MAI PUL Vv MA PAMRIEg UuvLV TSV AVI IVA dl 1 allena behåller hela nöjet af utsigten från dessl upphöjda point de vue. Vi hafva framför oss kollegii årsberättelse om förhållandet med bergshandteringen år 1850, och skola ur denna il: flera hänseenden intressanta handling meddela följande utdrag. Man finner deraf med tillfredsställelse, att 1830 års tillverkningsbelopp, hvad jern, koppar och silfver beträffar, icke allenast öfverstigit det nästföregående årets, utan äfven me-: delbeloppen för de tre mellan åren 1834—1: 1848 förflutna quinquennier. Om öfverskotten af 1859 ärs tillverkning utöfver tillverkningarne under de fyra nämnda perioderna, nemligen är 1849 samt quinquennierna 1844—1848, 1839—1843 och 1834—1838 uppräknas i den här ansifna ordning, så bestiga de sig för tackjernstillverkoingen till Sk tackjernsvigt 120,374 — 89,304 — 96,251 — 194,570; för stångoch ämnesjernstillverkningen till Sk bergsvigt 7,107 — 42,506 — 70,683 — 150,486; för jernmanufakturtillverkningen till Sk bergsvigt 5,202 — 14,041 — 13,788 — 35-956; för koppartillv. till SkT stap. vigt 174 — 1,464 — 3,808 — 3,972; för silfvertillverkn. till lödiga 570 — 271 — 1,822 — 2,243. Totala tillverkningen utgjorde, i nyssnämnde för bvartdera slaget angifne vigter, för tackjern T27,597 SkE; stångoch ämnesjern 645,934 Sk; jernmanufaktur86,167 SkE; koppar 10,102 SKR; silfver 6,002 I. Under loppet af är 1850 hafva af vederbörande bergshauptmän och bergmästare blifvit utfärdade 945 mutsedlar, af hvilka 528 på nya uppfinningar, samt 417 på förut bearbetade ställen. Ibland de nya anmärka vi följande: guldmalm 1 (i Wermlands bergmästaredöme); silfveroch dlymalm 56 (hvaraf 31 i Nya Kopparbergs och Lindes bergmäst.); kopparmalm 61 (hvaraf 34 i Kopparbergs och Westmanlands län); jernmalm 163, tennmalm 1 (i Uplands och Gefleborgs bergm.); nickelmalm 3 (i Kopparbergs och Westmanlands län); stenkol 4 (i Nora bergslags och Nerikes bergm.) m. m. Uti 228 masugnar, som voro i gäng är 1850, afverkades, under 32,782 bläsningsdagar, 727,597 sktb tackjern. Dervid visar sig det vackra resultat, att tackjerpsproduktionen pr dag högst betydligt tilltagit ander de sednare åren. Densamma utgjorde nemligen: Inom bergslag. Utom bergslag. är 1850 . . . . Sk 22,93. 21,42. q 1849 . so so s PP 22,90. 21,23. ! 1844—1848 . . . 20,50. 18,69. 1839—1843 . . . 17,88. 18,80. i 1834—1838 . . . 15,19. 15,97. i Detta utvisar påtagliga och bestämda förbättringar i smältningsprocessen. Säsom sådana kunna nämnas en bättre och noggrannare rostning af malmen, starkare och jemnare bläster, masugnsställets formerande af en utaf qvarts och eldfast lera sammansatt massa, hvarigenom högre malmsättning förr kan börjas, än då stället på eljest vanligt sätt inmuras af så kallad ställsten, samt ett varsamt begagnande aft varm bläster. Orsaken till de nägot mindre fördelaktiga resultaterna utom bergslagerna, än inom, torde fa förklaras genom en mindre ymnig tillgång på goda malmer. Det visar sig ock, att likasom förbättringarna gått fortast inom bergslagerna, så hafva de äfven derstädes isynnerhet varit behöfliga. Gjutgods-tillverkningen utgjorde vid masugnarne 23,254 sk, och uti kupoleller reverber-ugnar 28,045 skq tackjernsvigt. I detta sistnämnda belopp ingär Göteborgs gjuteri med 3038 sk, Motala med 2564, Ankarsrum med 2476, Carlstad