åt ALUUDRAe dull BUUGI SLYTTISE BRUMGC KMTCSB-)L
utom komma i delo med alla de retliga pas-lI
sioner, alla de vilda förslager, alla de vansin-t
niga teorier, åt hvilka detta elände gifvit upp-
hof. Det är alltför vanligt att betrakta delv
mångfaldiga socialistiska och kommunistiska r
lärorna, hvilka spridt sig så vidsträckt och
rotat sig så djupt i Frankrike, såsom endastl!
galna och opraktiska fantasier i några förvir-r
rade hjernor. Detta är ett stort misstag. De
äro den naturiiga följden, det oartikulerades
uttrycket af ett odisputabelt faktum. Till stör-!q
sta delen förtjena de att mötas med satirens
och löjets vapen. Men de äro det oundvik-!c
liga resultatet af en grad utaf allmän nöd,li
som det är omöjligt att förlöjliga eller veder-
lägga. Och de hafva spridt sig så vidt ochjc
trängt så djupt endast derföre att den usel-z
bet, de tilltro sig att afhjelpa, sträcker sig öfverit
hela ytan och frätit sig ned ända in i hjertatt
af samhället. Den stora massans hjelplösa
belägenhet är den stora svårigheten för hvarje
styrelse i Frankrike, och den skall bereda
undergång åt dem alla, såvida ingenting kan
göras för dess utrotande eller mildrande.
Utom Frankrike har man ett ganska ofull-
ständigt begrepp om den gränslösa fattigdomen
hos en stor del af Franknkes landtbefolkning,
och den stränga försakelse som många af dem !
äro underkastade. Deras egna skriftställarej!
måla denna nöd i hjertslitande firger. Kött!
smaka de högst sällan; och konsumtionen af;
potatis tilltager med hastighet — ett hemskt:
och omisskänligt tecken till en försämrad be-lt
lägenhet. Vi skola samla några få data till
sakens belysning, hufvudsakligen hemtade ur!
officiella dokumenter. S
I intet land finnas så många verkliga jord-
egare som i Frankrike, men i intet land är
också dessa jordegares belägenhet mindre af-!
undsvärd. Deras egendomar äro mycket små, :
tungt beskattade och ännu tyngre belastade af.
inteckningar. Dessa pantförskrifningar uppgål,
(med afdrag af all blott förstärkande säkerhet) s
till omkring 300 millioner pund sterling ellerlt
7400 millioner franes, och räntan som der-
före betalas är officiellt uppgifven till 8 pro-
cent i medeltal — hvilket gör 23 millioner
årligen, eller lika mycket som hela intresset
på den enorma engelska nationalskulden. De
som sätta sig emot en långt drifven del-
barhet af jordegendomen, skriva största delen
af Frankrikes pauperism och elände på denna
räkning, och de mest entusiastiska försvarare !
af parcell-systemet medge, att det åtminstoneli
här varit vanmäktigt att bota dessa lidanden. I
en nyss utfärdad officiell berättelse är antaletl:
af kojor i Frankrike sålunda klassificeradt: — l;
Boningar utan annan öppning än dörren. 348,401.1;
4
——— JV
Dito med en sådan . . . vv 1,817,328.
Dito med två sådana. . . . 1;328,937.
Summa 3,494,666.
I dessa kulor bo 16 millioner eller nära hälf-.
ten af hela befolkningen. ;
Regeringen är alltid mycket varsam att aldrig
offentligt uppgifva det verkliga antalet af sådana
fattiga i Frankrike som åtnjuta offentligt un-
derstöd. Vitro att det uppgifves till 1,200,000;1
en engelsk författare, som länge vistats i
Frankrike, uppgaf det (i Westminster Re-
view, Jan. 1851) till 3.5009.000 personer. Il
Paris emottogo 181.000 allmosor under de
sista åren af Ludvig Filips regering. M:rj
Villeneuve gifver en lista på åtskilliga städer, !
i hvilka de fattigas antal varierade från en
Jfjerdedel till en sjettedel af hela antalets invå-
nare. Slutligen gifver den författare, som vi
nyss citerat, en ungefärlig beräkning öfver
folkets olika ekonomiska ställning:
Millionärer . . . s s 50,000.
Rika personer . . . s ee s 4 200,000.
Förmögna . .o.ssmco 6 cc 550,000.
1 goda omständigheter . . . . . 4,200,000. i!
Med anständig, men osäker bergning 6,000,000. i
Med knapp och osäker bergning . . 16,000,000. Is
il ytterligaste armod . . . . 5,000,000. i
J
4
Fattighjon, tjufvar, prostituger . . 4,000,000.
S:a 36,000,000-
Nu torde väl dessa siffror vara öfverdrifna.
Möjligen också icke. Men det är utom alll,
fråga, att hälften af befolkfingen är utarmad
och följaktligen tärd af ett evigt missnöje, och,
sålänge denna sakernas ställning varar, kanl.
ingen styrelse, den må vara aldvig så starkl.
och skoningslös, undertrycka Socialismen. Il
en eller annan skepnad har den spridt sigl,
vida omkring bland jordbrukare och handtver-,
kare, den har genomträngt en stor del af ar-,
mö6en, och enligt hvad vi med tillförlitlighet :
inhemtat, griper den nu omkring sig bland
de lägre klasserna af bourgeoisien. Den spri-
der sig med fattigdomen. Vi anse de socia-
listiska lärorna i alla former både skadliga!
och irriga, men på samma gång äro vi ötver-
tygade att de skola blifva lika långlifvade
och vidt spridda som det sociala elände, som:
alstrat dem. Den enda möjliga väg, hvarpål
vi kunna hoppas att Frankrike skall vinna en
bot för sina lidanden, ligger i en omsorgsfull)
utveckling af alla landets industriella och
kommerciella utvägar i åkerbrukets upphjel-
pande och företagsamhet i manufakturen — i
dess vin, spannmål, silke och olja. Men dessa!
grenar at produktionen kuana aldrig blom-
stra — dessa hjelpkällor kunna aldrig brin-
gas att fiyta, så länge Frankrike envisas att
upprätthål:a detta usla skydds- och förbuds-
system, som för detta land tillstänger främ-
mande marknader, och denna förlamande
börda af embetsmannaskap, som gör så män-
ga tusen af landets bästa och skickligaste sö-!
ner till soproduktiva arbetarev — konsumen-
ter af en rikedom, som de hvarken bidraga
att fördela eller att framkalla.
l
t
A rn l
— Uti till Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande i
den 19 sgistl. månad har Kammarkollegium,
tillstyrkt bifall till Rikets Ständers anhållan, att!;
reservhemman, som i skjutsentreprenad ingått,
skall, så länge entreprenaden fortfar, utgöral,
kronoskjuts i likhet med hållhemman, såvida,