peer VAR IDA Lif ARfUTERA GS SG MLA OSSUSATESUBBEP
I finnande sig väl, der den feta jordmånen ej
så alldeles igenväxt med buskar. För artisten
-Ikan det visst vara intressant att vid solned-
gången öfverskåda detta döda fält, der öf:er-
allt ruinerna af de gamla romarnes storverk
afspegla sig mot horisonten, men säkert fin-
nes ingen svensk nämndeman som ej skulle
säga: Gud var oss nådig så man här hushål-
lar med jorden!s Men jorden lärer ägas till
tvåtredjedelar af kyrkan, och resten af nobles-
sen, som är i stort förfall. Åkerbrukssyste-
met är antediluvianskt. Såkallade mercanti
di campagna, arrendera en landsträcka för en
l viss tid och upplåta sedan deraf stycken åt
bönder och herdar, för 4 år med vilkor att
Jendast ett år en tredjedel odlas, men föröf-
rigt jorden användes till betesmark. Jag har
äfven hört att det är förbjudet odla mer än
Jen tolftedel af jorden, men kan ej säga!
I med visshet, ty någon bestämd ordning och
llag finnes ej i landet; Så vidunderligt detta
låter är det likväl möjligt, ty ett bondestånd
med intresse för jordbruket vore prestligans
undergång. Nu, säger man, detär omöjligt att
odla denna jord, den kan ej bebos, ty der
herrskar en förpestad luft som dödar allt lef-
Ivande. BSannt är att hopar af lombardiska
arbetare, som införskrifvas när något jordstycke
skall odlas, dö som flugor, men lika säkert
är att dessa trakter förr utgjort en trädgård,
loch waria cattiva, är väl knappt annat än jor-
dens hämnd för lång vanskötsel. I vintrak-
terna ser det bättre ut, men äfven här mär-
Iker man lätt verkningarne af en makt som
förlamar alla intressen. Det fordras en natur
som ger sina håfvor af sig sjelf för att ut-
härda den dubbla pesten af en härskara pre-
ster, som utsuger landets materiella must och
som i utbyte håller arbetaren i andeligt slaf-
veri, d.ä. förlamar sjelfva den kraft som är första
vilkoret för all förkofran. Medlen för att åstad-
komma denna verkan synas öfver allt i Italien,
dock helst i hydrans centrum. Man måste
se påfven på sin tron i Sixtinska kapellet
som en gvllene kalf tillbedjas af en skara knä-
fallande kardinaler och biskopar; för honom
upptändes och kringslängdes rökelsekaren, till
honom vände sig predikanten; om vår Herre
var aldrig fråga. Nå bevars detta, för den
som kunde besegra afskyn och vämjelsen,
praktfulla skådespel, var j frispektakel, ty
till åskådande af dessa heliga öfningar inläts
ingen som ej kunde uppträda elegant klädd i
svart frack. De uppbyggliga verkningarne
sträckte sig följaktligen ej längre än till resande,
prester och fremlingar. Men i hundradetals
kyrkor är dagligen tillfälle för en hvar att se
luxuriösa spektakel med helgonbilder, och för
öfrigt i biktstolen på presten aflasta sina syn-
der och sedan helt trankilt åse huru han med
sina hocus-pocus och sitt latinska mummel till-
fredsställer skaparen; I Neapel såg jag Maria-
kulten i sin glans och i sina bedröfliga verk-
ningar. Jag hade det missödet att flera gån-
ger se det råa folket nedfalla på knä i smut-
sen för en tillsluten vagn, i hvilken satt en
prelat, erkebiskopen, som så vidt jag kunde
se med redlig jJesuitmin betraktade sin upp-
lysta hjord. En annan gång skulle jag haft
god lust att formera närmare bekantskap mel-
lan en käpp och en frodig prelat, som på ga-
tan fortsatte att skämta med en annan, utan
att bry sig om att en person halft knäböjande
fattade och kysste hans hand. Dylika scener
ser man ständigt. För min del kan jag ej
se synnerlig stor skillnad mellan den kult
som florerar i södra Italien och de gamla
hedniska. Tvärtom är likheten ofta frappe-
rande. När jag i Neapel omläste Bulwers
Pompeji sista dagar,, fann jag att hans skil-
dring af den egyptiska kulten är rad för rad
en tafla ur verkligheten, aftecknad på stället.
Samma disciplinerade skara af prester, som
bygga sin makt på massornas okunnighet och
blända dem med praktfulla bedrägerier, hvilka
de sjelfva, allt efter sin natur, förakta eller
söka rättfärdiga genom ett nytt bedrägeri mot
sig sjelfva, genom inbillningen om deras nöd-
vändighet. Stor osedlighet lärer råda i prest-
kaserner och kloster; på landsbygden kring-
ströfva Franciscaner- och Capucinermunkar
och undervisa i sedlighet allmogens hustrur
och döttrar.
De sednare årens händelser hafva isynner-
het i Kyrkostaten inkastat brandflacklor som
jesuiter och prester förgäfves söka släcka.
Endast folkets lifliga natur kan förklara den
snabbhet hvarmed dessa rörelser spridt sig,
deras okunnighet den nästan hemska verkning
de förorsakat. Med hatet mot presterna har
följt hatet mot allt hvad religion heter. Fåfängt
kreeras nya helgon, uppsökas gamla undergö-
rande beläten och taflor, tillställas nya fester;
fåfängt föras protokoller öfver dem som kon-
fessera sig, och med polisens tillhjelp trakas-
seras de som uraktlåta det; kyrkorna börja
bli tomma, och i stället drifves ofta i sjelfva
Rom skändligt gyckel med helgonbilder vid ga-
torna, så att de måste särskildt vaktas af po-
lisen. Emot prester och isynnerhet jesuiter
är stämningen sådan, att man utan öfverdrift
kan säga att i Rom knappast finnes en person
som ej mot dem hyser fanatisk tillgifvenhet
eller fanatiskt hat. Sjelfva känna de alltför
väl att grunden börjar svigta under dem, och
den heliga styrelsen ser spöken öfverallt och
lärer endast hindras af franska generalen från
alltför ohejdad framfart. Af jesuiterna sjelfva
bar jag bört berättas deras nöd och fruktan
under republikens tid. Collegio Romano var
tomt; i civila kläder smögo de sig ut, endast
de djerfvaste stannade qvar, läto skägget växa,
men vågade sällan titta ut ur sina hålor. Nästa
gång blir värre, ty man beklagar sig äfven
här att man har varit för skonsam. — Pro-
testantismen har gjort framsteg bland perso-
ner med någon bildning, men jag vågar ej tro
på allt som i detta hänseende berättades. Så
t. ex. trodde man sig veta att omkring 500,000
exemplar af Nya Testamentet under republi-
kens tid blifvit epridda, af hvilka polisen vid
den allmänna jagt efter dessa böcker, som vid l:
lrestaurationen företogs, skall ha öfverkommitl
lJendast några hundrade. Resande, isynnerhet!
om mA larm - Kn rvedlat ton I EARTH lon AK att
mt - ÖA UD JK fr PR LE Vv DÖ NA NL Fn
mA ER pe fr