TOMCISKA IOIKCEL I alUlllannet ICKE angra NnNagot
Alannat vid den förra revolutionen, än attde ej
tlbättre begagnade tillfället — ett tillfälle, som
de blott afvakta för att upprepa försöket.
Under sådana förhållanden kunna romarne
naturligtvis ej vara särdeles nöjda med frans-
männens härvaro; men de trösta sig dock vid
tanken derpå, att dessa aldrig förr komma att
aftåga, än de lemnat rum åt österrikarne —
och ett sådant utbyte önskar väl ingen, utom
det högre presterskapet. Hvad påfven sjelf
beträffar, äro hans sympathier för den franska
nationen i allmänhet och Louis Napoleon i
synnerhet allmänt bekanta.
En österrikisk intervention anses dock af
alla såsom ovilkorligen förestående fråm emot
sommaren. Också befästa sig fransmännen af
alla krafter i de platser, som de intagit vid
vestra kusten. I Rom har man länge arbetat
på iståndsättande af fästningsverken, och det
nyligen påbörjade uppbyggandet af stora ka-
serner i Trastevere tyckes gifva en vink om
nya truppers hitsändande.
Karnevalen i år var mindre död än under
de sistförflutna. Utåt Corso trängdes en lång
rad af lysande ekipager och blygsamma hyr-
vagnar. Fönstren voro dekorerade med röda
Joch hvita nedhängande gardiner, och fullsatta
med herrar och damer. En mängd ärtor,
krita och blommor konsumerades, och hästar-
ne sprungo förtvifladt. Allt detta oaktadt såg
man dock tydligen att publiken hufvudsakli-
Igen bestod af främlingar, fransyska soldater
och de öfverallt. utposterade påfliga karabini-
ererna och dragonerna. Af folklif såg man ej
ett spår, om man ej såsom sådant vill anse
de romerska gaminernas ansträngningar att
för andra eller tredje gången sälja de buket-
Iter, som de upplockade ur smutsen på gator-
Ina. Kostymer syntes i förhållande till en på
hvar tusende. Masker voro förbjudna.
I Man sysselsätter sig för närvarande mycket
jmed den engelska episkopalkyrkans missions-
verksamhet, som här har minst lika stor in-
:Itensitet som den romersk-katholska i England.
I För att motarbeta protentantismens inflytande
I fördubblas antalet af processioner och högti-
Ider; alla ceremonier iakttagas strängt. Pre-
sterskapet tillhålles att mera tänka på den
lyttre anständigheten och den helige fadern
lvisar sig oftare än någonsin fungerande i sitt
öfversteprestliga kall. Detta hindrar dock ej
att man i kyrkorna — midt i virrvarret af
fransyska och -påfliga nniformer, prest- och
munk-kåpor af alla färger, svarta frackar,
glänsande fruntimmers-toiletter, tiggarpojkar-
Ines trasor och landtfolkets bruna yllekappor
— öfverallt förnimmer hviskningar, skrått,
lgäspningar, smäktande ögonkast, knuffningar,
balfqväfda svordomar, vildt inspirerade ansig-
Iten, hånande leenden, köpslående om platsen
vid en pelare, o. s. v., och mer än en gång
har jag sett ett par pojkar med knappnålar
ibopfästa tvenne prester. ..s.
I Under flere veckor har Italiens klimat varit
allt utom mildt. Med undantag af några få
solskensdagar har det regnat och blåst. Him-
len har varit grå och luften kall ..:.
Listan på våra resande landsmän, som ny-
ligen uppehållit sig eller för närvarande vistas
i Rom, har tillökats med lektor Wennerberg.
Länge efterlängtad, har han slutligen anländt,
loch ärnar stanna här en eller: ett par måna-
der. Docenten Holmgren har för en tid se-l
dan lemnat Rom för att i Pisa betrakta stjern-,
himmeln. Löjtnant Lidman, hvars olycka vid:
en simulaker väckt så mycken sympathi bland
hans talrika vänner och inom hufvudstadens l!
societet, har nyligen begifvit sig till Neapel
och Sicilien, hvarifrån han ärnar sig till
Spanien. Fyra baroner Lejonhufvud ha till-
bragt karnevalen här. Svenska armeen har
varit starkt representerad — af 7 eller. 8 löjt-
nanter — och vid ett par tillfällen har Cafe
Africano inom sina väggar slutit nära nog hela
tjoget af svenskar. p
I går återkom jag från Neapel. Skälet l;
hvarför jag ej dröjde längre i denna stad
var dels det ihållande regnvädret, dels denl
oerhörda dyrheten. Jag vill ej trötta med!
beskrifningen på den mängd af utgifter man
har för pass, viseringar och dylikt. Neapels
polis tyckes ha tili sitt förnämsta syfte att ut-
plundra resande. Såsom prof på dyrheten att
lefva vill jag nämna, att rummet med ljus och
uppassning (d. v. s. bäddning och -borst-
ning) gick till 8 carliner (d. v. s. ungefär 4
francs) om dagen, att middagen ej kunde fås
under 6 carliner (3 fr.), att kaffet om morg-
narne med bröd kostar 1, francs, d. v. s.
jemnt 7 (sju) gånger så mycket som i Rom.
Man kan ej få se något utan att betala, och
betala glupskt, åt guider och kustoder. Till
de undetbart sköna omgifningarne måste man
taga vagn, eller, då så behöfdes, båt. Utora
till Pompeji finnas ej ordentliga kommunika-
tioner. Priserna äro enorma, och man måste
ändå till slut nära nog använda våldsamhet
för att slippa från att gifva drickspenningar åt!
alla håll och händer. Värst af allt var dock !
bedrägerierna.. På den korta tid. jag .var i:
Neapel bestals jag tvenne gånger af ficktjuf-
var (ett par handskar: och två näsdukar), er- ;
höll trenne falska mynt och bedrogs i handel I
af cigarrer, och :dylikt oupphörligt. På ett:
värdshus stal. man ur min valise ett par smärre
klädespersedlar: :
Resultatet var attjag, efter en månads borto-
varo, nu återkommit med ett deficit i kassan,
på hvars belopp jag här i Rom kunnat lefva :
nära fyra månader. Men jag skulle då ej fått
se det underbara Pompeji, hestiga Vesuvius, I
ro omkring på Neapels golf, plocka orangeri
Sorrentos trädgårdar, se tarantellan dansas af:
sjömän och landtflickor och påminna mig An- )
dersens Improvisatör i Capris bada. grotta.
S. Fl—,
J
(
3
3 (
Musik. j
Om hrr Kittlers och Bauers konsert uti hr,
La Croix lokal i går afton icke var särdeles ,
talrikt besökt, så tycktes de närvarande åt- i
minstone vara ganska muntrade och belåtna
med sin afton. Ibland de åtskilliga stycken !
som; sitfördes :nå blåsinstrumenter var äfven :