ska; pengarne ha under 11 år erhållits, och de begärda föreläsningarne lära blott en endal: gång egt rum. Under tiden ha vederbörande inom och. utom akademien varit i delo, än om ämnena för den nya professionen, än om den skulle förklaras ledig eller icke, och än om anmälte sökandes kompetens och skicklighet. Att detta trassel en gång tagit slut är på et hela fägnesamt, helst beslutet om den nya professionens läroämmen utvisar, att. regeringen icke förbisett det af ständerna vid lönens beviljande fästade vilkor; men i alla fall torde det icke böra lemnas. utan anmärkning, att detta befordringsärende skett utan iakttagande är de för en dylik akademisk tjensts tillsättande utstakade former. Den nya professionen har icke varit förklajad ledig till ansökning, något specimen har derför icke egt rum, och något förslag har icke blifvit upprättadt. Utnämningen har skett med förbigående af alla vanliga formaliteter, så att-om. dröjsmålet förut varit allt förlångvarigt, synes deremot nu skyndsamheten ha blifvit allt för mycket häftig. När regeringen den30. Sept. 18530 sista gängen förehade frågan om tillsättånde af den nya juridiska professionen i Lund, hvilken, enligt förut fattadt ber slut, skulle omfatta kriminalrätt och statsrätt, beslöt Kongl. Maj:t, att det för denna profession upprättade förslag, hvarå akademisekreteraren Naumann och juris adjankt Humbla blifvit uppförde, skulle förfalla, hvarjemte. förordnades, att som erfarenheten visat, att den mindre lämpliga fördelningen af de vid professionen fästade yetenskaper (kriminalrätt och statsrätt) ökat svårigheten för sökande att i hvardera vetenskapen ädagalägga för professorsbefattning erforderliga insigtet, skulle kansleren från vederbörande infordra förslag tillen lämpligare och på vetenskapernas inre sammanhang mera grundad fördelning af läroämnen nellan de särskilda professionerna inom juridiska fakulteten vid Lunds universitet samt med detta förslag jemte eget utlätände i ämnet inkomma till Kongl. Mäj:t, som sedermera ville meddela beslut om ledigförklarandet af denna profession i det läroämne, som vid pröfningen af berörde förslåg kunde blifva bestämdt. Derefter har också akademikansleren, sedan Consistoriämacademicum i Lund: och dervarande juridiska fakultet afgifvit yttranden i ämnet, redan d. 30 Maj Bistlidet är och således för snart ett helt år tillbaka tillvåcklesiastikdepartementet inkommit med infordradt förslag och utlåtande om fördelning af läroämnena vid nämnde -professioner, och-kansleren har dervid föreslagit, att folkoch statsrätt. samt processrätt skulle tillhöra den nya professionen, men kansleren, som ansäg denhå fördelning af läroämnen ieke kunna. utföras sä länge professorerne Schlyter och Schrevelius infehade sina nuvarande professioner inom nämnde fakultet, Har tillika såsom interimsåtgärd föreslagit, att den nya professionen skulle -hällas ledig, men störstå delen af lönen användas till arfvoden dels ät äkademisekreteraren Naumann, som skulle förordnas att bestrida föreläsningar och examina i statsrätt, och dels ät adjunkt Humbla, som skulle taga befattning med kriminalrätten. Att. regeringen icke lemnat bifall till kanslerens sistberörde förslag var i sin ordning, emedan förslaget stodi uppenbar strid med statsregleringen; men hvarföre har regeringen frångått sitt beslut af den 30 Sept. 1850, att den nya professionen, då dess läroämnen en gångs blefve bestämda, skulletedigförklaras? Vi göra icke någon anmärkning emot den person, .som till den nya, professionen. blifvit utnämnd, men, det här begångna åsidosättande af-alla lagliga former kan icke annat än väcka den högsta förvåning. . Frågan om bestämmandet.af läroämnen. åt den nya professionen har nu sednast hvilat nära ett helt år inom ecklesiastikdepartementet, ,och sedan en dylik bvilstid.stilländagått, har det blifvit så brådskande att få professionen tiilsatt, att den icke eas kunde ledigförklaras.. . Detta beslut, som ånyo ,påminner om den godtyckliga riktning, hvarpås man nu. vid de allmänna ärendernas behandling tillvägagår, är en värdig motbild till beslutet om prebendepastoraten vid biskopsdömet i Calmar. : De föredragande för ecklesiastikärendena, i sednare målet statsrådet Fåhraus och i det om professionen i Lund statsfådet Genberg, måtte ha funnit att allenastyrandets princip kan tillämpas, utan några konsiderationer för hvad grundlagen eller andra lagar -påbjuda. er i En iakttagelse, som här sjelfmant erbjuder! sig är vatt. afgående statsråder icke kunnal känna någon: fruktan för 107 regeringsformen... De veta, att. sedan de lemnat taburetten och intagit en annan mera lugn och sta-l dig plats, såsom en biskopsstol eller ett landshöfdingedöme,. kan nämnde ej mera träffa dem. :Väl återstår 106 8; men riksrätten har icke något afskräckande. Derföre behöfver ettt afgående statsråd. just icke hysa några betänkligheter vid :desbeslut han kontrasignerar. En annan omständighet, som vid berörde fråga framställer: sig, är att då man skuile tillsätta en. professor i folkrätt och statsrätt samt dermed arbetat hela elfva år, har man likväl för vinnande af skyndsamhet icke undgått sådana formfel, att, de. bättre än något annat ådagalägga det stora behofvet af en nitisk och skicklig: lärare i den. allt för litet kända och tillämpade konstitutionella rätten här i riket. Den nye professorn har verkligen ett stort fält att bearbeta, och ett fält som för närvarande: synes nära nog ligga i ödesmål... De liberala stidningarne tala väl åtskilligt om grundlagarnes bud, men härtill lyssnar man icke; måtte: det lyckas bättre för de akademiska. föreläsningarne. Slutligen torde .det .vara på sin plats att erinra derom, att, enligt hvad det berättas, frågan om. de nya akademiska . konstitutionerna under -förliden vecka varit ett hufvudsakligt föremål för regeringens begrundande, och som regeringen, efter, .ett sådant -begrundande, tie sätt en professorstjenst,. som icke varit kungjord till ansökning, kan mani väl taga för af-! gjordty att alla dylika :omgångari de nya kon-i stitutionerna -afskaffas, så att befordringarne; vid akademierna hädanefter komma att utcslutande. bero. af höga vederbörandes mera. sgodtyckliga ompröfyvanden. : 2 Efter emottagandet af underrättelsen om enke? drottningens af Danmark, Maria Sofia Fredrikas frånf31la har anliot PD T HH M Konungen befallt, att