TOMCISKA IOIKCEL I alUlllannet ICKE angra NnNagot Alannat vid den förra revolutionen, än attde ej tlbättre begagnade tillfället — ett tillfälle, som de blott afvakta för att upprepa försöket. Under sådana förhållanden kunna romarne naturligtvis ej vara särdeles nöjda med fransmännens härvaro; men de trösta sig dock vid tanken derpå, att dessa aldrig förr komma att aftåga, än de lemnat rum åt österrikarne — och ett sådant utbyte önskar väl ingen, utom det högre presterskapet. Hvad påfven sjelf beträffar, äro hans sympathier för den franska nationen i allmänhet och Louis Napoleon i synnerhet allmänt bekanta. En österrikisk intervention anses dock af alla såsom ovilkorligen förestående fråm emot sommaren. Också befästa sig fransmännen af alla krafter i de platser, som de intagit vid vestra kusten. I Rom har man länge arbetat på iståndsättande af fästningsverken, och det nyligen påbörjade uppbyggandet af stora kaserner i Trastevere tyckes gifva en vink om nya truppers hitsändande. Karnevalen i år var mindre död än under de sistförflutna. Utåt Corso trängdes en lång rad af lysande ekipager och blygsamma hyrvagnar. Fönstren voro dekorerade med röda Joch hvita nedhängande gardiner, och fullsatta med herrar och damer. En mängd ärtor, krita och blommor konsumerades, och hästarne sprungo förtvifladt. Allt detta oaktadt såg man dock tydligen att publiken hufvudsakliIgen bestod af främlingar, fransyska soldater och de öfverallt. utposterade påfliga karabiniererna och dragonerna. Af folklif såg man ej ett spår, om man ej såsom sådant vill anse de romerska gaminernas ansträngningar att för andra eller tredje gången sälja de buketIter, som de upplockade ur smutsen på gatorIna. Kostymer syntes i förhållande till en på hvar tusende. Masker voro förbjudna. I Man sysselsätter sig för närvarande mycket jmed den engelska episkopalkyrkans missionsverksamhet, som här har minst lika stor in:Itensitet som den romersk-katholska i England. I För att motarbeta protentantismens inflytande I fördubblas antalet af processioner och högtiIder; alla ceremonier iakttagas strängt. Presterskapet tillhålles att mera tänka på den lyttre anständigheten och den helige fadern lvisar sig oftare än någonsin fungerande i sitt öfversteprestliga kall. Detta hindrar dock ej att man i kyrkorna — midt i virrvarret af fransyska och -påfliga nniformer, prestoch munk-kåpor af alla färger, svarta frackar, glänsande fruntimmers-toiletter, tiggarpojkarInes trasor och landtfolkets bruna yllekappor — öfverallt förnimmer hviskningar, skrått, lgäspningar, smäktande ögonkast, knuffningar, balfqväfda svordomar, vildt inspirerade ansigIten, hånande leenden, köpslående om platsen vid en pelare, o. s. v., och mer än en gång har jag sett ett par pojkar med knappnålar ibopfästa tvenne prester. ..s. I Under flere veckor har Italiens klimat varit allt utom mildt. Med undantag af några få solskensdagar har det regnat och blåst. Himlen har varit grå och luften kall ..:. Listan på våra resande landsmän, som nyligen uppehållit sig eller för närvarande vistas i Rom, har tillökats med lektor Wennerberg. Länge efterlängtad, har han slutligen anländt, loch ärnar stanna här en eller: ett par månader. Docenten Holmgren har för en tid se-l dan lemnat Rom för att i Pisa betrakta stjern-, himmeln. Löjtnant Lidman, hvars olycka vid: en simulaker väckt så mycken sympathi bland hans talrika vänner och inom hufvudstadens l! societet, har nyligen begifvit sig till Neapel och Sicilien, hvarifrån han ärnar sig till Spanien. Fyra baroner Lejonhufvud ha tillbragt karnevalen här. Svenska armeen har varit starkt representerad — af 7 eller. 8 löjtnanter — och vid ett par tillfällen har Cafe Africano inom sina väggar slutit nära nog hela tjoget af svenskar. p I går återkom jag från Neapel. Skälet l; hvarför jag ej dröjde längre i denna stad var dels det ihållande regnvädret, dels denl oerhörda dyrheten. Jag vill ej trötta med! beskrifningen på den mängd af utgifter man har för pass, viseringar och dylikt. Neapels polis tyckes ha tili sitt förnämsta syfte att utplundra resande. Såsom prof på dyrheten att lefva vill jag nämna, att rummet med ljus och uppassning (d. v. s. bäddning och -borstning) gick till 8 carliner (d. v. s. ungefär 4 francs) om dagen, att middagen ej kunde fås under 6 carliner (3 fr.), att kaffet om morgnarne med bröd kostar 1, francs, d. v. s. jemnt 7 (sju) gånger så mycket som i Rom. Man kan ej få se något utan att betala, och betala glupskt, åt guider och kustoder. Till de undetbart sköna omgifningarne måste man taga vagn, eller, då så behöfdes, båt. Utora till Pompeji finnas ej ordentliga kommunikationer. Priserna äro enorma, och man måste ändå till slut nära nog använda våldsamhet för att slippa från att gifva drickspenningar åt! alla håll och händer. Värst af allt var dock ! bedrägerierna.. På den korta tid. jag .var i: Neapel bestals jag tvenne gånger af ficktjufvar (ett par handskar: och två näsdukar), er; höll trenne falska mynt och bedrogs i handel I af cigarrer, och :dylikt oupphörligt. På ett: värdshus stal. man ur min valise ett par smärre klädespersedlar: : Resultatet var attjag, efter en månads bortovaro, nu återkommit med ett deficit i kassan, på hvars belopp jag här i Rom kunnat lefva : nära fyra månader. Men jag skulle då ej fått se det underbara Pompeji, hestiga Vesuvius, I ro omkring på Neapels golf, plocka orangeri Sorrentos trädgårdar, se tarantellan dansas af: sjömän och landtflickor och påminna mig An) dersens Improvisatör i Capris bada. grotta. S. Fl—, J ( 3 3 ( Musik. j Om hrr Kittlers och Bauers konsert uti hr, La Croix lokal i går afton icke var särdeles , talrikt besökt, så tycktes de närvarande åti minstone vara ganska muntrade och belåtna med sin afton. Ibland de åtskilliga stycken ! som; sitfördes :nå blåsinstrumenter var äfven :