(Insändt). Ytterligare om Rektorsvalet i Calmar. Det inträffar icke sällan, att vissa i och för sig obetydliga saker blifva mera omtalade än de förtjena, och än nyttigt är för den vigtiga sak, med hvilken de hafva sammanhang. I en sådan ställning har rektorsvalet i Calmar kommit. Än har det begagnats såsom anledning att nedsätta enskilda personer, än korporationer och än institutioner, och måhända allt detta stundom med mindre fog. Äfven min obetydliga personlighet har dervid njutit den uppmärksamheten att blifva betraktad bäde ur ekonomisk och moralisk synpunkt, och jag beklagar mig ej deröfver, änskönt jag erkänner mig hafva hyst den förmodan, att endast mina offentliga handlingar och ej min kassa eller min moralitet bort komma under granskning. : En insändare i Aftonbladet n:o 56, hr —g, har dock hyst andra tankar, och jag har till det han i denna mening skrifvit intet svar; men han har satt mitt namn i en viss slipprig förbindelse med en läroverksreform i Calmar, genom hvilken, såsom br —8gs ord falla, den klassiska elementarbildningen helt och hället förjagas ur skolan, eller, såsom det på ett annat ställe mindre poetiskt heter, läroverket blifvit endast och allenast en anstalt för vinnande af medborgerlig bildning, med uteslutande eller en ytterlig inskränkning af den lärda elementarundervisningen, och jag anser mig derföre skyldig bäde det läroverk, som blifvit sålunda skymfadt, och de kamrater, som lika med mig och under aflidne biskop af Kullbergs öfverinseende deltagit i verkställandet af den af Ko: nungen anbefallda reorganisationen af härvarande läroverk, att beriktiga den vanställande framställningen. Vid den nya regleringens uppgörande framställdes icke ens hviskad den åsigt af nägon, att den klassiska bildningen skulle inskränkas. Tvärtom yrkades af alla, att den, sä vidt möjligt vore, skulle höjas, till följd hvaraf kurserna i latinet för de öfre klasserna utvidgades. I grekiska spräket, hvari de förut på gymnasium voro vidgade, bibehöllos de sädana de varit. Men ej nog dermed att den klassiska undervisningens mål sattes fullt lika högt som förut vid gymnasierna, äfven arbetstiden blef antingen lika läng eller längre, än den varit i gamla läroverket. Så anslogs i 3:dje klassen (der latin-undervisningen börjar) 12 timmar, i 4:de klassen 10 timmar, i ö:te klassen 8 timmar samt i 6—8 klasserna 6 timmar j veckan åt latinet; och åt grekiska språket (hvarmed början göres i 4:de klassen) 4 timmar i 4:de, 6:te och 7:de klasserna samt 6 timmar i 5:te och 8:de klasserna, hvilket tim-antal ytterligare blifvit ökad: till 6 timmar i de 3 högsta klasserna. Denna tid .tyckes vara så rundligt tilltagen, att få reformerade läroverk torde hafva ordnat sin undervisning mera nnande för klassiska studier. Åtminstone är detts icke förhällandet med nya Elementarskolan i Stock holm, der 11 timmar i 3:dje klassen, 6!, i 4:de ock 5, i de öfriga klasserna äro anslagna åt latinet samt 6!, i 4:de och 4 i de öfriga klasserna ät gre