ska; pengarne ha under 11 år erhållits, och
de begärda föreläsningarne lära blott en endal:
gång egt rum. Under tiden ha vederbörande
inom och. utom akademien varit i delo, än
om ämnena för den nya professionen, än om
den skulle förklaras ledig eller icke, och än
om anmälte sökandes kompetens och skick-
lighet.
Att detta trassel en gång tagit slut är på
et hela fägnesamt, helst beslutet om den nya
professionens läroämmen utvisar, att. regerin-
gen icke förbisett det af ständerna vid lönens
beviljande fästade vilkor; men i alla fall torde
det icke böra lemnas. utan anmärkning, att
detta befordringsärende skett utan iakttagande
är de för en dylik akademisk tjensts tillsät-
tande utstakade former.
Den nya professionen har icke varit förkla-
jad ledig till ansökning, något specimen har
derför icke egt rum, och något förslag har
icke blifvit upprättadt. Utnämningen har skett
med förbigående af alla vanliga formaliteter,
så att-om. dröjsmålet förut varit allt förlång-
varigt, synes deremot nu skyndsamheten ha
blifvit allt för mycket häftig.
När regeringen den- 30. Sept. 18530 sista gängen
förehade frågan om tillsättånde af den nya juridiska
professionen i Lund, hvilken, enligt förut fattadt ber
slut, skulle omfatta kriminalrätt och statsrätt, beslöt
Kongl. Maj:t, att det för denna profession upprättade
förslag, hvarå akademisekreteraren Naumann och juris
adjankt Humbla blifvit uppförde, skulle förfalla, hvar-
jemte. förordnades, att som erfarenheten visat, att den
mindre lämpliga fördelningen af de vid professionen
fästade yetenskaper (kriminalrätt och statsrätt) ökat
svårigheten för sökande att i hvardera vetenskapen
ädagalägga för professorsbefattning erforderliga insig-
tet, skulle kansleren från vederbörande infordra för-
slag tillen lämpligare och på vetenskapernas inre
sammanhang mera grundad fördelning af läroämnen
nellan de särskilda professionerna inom juridiska fa-
kulteten vid Lunds universitet samt med detta förslag
jemte eget utlätände i ämnet inkomma till Kongl.
Mäj:t, som sedermera ville meddela beslut om ledigför-
klarandet af denna profession i det läroämne, som vid
pröfningen af berörde förslåg kunde blifva bestämdt.
Derefter har också akademikansleren, sedan Consi-
storiämacademicum i Lund: och dervarande juridiska
fakultet afgifvit yttranden i ämnet, redan d. 30 Maj
Bistlidet är och således för snart ett helt år tillbaka
tillvåcklesiastikdepartementet inkommit med infordradt
förslag och utlåtande om fördelning af läroämnena vid
nämnde -professioner, och-kansleren har dervid före-
slagit, att folk- och statsrätt. samt processrätt skulle
tillhöra den nya professionen, men kansleren, som an-
säg denhå fördelning af läroämnen ieke kunna. utfö-
ras sä länge professorerne Schlyter och Schrevelius
infehade sina nuvarande professioner inom nämnde
fakultet, Har tillika såsom interimsåtgärd föreslagit,
att den nya professionen skulle -hällas ledig, men
störstå delen af lönen användas till arfvoden dels ät
äkademisekreteraren Naumann, som skulle förordnas
att bestrida föreläsningar och examina i statsrätt, och
dels ät adjunkt Humbla, som skulle taga befattning
med kriminalrätten.
Att. regeringen icke lemnat bifall till kan-
slerens sistberörde förslag var i sin ordning,
emedan förslaget stodi uppenbar strid med
statsregleringen; men hvarföre har regeringen
frångått sitt beslut af den 30 Sept. 1850, att
den nya professionen, då dess läroämnen en
gångs blefve bestämda, skulletedigförklaras?
Vi göra icke någon anmärkning emot den
person, .som till den nya, professionen. blifvit
utnämnd, men, det här begångna åsidosättande
af-alla lagliga former kan icke annat än väcka
den högsta förvåning. . Frågan om bestäm-
mandet.af läroämnen. åt den nya professionen
har nu sednast hvilat nära ett helt år inom
ecklesiastikdepartementet, ,och sedan en dylik
bvilstid.stilländagått, har det blifvit så bråd-
skande att få professionen tiilsatt, att den icke
eas kunde ledigförklaras.. . Detta beslut, som
ånyo ,påminner om den godtyckliga riktning,
hvarpås man nu. vid de allmänna ärendernas
behandling tillvägagår, är en värdig motbild
till beslutet om prebendepastoraten vid biskops-
dömet i Calmar. : De föredragande för eckle-
siastikärendena, i sednare målet statsrådet Fåh-
raus och i det om professionen i Lund stats-
fådet Genberg, måtte ha funnit att allenasty-
randets princip kan tillämpas, utan några kon-
siderationer för hvad grundlagen eller andra
lagar -påbjuda. er i
En iakttagelse, som här sjelfmant erbjuder!
sig är vatt. afgående statsråder icke kunnal
känna någon: fruktan för 107 regeringsfor-
men... De veta, att. sedan de lemnat taburet-
ten och intagit en annan mera lugn och sta-l
dig plats, såsom en biskopsstol eller ett lands-
höfdingedöme,. kan nämnde ej mera träffa
dem. :- Väl återstår 106 8; men riksrätten har
icke något afskräckande. Derföre behöfver ettt
afgående statsråd. just icke hysa några betänk-
ligheter vid :desbeslut han kontrasignerar.
En annan omständighet, som vid berörde
fråga framställer: sig, är att då man skuile
tillsätta en. professor i folkrätt och statsrätt
samt dermed arbetat hela elfva år, har man
likväl för vinnande af skyndsamhet icke und-
gått sådana formfel, att, de. bättre än något
annat ådagalägga det stora behofvet af en ni-
tisk och skicklig: lärare i den. allt för litet
kända och tillämpade konstitutionella rätten
här i riket. Den nye professorn har verkligen
ett stort fält att bearbeta, och ett fält som
för närvarande: synes nära nog ligga i ödes-
mål... De liberala stidningarne tala väl åtskil-
ligt om grundlagarnes bud, men härtill lyss-
nar man icke; måtte: det lyckas bättre för de
akademiska. föreläsningarne.
Slutligen torde .det .vara på sin plats att er-
inra derom, att, enligt hvad det berättas, frå-
gan om. de nya akademiska . konstitutionerna
under -förliden vecka varit ett hufvudsakligt
föremål för regeringens begrundande, och som
regeringen, efter, .ett sådant -begrundande, tie
sätt en professorstjenst,. som icke varit kun-
gjord till ansökning, kan mani väl taga för af-!
gjordty att alla dylika :omgångari de nya kon-i
stitutionerna -afskaffas, så att befordringarne;
vid akademierna hädanefter komma att utc-
slutande. bero. af höga vederbörandes mera.
sgodtyckliga ompröfyvanden. :
2 Efter emottagandet af underrättelsen om enke?
drottningens af Danmark, Maria Sofia Fredrikas från-
f31la har anliot PD T HH M Konungen befallt, att