åt ALUUDRAe dull BUUGI SLYTTISE BRUMGC KMTCSB-)L utom komma i delo med alla de retliga pas-lI sioner, alla de vilda förslager, alla de vansin-t niga teorier, åt hvilka detta elände gifvit upphof. Det är alltför vanligt att betrakta delv mångfaldiga socialistiska och kommunistiska r lärorna, hvilka spridt sig så vidsträckt och rotat sig så djupt i Frankrike, såsom endastl! galna och opraktiska fantasier i några förvir-r rade hjernor. Detta är ett stort misstag. De äro den naturiiga följden, det oartikulerades uttrycket af ett odisputabelt faktum. Till stör-!q sta delen förtjena de att mötas med satirens och löjets vapen. Men de äro det oundvik-!c liga resultatet af en grad utaf allmän nöd,li som det är omöjligt att förlöjliga eller vederlägga. Och de hafva spridt sig så vidt ochjc trängt så djupt endast derföre att den usel-z bet, de tilltro sig att afhjelpa, sträcker sig öfverit hela ytan och frätit sig ned ända in i hjertatt af samhället. Den stora massans hjelplösa belägenhet är den stora svårigheten för hvarje styrelse i Frankrike, och den skall bereda undergång åt dem alla, såvida ingenting kan göras för dess utrotande eller mildrande. Utom Frankrike har man ett ganska ofullständigt begrepp om den gränslösa fattigdomen hos en stor del af Franknkes landtbefolkning, och den stränga försakelse som många af dem ! äro underkastade. Deras egna skriftställarej! måla denna nöd i hjertslitande firger. Kött! smaka de högst sällan; och konsumtionen af; potatis tilltager med hastighet — ett hemskt: och omisskänligt tecken till en försämrad be-lt lägenhet. Vi skola samla några få data till sakens belysning, hufvudsakligen hemtade ur! officiella dokumenter. S I intet land finnas så många verkliga jordegare som i Frankrike, men i intet land är också dessa jordegares belägenhet mindre af-! undsvärd. Deras egendomar äro mycket små, : tungt beskattade och ännu tyngre belastade af. inteckningar. Dessa pantförskrifningar uppgål, (med afdrag af all blott förstärkande säkerhet) s till omkring 300 millioner pund sterling ellerlt 7400 millioner franes, och räntan som derföre betalas är officiellt uppgifven till 8 procent i medeltal — hvilket gör 23 millioner årligen, eller lika mycket som hela intresset på den enorma engelska nationalskulden. De som sätta sig emot en långt drifven delbarhet af jordegendomen, skriva största delen af Frankrikes pauperism och elände på denna räkning, och de mest entusiastiska försvarare ! af parcell-systemet medge, att det åtminstoneli här varit vanmäktigt att bota dessa lidanden. I en nyss utfärdad officiell berättelse är antaletl: af kojor i Frankrike sålunda klassificeradt: — l; Boningar utan annan öppning än dörren. 348,401.1; 4 ——— JV Dito med en sådan . . . vv 1,817,328. Dito med två sådana. . . . 1;328,937. Summa 3,494,666. I dessa kulor bo 16 millioner eller nära hälf-. ten af hela befolkningen. ; Regeringen är alltid mycket varsam att aldrig offentligt uppgifva det verkliga antalet af sådana fattiga i Frankrike som åtnjuta offentligt understöd. Vitro att det uppgifves till 1,200,000;1 en engelsk författare, som länge vistats i Frankrike, uppgaf det (i Westminster Review, Jan. 1851) till 3.5009.000 personer. Il Paris emottogo 181.000 allmosor under de sista åren af Ludvig Filips regering. M:rj Villeneuve gifver en lista på åtskilliga städer, ! i hvilka de fattigas antal varierade från en Jfjerdedel till en sjettedel af hela antalets invånare. Slutligen gifver den författare, som vi nyss citerat, en ungefärlig beräkning öfver folkets olika ekonomiska ställning: Millionärer . . . s s 50,000. Rika personer . . . s ee s 4 200,000. Förmögna . .o.ssmco 6 cc 550,000. 1 goda omständigheter . . . . . 4,200,000. i! Med anständig, men osäker bergning 6,000,000. i Med knapp och osäker bergning . . 16,000,000. Is il ytterligaste armod . . . . 5,000,000. i J 4 Fattighjon, tjufvar, prostituger . . 4,000,000. S:a 36,000,000Nu torde väl dessa siffror vara öfverdrifna. Möjligen också icke. Men det är utom alll, fråga, att hälften af befolkfingen är utarmad och följaktligen tärd af ett evigt missnöje, och, sålänge denna sakernas ställning varar, kanl. ingen styrelse, den må vara aldvig så starkl. och skoningslös, undertrycka Socialismen. Il en eller annan skepnad har den spridt sigl, vida omkring bland jordbrukare och handtver-, kare, den har genomträngt en stor del af ar-, mö6en, och enligt hvad vi med tillförlitlighet : inhemtat, griper den nu omkring sig bland de lägre klasserna af bourgeoisien. Den sprider sig med fattigdomen. Vi anse de socialistiska lärorna i alla former både skadliga! och irriga, men på samma gång äro vi ötvertygade att de skola blifva lika långlifvade och vidt spridda som det sociala elände, som: alstrat dem. Den enda möjliga väg, hvarpål vi kunna hoppas att Frankrike skall vinna en bot för sina lidanden, ligger i en omsorgsfull) utveckling af alla landets industriella och kommerciella utvägar i åkerbrukets upphjelpande och företagsamhet i manufakturen — i dess vin, spannmål, silke och olja. Men dessa! grenar at produktionen kuana aldrig blomstra — dessa hjelpkällor kunna aldrig bringas att fiyta, så länge Frankrike envisas att upprätthål:a detta usla skyddsoch förbudssystem, som för detta land tillstänger främmande marknader, och denna förlamande börda af embetsmannaskap, som gör så mänga tusen af landets bästa och skickligaste sö-! ner till soproduktiva arbetarev — konsumenter af en rikedom, som de hvarken bidraga att fördela eller att framkalla. l t A rn l — Uti till Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande i den 19 sgistl. månad har Kammarkollegium, tillstyrkt bifall till Rikets Ständers anhållan, att!; reservhemman, som i skjutsentreprenad ingått, skall, så länge entreprenaden fortfar, utgöral, kronoskjuts i likhet med hållhemman, såvida,