med 1952, Dormsjö med 1705, Kungsholmens (i Stockholm) med 1695, Åkers med 1580, Brefvens med 1465, Bergsunds (i Stockholm) med 1135, Malmö med 1029, Forssbacka med 1002. Vid intet af de öfriga gjuterierna har tillverkningen uppgätt till 1000 sktb. I afseende på stängoch ämnes-jernssmidet anmärkes, att om alla smidesverkstäderna sammanräknas, sä befinnas de vara 1301 smälthärdar samt 10 puddelugnar. Tillståndsbevis hade under årets lopp utfärdats för 2 smälthärdar och 1 puddelugn, hvaremot 14 härdar med 5424 sk smide blifvit nedlagda. Anmälan till begagnande af oinskränkt tillverkningsrätt, i öfverensstämmelse med KEongl. förordningen af den 27 April 1846, har gjorts af ägare till 73 härdar med 34,032 sk hammarskattssmide. På hvarje af de med oinskränkt smidesrätt varande härdar och puddelugnar har tillverkningen i medeltal utgjort 617 skB, eller 10 sk mera än beloppet under nästföregående tvenne är, hvaremot tillverkningen vid hvarje af de med bestämd smidesrätt försedda härdar uppgått, i medeltal, till 420 skT, d. v. s. 9 skX mindre än ären 1848 och 1849. (Skilnaden, som förorsakats af 1846 ärs förordning, uppkom först ifrån och med är 1848.) Den för smidet vid härdarna med oinskränkt tillverkningsrött erlagda bammarskattlutgjorde i medeltal 0,89 proc. af tillverkningen, hvaremot hammarskatten för härdarne med bestämd smidesrätt uppgätt till 1,03 procent af tillverkningen; hvaraf synes, att det egentligen är vid de med oinskränkt tillverkningsrätt försedda härdar, som mnägon del af det vid dem åsamkade restsmide, hvarför hammarskatt förut blifvit erlagd, kunnat ätertagas. Enligt de erhällna uppgifterna skulle vid jernmalmsgrufbrytnipgen 5241 personer vara sysselsatta; vid tackjernstillverknirgen och gjuterierna 3096; vid stängoch ämnesjernssmidet 3983; samt vid jernmanufak turyerken 1796. Vid alla bergverken sammanlagda utgjorde arbetspersonalen 17,982. Från de s. k. ädlare verken uppgifvas följande tillverkningar, nemligen: guld, vid Gustaf I:s silfververk, Stora Kopparberget, 1 lödig mark, 15 lod, 4 grän; silfver, vid Sala, 3835 lödiga , 11 lod; vidl Gustaf III:s silfververk 572 t, 15 lod, 1 grän; vidl: Guldsmedshyttan eller Elzviks silfververk 1029 , 12 iod; vid Wermskogs silfververk 563 10 lod. — Vid Sala har tillverkningen nu icke allenast uppbunnit, utan äfven öfverstigit det belopp, som erhölls frän är 1700, efter hvilken tid tillverkningen, såsom bekant, nedsjönk, sä att densamma ären 1701—1750 i me-l deltal endast utgjorde 1541 lödiga TB. Af koppar producerades vid Stora Kopparberget 4736 sk, vid Åtvidaberg 3326 skB. Detta utgör , af hela tillverkningen. Öfrige tillverkningar uppgifvas sålunda: Kopparsmide 2262 sk (det mesta vid Avesta); blytillverkning 1255 sk; zink (vid Ekensberg vid Stockholm) 258 sk; kobolt (vid Tunaberg) 5663 tb; svafvel 873 sktb; vitriol 2168 skt; alun 9253 tunnor; rödfärg 10,847 tnnonor; blyerfz (i Norbergs bergslag) 142 skå; porfyr (vid-Elfdalen) till ett värde af 2000 rdr; marmor (vid Kolmärden) till ett värde af 3089 rdr; brunsten 150 sk. Vid Höganäs stenkolsverk hafva vunnits 169,459 tunnor steckol. Borrespondens-artikel (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 8 Mars. Jag ber att i dag, utan prejudice för ett längre och mera omfattande meddelande, få Tsända er några ord om valen, på det att detta