. -
Likväl måste Schwarzenberg gälla för en stor man,
ätminstone i Österrike. Ehuru hans bana. icke räckte
falla fyra är, lyckades han att rädda sitt land ur denl:
förnedring hvari det hade tallit. Med hvarie provins
i uppror, med en bankrutterad skattkammare, be lref
han, ehuru tvungen att anlita interventionen af enl.
högdragen bundsförsandt, att ät Österrike äterställa
dessförra rang både i Tyskiand och Italien: han för-
ödmjukade Preussen, säsom ingen utom Napoleon nä-
gonsin förödmjnkat det; han tog i militärisk besittning
legationen Bologna inom kyrkostaten äfvensom stor-.
hertigdömet Toseana, på samma gäng som han utanl:
svärdslag gjorde ända på kriget i Slesvig-Holstein.
Österrikiska soldater voro samtidigt inqvarterade il
Hamburg och Florens, och alla dessa militärdemon-
strationer -egde rum på en tid, då man trodde att
kejsardömets tillgångar voro i grund uttömda af fält-
tågen i Ungern och Italien, och att hela armåstyrkan
behötdes att hälle de återeröfrade provinsernas afvogt
sinnade befolkning i tygeln. Då Österrikes inflytande
i Tyskland efter allt utseende var komplett under-
gräfdt, lyckades han.att återställa kejsardömets pre-
stige, dess traditionella betydelse, och äterskänka det
dess ledande inflytelse i Förbundets affärer. Genom
sin fina diplomatik återtog han allt hvad som genom
revolutionen gätt förloradt, I närvarande ögonblick
är Österrike ostridigt mäktigare är då Metternich
förde spiran, och medan revolutionen är alldeles qväfd
i de italienska provinserna,stå de mindre furstarne på
halfön mer än nägonsin under Österrikes välde. Detta
är ostridigt en utomordentlig framgång, isynnerhet då
vi betänke de stora svårigheter i trotts af hvilka den
vanns. Ehuru vi medgifva att Österrikes motståndare
begått hvarje möjligt misstag, — att den nationela
saken i Itälien ruinerades af det republikanska par-
tiet, och i Tyskland af konungen i Preussen — skulle
ändock allt detta icke hafva räckt till att äterupp-
rätta det kejserliga väldet. Ty Österrike steg inom l
skrankorna utan nägon moralisk fördel på sin sida..,
Mottagandet af Rysslands bjelp var alldeles nog attl.
förstöra dess anseende hos det vestra Europa, ochl
med undantag af dess triumf öfver en ojemnförligt
underlägsen fiende i Italien, hade det ingen militä-
risk fråmgång att skryta öfver. Fälttäget i Ungernl:
under Windischgrätz och Welden var en kedja afne-.
derlag, ej heller kunde någon regering hemta nägon.
styrka af segrar sädana som Haynaus, hvilka vunnosl.
med ryskt biständ och fullföljdes med en bödels blod-
törstiga grymhet. Och likväl, trots alla dessa miss-
gynnande omständigheter, repade sig Wienerhofvet
från sitt förfall, och inom mindre än ett är frän Un-
gerska krigets slut, föreskref furst Schwarzenberg la-
gar för tyska furstehusen.
Man kan ej neka att han vid afslutandet af trak-
taten i Bregenz och i alla derpå följande mått ochl
steg visade mycken händighet i att begagna omstän-
digheterna. I en tid-af vild enthusiasm eller panisk
fruktan hade hans motståndare förkastat de bestäendel
fördragen och tid efter annan föreslagit åtskilliga ut-
vägar till.en reform af förbundsförfattningen. Öster-
rike hade i likhet med de, andra Förbundsstaterna
samtyckt till förbundsdagens upphörande, men då den
revolutionära rörelsens kraft var bruten, yrkade furst
Schwarzenberg på den gamla författningens återstäl.
lande. Ömsesidig afund hade gjort de tyska hofven!
oeniga, de festa af dem föredrogo ett ätervändande
till-det gamla systemet framför den ovissa utgången
af nya-inrättningar. Den bortgängne ministern var
ej sen att-begagna sig af denna sinnesstämning. Han
värfvade på sin sida Bayern, Wiärtemberg och Saxenp
emot Preussen, under det han förmädde Hannover att
blifva neutralt. Preussen var klokt nog att gifva ef.
ter; ty Berlinerhofvet häde inga utiändska allierade,
och. dess. ömkliga dubbelspel bade alldeles. förstört
dess. anseende i Tyskland: Kejsaren vann bataljen
och smekte sina fallna bundsförvandters. stolthet med
det högtidliga narrspelet af Dresdenerkonferenserna,
hvårest furst Schwarzenberg såsom segerbjelte huld-
rikt mottog de stjernprydda tyska diplomaternas öd-
mjuka hyllning. Sitt egentliga mäl hade han vun-
nit. — förbundsdagen var återställd, och Österrike stod
äter i spetsen. Ett sådant resultat visar utan tvifvel
att dess upphofsman:ej var nägon vanlig menniska.
Man beskyllde honom för rähet, skrytsamhet och öf-
vermod i sina underhändlingar med främmande mak-:
ter; men det är omöjligt att förklara hans ovedersäg-
liga framgång genom annat än den finhet hvarmed
han uppfattat sina motständares fel och den ihärdig-
het hvarmed han genomförde sina egna planer.
I sin inre administration hade han på längt när j
)
icke lika framgång. Hans företrädare hade varit veka
och vacklande, men de hade försökt att regera i öf-