uppfyllt de af Rikets Ständer demlemnade föreskrifter. — Sedan vi för någon tid sedan ur Jönköpings tidning meddelat, ått fiskaliskt åtal i kongl. Götha hofrätt varit väckt mot hr häradshöfding Ribbing, hafva vi ätven velat ur samma tidning meddela det väsendtliga af hr häradshöfdingens replik, hvilken vi af bristande-utrymme en längre tid varit förhindradezatt intaga. i; Med denna sak är förhällandet som följer: Carl Johansson ställdes för Tveta urtima tingsrätt d. 28 Sept. 1848 till ansvar för det han biträdt en asonan dräng Björkman att stjäla från dennes husbonde arrendatorn Jonsson på Granbeck. Sedan CO. I. efter föregängen ransakning erkänt brottet och ansvar ä honom blifvit yrkadt, uppsatte jag utslaget i koncept, af innehåll, att C. J. skulle, plikta för delaktighet i hustjufnad 6 gänger det. stulnas värde. Derefter öfverlade jag säsomr Vanligt före utslags afkunnande med nämnden om: innehället. Jag tror mig desto säkrare kunna uppgifva detta som jag alltid haft för ged att på sädant sätt tillvägagä bäde vid ordinarie och urtima ting. Sedermera vill jag minnas, ehuru mindre bestämdt, att under öfverläggning med nämnden fräga väcktes om ej C. J. kunde slippa med tredubbla böter, eller såsom för enkel stöld, och attnägon eller nägra bland nämnden voro af denna mening. Om jag sedan, under ivekan om rätta bötesbeloppet, blott i allmänna ordalag, säsom protokollisten vid tinget, Mobergers, vittnesmäl föranleder, af kunnade utslaget och fällde C. J. för delaktighet i brottet, utan att vid utslagets afsägande följa konceptet eller nämna de deri utsatta bötesbeloppen, minnes jag icke. Följaktligen icke eller om jag vid sakfällandet nyttjade ordalagen: delaktig i hustjufnad, eller delaktig i den begångna stölden; men väl minnes jag att utslaget blef mig oätspordt utskrifvet af min skrifvare, innan jag hunnit granska konceptet, hvilket baft till följd, att jag nödgats rätta den redan utskrifna expeditionen. Att rättelsen skedde i anledning af den redan inom nämnden väckta och sedan vid middagsmältiden samtalsvis förtsatta frågan om rätta bötesbeloppet, derom hafya vittnesmälen af Moberger och äklagaren i mälet Lundberg pämint mig. Flere härvid inträffade omständigheter skulle jag genom samspråk med nämnden kunna draga mig till minnes, men jag bar icke. tillätit mig slikt samtal, dä hela nämndeu varit i denna sak af hofrätten stämd till vittne emot mig, ehuru den uteblifvit, emedan Sjöberg icke fullföljt inkallandet, mäbända: derföre att han trott det mitt fredande skulle derigenom föranledas. Trygg i medvetandet af mitt handlingssätts renhet, har jag varit alldeles passiv. Hofrätten, som nyligen i ett dylikt mäl sett huru lätt en oförtjent skugga kan kastas pä domaren, att i slika fall vilja he på nämnden, skall säkert gilla min försigtighet. Shure KE. hofrätten, genom utslag den 22 sistl. Okt. förklarat mitt inför densamma afgifna yttrande icke innefatta bestämdt erkännande af Sjöbergs angifvelse och derföre tillätit förhör derom med nyssnämnde tvenne vittnen anställas, sä har hr advokatfiskalen, under åberopande af hvad i mälet förekommit och af deras berättelser, pästätt det vore fulltygadt, att C. J. blifvit muntligen dömd att böta sex gånger det stulnas värde. — Huru vet hr advokatfiskalen det? —Äfven härutinnan har han gått längre än angifvaren, som sagt, att det var blott 4 gänger. Så sade ock vittnena, ehuru det i protokollet icke influtit, då Moberger omsider ej kunde bestämma, att bötesbeloppet ens nämndes. Men, om man än, för enkelheten i ätalets besvarande antager, attbevisningen vore sä fullständig, som hr advokatfiskalen påstår, hvad gör det till saken? Om jag vid utslagets muntliga afkonnande verkligen uttalat ett origtigt bötesbelopp, eller, på sätt troligare synes af nyss åberopade protokollsförandens vittnesmäl, blott i allmänna ofdalag förklarat C. J. saker till delaktighet i den hustjufnad Björkman begätt, samt fördenskull skyldig till straff och sedermera, vid utslagets expedierande, utfört rätta bötesbeloppet, hvad är derutinnan feladt? Dä bestraffningen icke skulle verkställas på grund :f domarens muntliga utslag, så kunde det först ske efter ett -skriftligt, som vat med hans namn försedt. Af fel eller ofullständighet i det muntliga utslaget kunde dä icke uppkomma annan olägenhet för parten än möjligen förskräckelsen öfver en för härd dom, Denne egde icke ens rum hos C. J., emedan han genast förklärade sig nöjd med utslaget. Att jag detsamma fullständigat eller afhulpit dess brister, bör destomindre läggas mig till last, som det icke kunde anses . färdigt, förr än det var utskrifvet och af mig undertecknadt. Hofrättens ledamöter och alla sam vetsgranna domare veta nogsamt, huru ofta det behöfves att vid utslags uppsättande göra.rättelse i särskilda omständigheter, hvilka vid beslatets fattande lätteligen kunnat förbises, särdeles umder den bråd ska, som eger rum vid ting, der allmänhetens närvaro icke lemnar domaren så ostörd som i andra rätter. Om det är ledamöter i andra.domstolar änhäradsrätt tillätet att justera sina meningar innan deras utslag expedieras, hvarföre skulle det vara en häradshöfding förment att göra likasä? — och hvar finnes nägot förbud deremot? — Hade jag, på sätt hr advokatfiskalen synes hafva ansett rigtigare, begagnat brottslingens okunnighet för att lemna den af mig sjelf förmärkta bristen oafbulpen, så hade jag ju, emot bättre vetande och af fäfinga att synas ofelbar, lätit felaktig dom utgå, och brottslingen, som ej törstod att .deröfver anföra besvär; blottställas för felet umgällande. Derigenom hade min förmenta förseelse måhända blifvit dold och undgått hr advokatfiskalens anmärkningar, men ingalunda mitt eget samvetes förebräclser. !EHeri skulle jag hafva, på sätt hr advokatfiskalens ofdalag antyda, sjelf föranledt brottslingen till besvärs anförande? —-Då skölle jag: hafvs föreslagit honom alt i stället för 3 dagars vatten och bröd, hvarmed hans straff kunnat af öfverrätt minskas, sitta, under besvärstiden-och dess utslags afbidande, 30 till 60 dagar i häkte, Flen hade då visst derpä icke ingätt, utan ansett det lika ofördelaktigt för sig, som det varit kostsamt för kronan att emellertid underhållasoch bevaka honom. Det torde icke böra förtänkas mig om jag undvek en sädan utväg. då jag egde v.let af en annan, genom hvilken all päföljd af mitt misstag eller utslagets ofullständighet blef utan omgäng afhulpenv. Men hr advokatfiskalen vill, under äberopande af helgden för rättens handlingar, anklaga mig för den rättels i den inneliggande konceptdomboken och det äende efter förmening öfverskrifoa utslaget gjort. Onv nu ingendera af dessa handlingar varit öfverskrifven, utan rät