Litteratur. La Svede et son commerce par le Baron Knut Bonde. Paris. Guillaumin Comp. 1852. Det varma intresse för internationella förbindelser, som ingifvit friherre Bonde flera föregående arbeten i politisk ekonomi, och vid sista riksdagen några högst förtjenstfulla anföranden på Riddarhuset i dermed beslägtade ämnen, har också gifvit anledning till närvarande lilla arbete, hvarom vi redan gifvit en kort underrättelse, och som vi nu gå att något närmare betrakta. Då emellertid denna bok är skrifven för att gifva utlänningar en föreställning om Sveriges handelsförhållanden, och hvad som för flera länder kan vinnas genom en liberalare handelslagstiftning i afseende på vårt land, så är det naturligt att de flesta saker måste vara oss bekanta, och detta så mycket mer, som författaren hemtat sina uppgifter ur kommerskollegii berättelse om handeln och sjöfarten för 1850, hvaraf vi i början af året meddelat ett sammandrag. En allmän statistisk öfversigt och tulltaxor för import och export, samt en förteckning på tullfria importartiklar ökar bokens användbarhet för främlingar. Friherre Bonde är, såsom bekant, lifligt tillgifven principerna af en förnuftig frihandel, och gör sig mycken möda att visa, huru en liberalare handelsekonomisk lagstiftning. gagnar ömsesidigt. Vi hafva i en föregående artikel framställt några fakta, som visa den gynnsamma följden för Engländ af navigationslagarnes upphäfvande. För Sverige visar sig äfven ett tilltagande i frakthandel, så att då 1849 af 411 svenska fartyg, som besökte engelska hamnar, endast femtio kommo från utländska ställen, var, för 1850, de sistnämndas antal 153 på ett totalantal af 432, och engelska rapporter för de 11 första månaderna af 1851 upptaga icke mindre än 547 svenska fartyg och 1734 norska, som under den tiden besökt engelska hamnar. Lika så visar sig. sedan, engelska regeringen upphäft differentialtullen på trävaror, att Sveriges import af trävaror till England fördubblats från 1850 till 1851, under det att hela importen endast stigit med 25 procent. Från Götheborg ensamt har trävaruexporten på England stigit från 12,000 tons för 1850 till 27,000 tons för 1851, d. v. s. mer än dubbelt. En handtering, som deremot visar mindre gynnsamma resultater, är jerntillverkningen, som under mer än hundra år, . från 1740 endast ökats från 340—600 tusen ST, medan i England samma tillverkning under samma tid stigit från 17,000 tons till2 millioner; Exporten af stångjern, som 1846 utgjorde 604.000 SY, uppgick 1850 till 572,000. Den stigande tillverkningskostnaden och de fallande priserna båda ingenting godt för framtiden, så vida icke nya exportorter kunna beredas genom nedsättning i åtskilliga länders importtull för det svenska jernet. Det finnes två europeiska länder, Belgien och Frankrike, der den höga importtullen på svenskt jern är så godt som ettimportförbud. I afseende på det första landet, föreslår frih. Bonde några ömsesidiga medgifter, 8å att i Sverige finge mot måttlig tull införas några af de utmärkta tygoch klädesfabrikaterna från Brabantska provinserna, och i Belgien reprocitet gifvas för det svenska jernet, som icke bör kunna göra någon farlig konkurrens för den inhemska tillverkningen. Äfven de belgiska stenkolslagren böra efter frih. Bondes åsigt blifva af nytta för Sveriges i antal till