MAI PUL Vv MA PAMRIEg UuvLV TSV AVI IVA dl 1
allena behåller hela nöjet af utsigten från dessl
upphöjda point de vue. Vi hafva framför oss
kollegii årsberättelse om förhållandet med bergs-
handteringen år 1850, och skola ur denna il:
flera hänseenden intressanta handling meddela
följande utdrag.
Man finner deraf med tillfredsställelse, att
1830 års tillverkningsbelopp, hvad jern, kop-
par och silfver beträffar, icke allenast öfver-
stigit det nästföregående årets, utan äfven me-:
delbeloppen för de tre mellan åren 1834—1:
1848 förflutna quinquennier.
Om öfverskotten af 1859 ärs tillverkning utöfver
tillverkningarne under de fyra nämnda perioderna,
nemligen är 1849 samt quinquennierna 1844—1848,
1839—1843 och 1834—1838 uppräknas i den här an-
sifna ordning, så bestiga de sig för tackjernstillverk-
oingen till Sk tackjernsvigt 120,374 — 89,304 —
96,251 — 194,570; för stång- och ämnesjernstillverk-
ningen till Sk bergsvigt 7,107 — 42,506 — 70,683
— 150,486; för jernmanufakturtillverkningen till Sk
bergsvigt 5,202 — 14,041 — 13,788 — 35-956; för kop-
partillv. till SkT stap. vigt 174 — 1,464 — 3,808 —
3,972; för silfvertillverkn. till lödiga 570 — 271 —
1,822 — 2,243.
Totala tillverkningen utgjorde, i nyssnämnde för
bvartdera slaget angifne vigter, för tackjern T27,597
SkE; stång- och ämnesjern 645,934 Sk; jernmanu-
faktur- 86,167 SkE; koppar 10,102 SKR; silfver
6,002 I.
Under loppet af är 1850 hafva af vederbörande
bergshauptmän och bergmästare blifvit utfärdade 945
mutsedlar, af hvilka 528 på nya uppfinningar, samt
417 på förut bearbetade ställen. Ibland de nya an-
märka vi följande: guldmalm 1 (i Wermlands berg-
mästaredöme); silfver- och dlymalm 56 (hvaraf 31 i
Nya Kopparbergs och Lindes bergmäst.); kopparmalm
61 (hvaraf 34 i Kopparbergs och Westmanlands län);
jernmalm 163, tennmalm 1 (i Uplands och Gefleborgs
bergm.); nickelmalm 3 (i Kopparbergs och Westman-
lands län); stenkol 4 (i Nora bergslags och Nerikes
bergm.) m. m.
Uti 228 masugnar, som voro i gäng är 1850, af-
verkades, under 32,782 bläsningsdagar, 727,597 sktb
tackjern. Dervid visar sig det vackra resultat, att
tackjerpsproduktionen pr dag högst betydligt tilltagit
ander de sednare åren. Densamma utgjorde nem-
ligen:
Inom bergslag. Utom bergslag.
är 1850 . . . . Sk 22,93. 21,42. q
1849 . so so s PP 22,90. 21,23. !
1844—1848 . . . 20,50. 18,69.
1839—1843 . . . 17,88. 18,80. i
1834—1838 . . . 15,19. 15,97. i
Detta utvisar påtagliga och bestämda förbättringar
i smältningsprocessen. Säsom sådana kunna nämnas
en bättre och noggrannare rostning af malmen, star-
kare och jemnare bläster, masugnsställets formerande
af en utaf qvarts och eldfast lera sammansatt massa,
hvarigenom högre malmsättning förr kan börjas, än
då stället på eljest vanligt sätt inmuras af så kallad
ställsten, samt ett varsamt begagnande aft varm blä-
ster. Orsaken till de nägot mindre fördelaktiga re-
sultaterna utom bergslagerna, än inom, torde fa
förklaras genom en mindre ymnig tillgång på goda
malmer. Det visar sig ock, att likasom förbättrin-
garna gått fortast inom bergslagerna, så hafva de äf-
ven derstädes isynnerhet varit behöfliga.
