universell, lägges dock ovilkorligt eleven i hand vid första inträdet på den techniske bildningsbanan. Läroverksfrågan. En insändare, som tecknar sig Gammal skolman, har begärt rum i Aftonbladet för ätskilliga upp!ysningar rörande uppkomsten och inrättningen af den för någon tid sedan ai oss såsom ett missbruk betecknade s. k. privatläsningen vid åtskilliga af hufvudstadens skolor. Vi meddela ur den insända artikeln j sammandrag hvad som kan anses innehålla någon upplysning i sak af intresse för allmänheten, och taga oss friheten att efteråt bifoga en eller annan af upplysningarne framkallad anmärkning. Rörande först och främst tillkomsten af den inskränkning af de offentliga lärotimmarnes antal i hvarje vecka, hvilken vi hade betecknat säsom stridande mot skolordningen och säledes olaglig, anför insändaren följande: Sedan Kongl. Maj:t i näd. skrifvelse af den 14 Juni 1820 gillat det förslag till ombildning af hufvudstadens undervisningsverk, hvarmed den särskildt tillförordnade direktionen på näd. befillning inkom: mit, företogs och genomfördes den nya organisationen under detta och nästföljaade är. Vid detaljbestämmelserna fann sig direktionen, i anseende till ätskilliga för Stockholm egna förhållanden, nägorv gäng föranläten att afvika frän den allmänna skolordningens föreskrifter. Till en sådan afvikelse i de fall, der lokala eller andra omständigheter sådant föranleda hade direktionen redan på förhand utbedt sig näd. tillständ, och K. M. täcktes i en sednare skrifvelse ytterligare tilläta henne, att, såvidt behofvet anses päkalla, afgifva und. förslag till särskild instruktion för bufvudstadens elementarläroverk. Af denna nädiga tillätelse har direktionen emellertid icke begagnat sig, förmodligen af det skäl, att afvikelserna frän de allmänna bestämmelserna i det hela voro få. Betydligast bland dessa var bestämmelsen af lärotiden. I den första af direktionen utfärdade läsordning, som förut blifvit af erkebiskopen granskad och gillad, bestämdes den dagliga undervisningstiden till 3 timmar hvarje förm. och 2 timmar på e. m. 4 dagar i veckan. I afseende på skolorna ansåg sig direktionen böra iakttaga skolordningens stadgande, att endast 2:ne allmänna öfningstimmar mä följa pä hvarandra, hvarföre de 3:ne förmiddagstimmarne voro sälunda fördelade, att läsningen, efter förut förrättad bön, skulle börja kl. 8 och fortsättas till 9, samt vidare, efter en timmas ledighet, frän kl. 10 till 12. Vid gymnasium deremot förordnades, på skäl, som finnas uppgifne, att undervisningen oaf-1 brutet skulle fortgå från kl. 8 till 11., Motiverna till denna afvikelse frän skolordningens stadgande finnas bäde kortast och klarast framställde i direktionens berättelse till 1824 ärs skolrevision, så lydande: Allmänna lefnadssättet i hufvudstaden skiljer sig väsendtligt frän det i landsorterna, och indytelsen deraf på undervisningsverken är oundviklig, bvartill kommer, att i det vidsträckta Stockholm män sen 8 å 10 ärs gosse har en skolväg af !.—!7, mil. Häraf blifver en tydlig följd, att undervisningens början på morgonen mäste framskjutas utöfver den tid, som i skolordningen är fastställd, och sä framt man ej på ett skadligt sätt skall hopa läsetimmarne på hvarandra, eller olämpligt fortsätta dem inpä qvälarne, mäste de blifva för hvarje dag färre än samma ordning föreskrifver. En ewot denna olägenhet svarande fördel har dock Stockholm deruti, att skolunglomen hela äret vistas på stället, och läseterminerna här sälunda kunna längre, än vid något annat elenentarläroverk i riket fortsättas, o.s.v. Ocksä hade lirektionen allt ifrän början af de nyorganiserade skole rnas verksamhet förordnat, att den oftentliga unlervisningen skulle upptaga 36 veckor om äret, så unda fördelade, att höstterminen, hvars början utsattes till den 24 Aug., skulle tortgä under 16 veckor Her till medlet at Dec., och värterminen under 20 reckor eller från den 28 Jan. till medlet af Juni., Genom denna utsträckning af lästerminerna har ;cksä det dermed åsyftade ändamälet, att bringa läotiden i hufvudstaden till likhet med den i skolordsvingen allmänt föreskrifna, i det närmaste vunnits. Skollagen bjuder neml., att den allmänna lärotiden kall hvarje är utgöra 32 veckor, deruti likväl inbeäknadp de 2:ne veckor vid Päskbelgen, under hvilka edighet bör ungdomen lemnas. Med afdrag af dessa ine veckor upptager säledes den allmänna undervisingen 30 veckor, som med 32 timmars läsning iveckan, utgöra 960 timmar. Vid hufvudstadens skolor emnas endast en veckas ledighet vid Päskhelgen, vadan den offentliga undesvisningen derstädes fortvär under fulla 35 veckor, eller, med 26 timmars äsning i veckan, 910 timmar. Den på sädant sätt, icke af lärarne, säsom förf. ill Aftonbladsartikeln antyder, utan af vederbörlig kolstyrelse, pa grund af K. M. näd. auktorisation, ör hbufvudstadens skolor bestämda ärliga lärotiden ir säledes endast 50 timmar kortare än den i allnänhet föreskrifne; en minskning, i sig sjelf föga vetydlig och sä mycket mindre förtjent af klander, om ingen för undervisningen menlig följd deraf upp tätt, då Stockholms skolor, sedan de hunnit öfverinna de svärigheter, med hvilka de i börj n hade utt kämpa, visst icke hafra stannat efter landsortens allmänhet, hvarken i afseende på undervisningens omang eller grundlighet. Att den allmänna undervisningen i hufvudstaden tppnätt denna ständpunkt, tillskrifves lärarnes nitiska ,emödanden; men till framgängen af dessa anser inändaren att just den uu klandrade privatläsningen äsendtligen bidragit, om hvars anledning och uppomst insändarer gifver en omständlig berättelse. Man erfar häraf, att under det första ärtiondet at le nuvarande skolornas tillvaro nägon sä beskaffad rivatläsning, som den nu brukliga, icke fanns. Nåra bland de förmögnare höllo sig enskilda informaorer; andra anlitade skolans lärare om biträde -vid kollexornas Öfverläsning, emot ett öfverenskommet rivode som, ehuru icke högt, dock var vida betydigare, än det nuvarande; de flesta, mindre bemedlale, saknade allt enskildt biträde. Häraf ojemnhet ch andra menliga följder för undervisnipgen. Ena! le yngre lärarne hade dä, värterminen 1827, företait sig att erbjuda samtliga lärjuogarne i den klåss an förestod sitt enskilda biträde. Tvenne timmar m dagen, en vid middagen och en på aftonen, anrändes att förbereda de lexor, som skulle förekomna under närmast följande offentliga skoltinimar,.,F Tärigenom vanns enhet och flera fördelar för under-f isningen. Nägon egennyttig beräkning var ej bärned förenad, alldenstund den ifrägavarande läraren wvarken begärde eller erhöll nägon ersättning för sitt!d fverarbete. Säsom medellös och -dertill sä godtsomin önlös säg han sg likväl nödsakad att antaga en en-iv kild kondition och mäste derföre redan föliande tork