- BEMeBBUNE MM HVLS Hallet sia UPC SYALCL
om att Persigny skall inom kort öfvertaga
statsministeren, hvars attributioner skulle be-
tydligt förökas.
Den för reklamationer om femprocentsobli-
gationers inlösning af staten fastställda frist
tilländagick don 2 April, och hade dittills
31,600,000 francs blifvit reklamerade. Liqvi-
derna skola ske i Paris den 6 April ochi de-
partementerna den 1 Maj och godtgöres 5 pro-
cents ränta till dess beloppet sålunda blifvit
utbetaldt.
Alltsedan polisministerens inrättande har
tvistats mellan detta departement och inrikes
ministeren om hvem af de två som under
sin styrelse skulle hafva pressen. Ett af po-
lisministern hr Maupas till prefekterne utfär-
dadt cirkulär i ämnet synes utvisa att polisen
gått segrande ur denna strid. Enligt det ifrå-
gavarande cirkuläret hör hädanefter allt som
angår pressen under detta departement.
Ett inrikesministerns cirkulär återkallar nu,
sedan konstitutionen trädt i kraft, den pre
fekterna förut gifna rättigheten attafsätta mä-
rer och deras adjoints samt att upplösa muni-
cipalråden.
Befallning har afgått till alla hamnar att
uppskjuta alla till deporterades öfverförandel
bestämda fartygs afgäng. Denna befalining
har gifvit fart åt ett rykte om en förestående
amnesti.
En ny artikel i ,Constitutionnel af Granier
de Cassagnac, angående konfiskationen af de
orleanska godsen, har väckt allmän indigna-!
tion.
Ett presidentens dekret förordnar att pål
hvarje statens skepp, som utrustas till krig
eller längre expedition, skall finnas en skepps-
prest (aumönier) ombord. För att leda och
centralisera denna institution har en under
marinministern subordinerande aumönier en
chef för hela flottan blifvit tillsatt.
Den 4 April, sista dagen för hvilken de an-
komna tidningarna redogöra, utmärktes ej af
någon politisk händelse, utan sysselsatte man
sig denna dag med trenne officiella högtid-!
ligheter: öfverlemnandet af kardinalshatten åt!
erkebiskopen af Bordeaux, mgr Donnet, hvil-
ket skedde i Tuilerierna; vidare en af presi-
denten hållen militärrevy, samt slutligen tro-
hetsedens afläggande af kassations-domstolens
medlemmar samt förste presidenterna och ge-l.
neral-prokuratorerna vid appellations-domsto-
larne. Förstnämnde ceremoni bivistades af
statsrådet, senaten och lagstiftande kåren; re-
vyn utmärkte sig som vanligt genom napole-l
onisk entusiasm; om sistnämnde nögtidlighet
har man ännu inga detaljer, då den försig-
gick först på aftonen efter postens afgång. l
Kursen å statspapper noterades den 5 den-
nes:
Femprocents 101,55; treprocents 72.
BELGIEN.
Louis Napoleons tal vid kamrarnes öpp-
nande och det sätt, hvarpå han der omtalar
sina fredliga tänkesätt, har här väckt mycken
oro. Att kejsardömets proklamerande före-
står, betviflar numera ingen; men ett återstäl-
lande af kejsarriket skulle medföra fara för
Belgien, som utgjorde en del af Napoleons
kejserliga Frankrike.
Ännu alltjemant passerar en mängd af fran-
syska flyktingar den belgiska gränsen. De få
emellertid icke qvarstanna i Belgien, utan må-l
ste begifva sig till England.
HOLLAND.
Andra kammaren her antagit handelstrakta-
ten med tyska tullföreningen.
Det är fråga om en revision af kontraktet
mellan staten och det holländska Handels-l
Maatschappy.
ENGLAND.
Vi supplera i dag underrättelserna från un-l
derhusets möte den 1 April, hvarom vi i värt
lördagsnummer meddelade, att mr Milnes in-
terpellerat ministeren i flyktingsfrågan. — Inri-
kesministern mr Walpole förklarade derpå, att!
regeringen för ingen del tänkte att förgripa
sig på Asylrätten, och yttrade den önskan,
att man icke skulle understödja motionen,
hvilket han på regeringens vägnar måste mot-
sätta sig. Lord Palmerston höll derpå ett ut-
förligt, glänsande och af många bifallsyttrin-
gar atbrutet föredrag, hvari han äfven rådde l!
mr Milnes att taga sitt förslag tillbaka, menl.
för öfrigt skonade han icke österrikiska rege-li
ringen. Nägon votering fordrades icke, och
debatten förföll utan något resultat.
Den 2 April afgaf skattkammarkansleren i
underhuset i sammanhang med förhandlingen
om Milisbillen, på lord J, Russells uppma-
ning, en klarare och bestämdare förkla-
ring avgående parlamentets upplösning än pre-
mierministern förut afgifvit i öfverhuset. Han
sade nemligen, att grefve Derbys yttrande
blifvit missförstådt. Regeringens afsigt var
nu som förut att yrka på parlamentets upp-
lösning så snart sådana åtgärder blifvit vid-
tagna, som ansägos nödiga för drottningens
tjenst och landets nytta och välfärd. Tillika
ämnade man att ännu under det löpande året
sammankalla det nya parlamentet, så att det!
skulle få tillfälle att fatta sitt beslut i afse-l.
ende på den bestående regeringens politik och
karakter. Deremot kunde han icke gifva nå-
got löfte om parlamentets upplösning inom
bestämd tid, ty omständigheter kunde inträda,
som gjorde den omöjlig.
I öfverhuset samma dag föreslog premier-
ministern nedsättningen af en kommutå för att
undersöka huruvida Östindieka kompaniets med
1853 utlöpande privilegium borde förnyas.
Han visade att kompaniet från början endast
hade varit ett handelssällskap och genomgick
i korthet de särskilda lagar, hvarigenom det
bade kommit till sin politiska makt, I hela
handhafvandet af de Ostindiska angelägenhe-
terna vore många reformer oumgängliga. Fram-
deles borde det också undersökas hvilka fram-
steg Indien gjort i materielt afseende sedan
1832.
I anledning af debatten om de främmande
flyktipgarne meddelar Times, att den österri-;
kiska ministern utom den österrikiska noten!
på samma gång afgaf en lika !ydande från
hertigen af Modena och en af Väfven, men!
att lord Granville återlemnade dessa båda no-
ter, med den anmärkning, att ban icke fann
sig foranlåten att taga miusta notis om den ar
hertigen af Modena, och att han icke nog
tu Ufvor aft NÅtven efter i
ed
fPomnrndra