Landibruk
Om Landtbrukshästar.
Det är ett vigtigt och mycket omtvistadt
ämne, som vi här vidröra, hvilket vi icke äro
nog förmätna att tro oss kunna bestämdt af-
göra. Vi inskränka oss derföre att meddela
några materialier till slitande af en tvist, som
i alla fall ej af theoretiska spekulationer, utan
endast af den praktiska erfarenheten kan lö-
sas, och vilja bifoga några få reflexioner rö-
rande frågans rätta ståndpunkt.
Vid flera af våra allmänna landtbruksmöten
hafva frågor rörande uppdragandet af goda
landtbrukshästar varit uppställda till diskus-
sion, men vi kunna på intet sätt säga att de
förda debatterna ledt till några bestämda re-
sultater. Vid Örebro landtbruksmöte förevar
Bland andra den frågan:
Äro de egenskaper, som erfordras hos en
för krigsbruk tjenlig hästrace, så olika med dem
som fordras hos goda landtbrukshästar, att
kronans stuterier, hvilka hufvudsakligen lära
afse det förra ändamålet, icke på samma gång
kunna befrämja det sednare?,
Hr löjtnant Leyon hade, för besvarandet a!
denna fråga, till mötet inlemnat en tryckt
skrift under rubrik: Utkast till hästafvelssy-
stem för Sverige, med afseende på den enskildta
landihästafvelnn. De i denna skrift uppställda
åsigter antogos till deras väsendtliga innehåll
af Örebromötet, som genom detta antagande
(om vi rätt minnas utan diskussion) visserli-
gen kan sägas hafva afgifvit ett svar, eller åt-
minstone en opinionsyttring i denna fråga.
Sådana opinionsyttringar hafva visserligen förr
och ofta blifvit afgifne; om ej i ord, dock i
handling. Dit räkna vi alla de föreningar till
hästafvelns förbättring i flera delar af vårt
land, hvilka nästan allmänt vidtagit den ut-
vägen att anskaffa norska beskälare, för att
genom deras användande förädla den inhem-
ska afveln och sålunda tillvägabringa goda
landtbrukshästar. — Både hr Leyons bok, och
Örebro mötes. beslut, samt de omtalta s. k.
hingstföreningarne innebära ostridigt det svar
eller den opinionsyttring, att kronans stuterier
samt de hingstar, som derifrån säljas, icke äro
lämplige för landtbrukshästars produktion —
ty annars hade man ej behöft anskaffa andra
beskälare, hvilket då skulle hafva varit att
gå öfver ån efter vatten... Men härvid är en
märkvärdig sak att taga till protokolls: Om
de privata föreningarnes nästan allmänna för-
faringssätt att anskaffa norska hingstar till
frambringande af landtbrukshästar, kan anses
såsom en protest mot de hingstar af ädelt
blod, som spridas från statens stuterier, så
utgör Örebro landtbruksmötes beslut, att till
landthästafvelns förbättring inköpa Percheron-
hästar från Frankrike, en lika kraftig, af en
mängd landtbrukare från de flesta af södra
och medlersta, Sveriges provinser enhälligt ut-
talad protest mot användandet af de norska,
förut så mycket berömda hingstarne. Ty om
dessa hade verkat hvad man af dem väntade,
så hade man ej behöft föreslå inköp af Per-
cherons från Frankrike. Att denna sednare
protest icke varit utan skäl, tyckes ytterligare
bevisas af det förhållande, att oaktadt Örebro
län länge begagnat norska afveldjur till landt-
racens förbättrande, fanns dock-bland de lawdt-
brukshästar som företeddes:till- täflan, blott
en (Coureur, tillhörig hr v. Hofsten) som kunde
belönas, och denne ende var af dansk mor
och norsk far! Sådana resultater hade de nor-
ska hingstarne här lemnats
Deremot belönades, om vi rätt minnas, Å
eller 5 kavalleri- och vagnshästar, alla af mer
eller mindre ädelt blod; Huruvida det dere-
mot kan anses riktigt att belöna officers- och
lyxhästar med medel anslagna till prisbelö-
ningar för landtbruksdjur, derom kunna tan-
karne åtminstone vara delade,
Sådan är för närvarande ställningen i vårt
land i afseende på landthästafveln. Man tyc-
kes ej vilja antaga att den kan grundas på
beskälare från: kronans- stuterier. De norska
hingstarne hafva icke visat sig verka hvad man
af dem väntade, och hbjelpen skall nu komma