sökningen bifalles, efter årets förlopp lemnar rum för ny ovisshet och nya trakasserier. Men ej nog dermed, att öfverståthållareembetets sednaste maktinkräktning mäste göra det omöjligt för hvar och en att inlåta sig på ella! samhällsnyttiga spekulationer. Damokles-svär-; det hänger öfver alla deras hufvud, som redan ega ett dylikt etablissement, en. svafvelsticksfabrik eller hvad annat som helst... De ega icke mer någon trygghet för sin borgerliga existens. I morgon kommer öfverståthäållareembetet och gör en ny lag, enligt hvilken tillståndet att utöfva deras näring kan; dem fråntagas och öfverlemnas åt personer, som bättre förstått att ställa sig in hos vederbörande, eller också hela handteringen undertryckas. Såsom Stockholms stads styrelse går till väga kan hvarje konungens befaliningshafvande i landsorten göra efter, och förr än vi veta af det; kunna vi hafva hela det fransyska prefektväsendet organiseradt inom formen af vår nuvarande länsstyrelse... Det blir då en skön ersättning för den lila fribet i näringarne, som vanns genom den strängare skråförfattniagens upphäfvande. Ohejdadt godtycke i stället för pedantisk men dock bestämd läg. Vi uppmana hvarje tänkande läsare, och i synnerhet den liberala tidnaingspressen i landsorten, att besinna hvarthän den öppnade banan leder. I andra länder har vanan vid sjelfstyrelse i det enskilda bildat en skyddsmur mot despotismen, som är oöfve -uglig för sjelfva militärmakten. Hos oss har man mångfaldiga elementer till kommune2l frihet, endast man ville göra sig mödan att begagna dem. Vi föreställa oss, att den aktningsvärda korporation, som kallas Stockholms stads femtio äldste, skulle, om den ville, i så beskaffade frågor som denna gifva sin protest med långt större eftertryck än justitieombudsmannens vanmäktiga påminnelser. fara hvad Stockholms borgerskap tänker om den nya omnibuslagen. Denna korporation är den naturliga representanten af Stockholms inr dustriidkande befolkning. Den behöfver ej frukta att yttra sig. Vi tro, att den åtminstone 1 detta fall skall hafva den allmänna rösten på sin sida. Må andan för medborgerlig ordning och rätt framkalla en högljudd och allvarlig protest, hvarhelst det skall falia maktlustan in att lägga bojor på den enskilda friheten. Det har visat sig, att vi under närvarande ömständigheter hafva föga att uppifrån hoppas, hvad verkliga framsteg i. politisk frihet eller industriell utveckling, beträf-n far; Lika godt; derpå är man nu en gång beredd. Men måtte man. ej genom en tafatt!? släpphändthet gifva ifrån sig sådana laghga rättigheter, som tillhört oss sedan långt förflutna tider, och från hvilkas åtnjutande endast en rysk sjelfherrskare eller en turkisk pascha med en ukas eller firman kan utesluta sina lydiga och tjenstvilliga slafvar. esse NO FSL — Vi ha några påminnelser. att framställa mot Svenska Tidningen : angående skatteförenklingsfrågan. Sedan nämmnde tidning uppgifvit attrikets ständer önskat att landsorten skulle i berörde fråga höras, men vi upplyst, att så icke var förhållandef, utan att beslutet om provingmötena uteslutande måste tillskrifvas regeringen. så har samma tidning, under medgifvande att ständerna väl icke 1 bestämda ordalag begärt landsortens hörande, påstått att det vore uppenbart att detta hörande icke kunde vara annat än enligt med ständernas önskan. Till stöd för denna advokatyr anföres, att efter det Kongl. Maj:t i proposition rörande denna fråga till ständerna förklarat sig vilja efter det nödiga upplysningar blifvit inhemtade samt vederbörande embetsmyndigheter med underdåniga utlåtanden inkommit, til ständerna aflåta ytterligare proposition, så hade dessa sednare, 1 sitt svar härå, jemte bifall till hvad angåeride grundräntornas förenkling blifvit föreslaget, anhållit att nödiga föreskrifter måtte vederbörande meddelas, ledande dertill, att de för ändamålet erforderliga förberedande åtgärder må så fortskyndas, att rikets ständer, vid början af deras nästa sammanträde, kunna få emottaga den :proposition för frågans slutliga afgörande, som: Kongl. Maj:t förklarat sig vilja till dem, aflåtan. Till vederbörande räknar nu Svenska Tidningen -räntegifvarne och således är det stän-! dernas önskan att de:skola höras... Men denna tolkning af. ordet vederbörande är. alltför orimlig; ty om den kunde antagas borde, ialla dylika fall samtliga, för hvilka.en lag skule stiftas, i primörförsamlingar höras. Hvad återstod då för representationen? . Mam kan väl tyckaatt det är-;liberalt att remittera ärendena. till.primärförsamlingar; .men om meningen: blott är att skaffa sig en opinionsyttring, hvarmed man sedan kan. imponera. på. representationeny så får saken ett annat utseende, helst .om: man genom :särskilda cirkulärer m. m. söker, att! begränsa och leda. primärförsamlingarnes omdömesirilici. Louis Napoleons styrelseåtgärder äroi detta fall ganska lärorika. Med samma skäl, som regeringen här, för att uppfylla :ständernas önskan: om svederbörandes .hörandep,, funnit sig föranlåten att höra alla räntegifvarne i riket, blir regeringen, om fråga uppstår. att lagstifta t. ex: för handtverkerierna, nödsakad att remittera lagförslaget till alla. handtverkares. yttrande, 0. 5. Vs Det går således icke:an att skylla på ständerna, för denna remiss,..och ej heller komma de att påtaga sig de fel, som vid uppsättningen af remissen; egt rum, eller de besynnerligheter .som. förekomma i finansministerns cirkulärbref. I afseende på Svenska Tidningens för några dagar sedan gjorda försök att vederlägga! de af oss, för längre. tid tillbaka framställda anmärkningar emot den formella behandlingen af skatteförenklingsfrågan vid: provinsmötena i Linköping . och Wenersborg, torde svi böra påminna vår yrkesbroder derom, att vår rePR 0 Ao pt CN NR KA rr pe fken kund met nn (Nr Låtom oss få er-l. d la C I -— 5 fu RJ AR Ft BR N h je ie k fc or nn SS pr er tg RN UT UI TS AR RO -— VV Fey