Gjutgods-tillverkningen utgjorde vid masugnarne
23,254 sk, och uti kupol- eller reverber-ugnar 28,045
skq tackjernsvigt. I detta sistnämnda belopp ingär
Göteborgs gjuteri med 3038 sk, Motala med 2564,
Ankarsrum med 2476, Carlstad med 1952, Dormsjö
med 1705, Kungsholmens (i Stockholm) med 1695,
Åkers med 1580, Brefvens med 1465, Bergsunds (i
Stockholm) med 1135, Malmö med 1029, Forssbacka
med 1002. Vid intet af de öfriga gjuterierna har
tillverkningen uppgätt till 1000 sktb.
I afseende på stäng- och ämnes-jernssmidet anmär-
kes, att om alla smidesverkstäderna sammanräknas,
sä befinnas de vara 1301 smälthärdar samt 10 puddel-
ugnar.
Tillståndsbevis hade under årets lopp utfärdats för
2 smälthärdar och 1 puddelugn, hvaremot 14 härdar
med 5424 sk smide blifvit nedlagda. Anmälan till
begagnande af oinskränkt tillverkningsrätt, i öfverens-
stämmelse med KEongl. förordningen af den 27 April
1846, har gjorts af ägare till 73 härdar med 34,032
sk hammarskattssmide.
På hvarje af de med oinskränkt smidesrätt varande
härdar och puddelugnar har tillverkningen i medeltal
utgjort 617 skB, eller 10 sk mera än beloppet un-
der nästföregående tvenne är, hvaremot tillverkningen
vid hvarje af de med bestämd smidesrätt försedda
härdar uppgått, i medeltal, till 420 skT, d. v. s. 9
skX mindre än ären 1848 och 1849. (Skilnaden,
som förorsakats af 1846 ärs förordning, uppkom först
ifrån och med är 1848.)
Den för smidet vid härdarna med oinskränkt till-
verkningsrött erlagda bammarskattlutgjorde i medeltal
0,89 proc. af tillverkningen, hvaremot hammarskatten
för härdarne med bestämd smidesrätt uppgätt till 1,03
procent af tillverkningen; hvaraf synes, att det egent-
ligen är vid de med oinskränkt tillverkningsrätt för-
sedda härdar, som mnägon del af det vid dem åsam-
kade restsmide, hvarför hammarskatt förut blifvit er-
lagd, kunnat ätertagas.
Enligt de erhällna uppgifterna skulle vid jernmalms-
grufbrytnipgen 5241 personer vara sysselsatta; vid
tackjernstillverknirgen och gjuterierna 3096; vid stäng-
och ämnesjernssmidet 3983; samt vid jernmanufak
turyerken 1796. Vid alla bergverken sammanlagda
utgjorde arbetspersonalen 17,982.
Från de s. k. ädlare verken uppgifvas följande till-
verkningar, nemligen: guld, vid Gustaf I:s silfver-
verk, Stora Kopparberget, 1 lödig mark, 15 lod, 4
grän; silfver, vid Sala, 3835 lödiga , 11 lod; vidl
Gustaf III:s silfververk 572 t, 15 lod, 1 grän; vidl:
Guldsmedshyttan eller Elzviks silfververk 1029 , 12
iod; vid Wermskogs silfververk 563 10 lod. — Vid
Sala har tillverkningen nu icke allenast uppbunnit,
utan äfven öfverstigit det belopp, som erhölls frän är
1700, efter hvilken tid tillverkningen, såsom bekant,
nedsjönk, sä att densamma ären 1701—1750 i me-l
deltal endast utgjorde 1541 lödiga TB.
Af koppar producerades vid Stora Kopparberget 4736
sk, vid Åtvidaberg 3326 skB. Detta utgör , af
hela tillverkningen.
Öfrige tillverkningar uppgifvas sålunda:
Kopparsmide 2262 sk (det mesta vid Avesta);
blytillverkning 1255 sk; zink (vid Ekensberg vid
Stockholm) 258 sk; kobolt (vid Tunaberg) 5663 tb;
svafvel 873 sktb; vitriol 2168 skt; alun 9253 tunnor;
rödfärg 10,847 tnnonor; blyerfz (i Norbergs bergslag)
142 skå; porfyr (vid-Elfdalen) till ett värde af 2000
rdr; marmor (vid Kolmärden) till ett värde af 3089
rdr; brunsten 150 sk. Vid Höganäs stenkolsverk
hafva vunnits 169,459 tunnor steckol.
Borrespondens-artikel
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Paris den 8 Mars.
Jag ber att i dag, utan prejudice för ett
längre och mera omfattande meddelande, få
Tsända er några ord om valen, på det att detta