(Insändt).
Ytterligare om Rektorsvalet i Calmar.
Det inträffar icke sällan, att vissa i och för sig
obetydliga saker blifva mera omtalade än de förtjena,
och än nyttigt är för den vigtiga sak, med hvilken
de hafva sammanhang. I en sådan ställning har
rektorsvalet i Calmar kommit. Än har det begagnats
såsom anledning att nedsätta enskilda personer, än
korporationer och än institutioner, och måhända allt
detta stundom med mindre fog.
Äfven min obetydliga personlighet har dervid nju-
tit den uppmärksamheten att blifva betraktad bäde
ur ekonomisk och moralisk synpunkt, och jag bekla-
gar mig ej deröfver, änskönt jag erkänner mig hafva
hyst den förmodan, att endast mina offentliga hand-
lingar och ej min kassa eller min moralitet bort
komma under granskning. :
En insändare i Aftonbladet n:o 56, hr —g, har
dock hyst andra tankar, och jag har till det han i
denna mening skrifvit intet svar; men han har satt
mitt namn i en viss slipprig förbindelse med en läro-
verksreform i Calmar, genom hvilken, såsom br —8gs
ord falla, den klassiska elementarbildningen helt och
hället förjagas ur skolan, eller, såsom det på ett
annat ställe mindre poetiskt heter, läroverket blifvit
endast och allenast en anstalt för vinnande af med-
borgerlig bildning, med uteslutande eller en ytterlig
inskränkning af den lärda elementarundervisningen,
och jag anser mig derföre skyldig bäde det läroverk,
som blifvit sålunda skymfadt, och de kamrater, som
lika med mig och under aflidne biskop af Kullbergs
öfverinseende deltagit i verkställandet af den af Ko:
nungen anbefallda reorganisationen af härvarande lä-
roverk, att beriktiga den vanställande framställningen.
Vid den nya regleringens uppgörande framställdes
icke ens hviskad den åsigt af nägon, att den klassi-
ska bildningen skulle inskränkas. Tvärtom yrkades
af alla, att den, sä vidt möjligt vore, skulle höjas,
till följd hvaraf kurserna i latinet för de öfre klas-
serna utvidgades. I grekiska spräket, hvari de förut
på gymnasium voro vidgade, bibehöllos de sädana de
varit. Men ej nog dermed att den klassiska under-
visningens mål sattes fullt lika högt som förut vid
gymnasierna, äfven arbetstiden blef antingen lika
läng eller längre, än den varit i gamla läroverket.
Så anslogs i 3:dje klassen (der latin-undervisningen
börjar) 12 timmar, i 4:de klassen 10 timmar, i ö:te
klassen 8 timmar samt i 6—8 klasserna 6 timmar j
veckan åt latinet; och åt grekiska språket (hvarmed
början göres i 4:de klassen) 4 timmar i 4:de, 6:te
och 7:de klasserna samt 6 timmar i 5:te och 8:de
klasserna, hvilket tim-antal ytterligare blifvit ökad:
till 6 timmar i de 3 högsta klasserna. Denna tid
.tyckes vara så rundligt tilltagen, att få reformerade
läroverk torde hafva ordnat sin undervisning mera
nnande för klassiska studier. Åtminstone är detts
icke förhällandet med nya Elementarskolan i Stock
holm, der 11 timmar i 3:dje klassen, 6!, i 4:de ock
5, i de öfriga klasserna äro anslagna åt latinet
samt 6!, i 4:de och 4 i de öfriga klasserna ät gre