tumma. nar-tjernmjolken gatt igenom, och man
har på papperet smöret, hvilket visserligen är
något. löst, men ganska smakligt. De som
önska det fastare, begagna en liten träpress,
med skruf, genom hvars användande det kan
erhålla en hög grad af konsistens.
Men vi lemna dessa leksaker, för att tala
om verkligen ekonomisk smörtjerning.
Den i Sverige hos: allmogen och mindre
jordägare i allmänhet vanliga tjernan är en
stående cylinder, i -hvilken: den så kallade tö-
len.-rörer sig vertikalt, och bringar gräddaän
äfven i-en upp- och nedgående rörelse. Ett
annat slags tjerna utgöres af en på tvenne
våggmedar liggande tunna, genom hvars
fram- och återrullande rörelse, gräddan sät-
tes i sqvalpning; - Ett tredje slag är en lig-
gande tutina; som löper omkring sin egen
axel, och sätter gräddan i en roterande tö-
relse. Ett fjerde slag är en fast, stående
tunna eller cylinder, i: hvilken rörer sig en
vertikal, med horisontela vingar försedd axel;
dessa äro särdeles lämpliga för stora mjölk-
hushållningar;: och -drifvas :vanligen af en häst.
Ett femte slag sätter gräddan i en-horisontelt
cirkulerande rörelse genom -vingarne af ett
skofvelhjul; och slutligen komma lufttjernorna,
en af våra dagars uppfinningar samt troligen
de-bästa-af. alla; i hvilka gräddan. eller mjöl-
ken dels sättes i rörelse endast genom inpum-
pad luft, eller både genom luft och. mekanisk
kraft. Äfven. af -lufttjernor har man ett ej
ringa antal varieteter, hvilka det skulle blifva
för vidlyftigt att beskrifva. Vi vilja derföre
hålla oss till blott tvenne af de bästa, nemli-
gen Anthonys amerikanska, dubbelt verkande
tjerna, och Robinsons irländska lufttjerna.
Anthonys tjerna, som utgöres at.en fyrkan-
tig: (nära kubisk) låda, hvari, på en-horison-
tel-axel, röra sig tvenne vingar, försedda med
små lådor, -som ömsöm intaga grädda och
luft, hvilken. sednare tvingas att strömma ige-
nom gräddan, har häraf erhållit benämningen:
dubbelt verkande, emedan båda vingarnes me-
kaniska kraft och den kemiska inverkan, som
luftströmmen utöfvar, bidraga till det afsedda
ändamålet. Denna tjerna är sannolikt den
bästa man känner för beredande af smör i
mindre qvantiteter. Vi hafva icke sett någon
stor tjerna af denna modell, ehuru sådana lära
finnas. Den gifver ett utmärkt godt och fast
smör af yppersta qvalitet.
Den andra, eller Robinsons Lufttjerna, är
en stående cylinder, vid hvars botten luft in-
drifves genom en liten tryckpump, och bort-
går vid ytan, i det att hela gräddmassan ge-
nom denna duttströmr liksom befinner sig i ett
kokande eller mousserande tillstånd). För
stora qvantiteter grädda, eller då man vill
tjerna gräddan och mjölken: tillsammans, är
denna tjerna sannolikt bättre än Anthonys.
Det smör den gifver, lärer stå något tillbaka
i qvalitet, men deremot påstås att qvantite-
ten blifver större än med någon annan tjerna,
om med tillförlitlighet vilja vi lemna oafgjordt.
Ett i The Farmers Magazinen för sistl. år
allmängjordt kompärativt försök med tjerning
upplyser bäst förhålländet. De smörtjernor
som dervid användes voro 1:o Anthonys, 2:0
Robinsons och 3:o den i Annandale brukliga,
vanliga skottska smörtjernan, som har myc-
ken likhet med den amerikanska (Anthonys)
dock med den skillnad att vingarne icke äro
konstruerade så, att de införa luft i gräddan,
utan är deras verkan helt och hållet meka-
nisk. Här täflade således:
En lufttjerna (Robinsons).
En tjerna af mekaniskt verkningssätt (An-
nandale).
En dubbelt verkande tjerna - d. v. s. age-
rande både mekaniskt. och genom luftström
(Anthonys). i
I de båda sistnämnda tjernorna slogs 5Y,
kannor grädda i hvärdera, men i den första
(Robinsons), som var större, 304; kannor.
Grädden var genom tillsats af varmt vatten
(57, proc.) bringad till 16,9 värma. Tjer-
nornä sattes i rörelse, hvarvid hastigheten i
följd af den olika konstruktionen, var: Hos
lufttjernan 85, hos Annandale-tjernan 90, och
hos Anthonys 80 slag i minuten. Den första
gaf smör efter 48 minuter, den andra efter
20, och den tredje efter 26 minuter. Luft-
tjernan gaf (för 54 kannor räknadt) 7,14
smör och de andra båda 6,66 hvardera.
Hvad smörets qvalitet beträffar, så var det
som lufttjernan gaf ganska, godt,. Annandale-
tjernans bättre, och amerikanska tjernans bäst.
Det vore dock för tidigt att häraf vilja draga
den. slutsats, som skulle lufttjernan alltid
gifva mesta smöret. Alltför hastig smörtjer-
ning anses minska afkastningen, och om ett
nytt försök blifvit gjordt, med mindre hastig-
hos de båda sednåre tjernorna, så att de gif-
vit smör efter lika lång tid som den första,
så är troligt att det qvantitativa resultatet blif-
vit nära nog. lika.
Detta fäster vår uppmärksamhet. på ett an-
nat föremål, nemligen den olika hastighet,
med hvilken tjernor af olika konstruktion gifva
smör. De som gifva hastigast smör, gifva
vanligen det bästa — dock finnes en gräns,
öfver hvilken hastigheten äfven i detta hän-
seende icke utan skada kan drifvas — hvar-
emot en långsammare smörbildning ofta, men
icke alltid, gifver en större qvantitet. Det
finnes en viss hastighet, som för hvarje sär-
skild tjerna är. den naturliga, och som lätt
genom försök utrönes. Anthonys amerikan-
ska tjerna kan gifva godt smör på 6 minuter;
men om detta är den lämpligaste hastigheten
har ännu ej blifvit tillräckligen undersökt. Vid
ett försök i Skottland gaf denna tjerna, på
12 minuter, af 13 qvarts grädda nära 12
utmärkt godt-smör, under det att en vanlig
tjerna af samma slags grädda i lika qvantitet,
endast gaf 107, . — Tjernan är redan införd
i Sverige, och torde snart komma att sprida
sig, då den är både enkel och billig samt
kan förrärdigas af hvarje vanlig landtsnickare.
t) Sädan var åtminstone den lufttjerna, som ref. såg
i Storbritannien, Det finnes dock flera sätt attin-
bringa luften i dessa tjernor, och då det icke när-
mare uppgifves huru den vid nedanstående försök
använda tjernan varit konstruerad, är det. möjligt!
att den varit af annan form. g
DS ee OO hh Mm mm MW ÖM 00 MM -— MM KL et PR
5 Os et ee 2 je FH
rm en NS -
BA fn AA OC VÅ VV - OR RS OL HÖR OO
tt 0 KK VD DD FR