tumma. nar-tjernmjolken gatt igenom, och man har på papperet smöret, hvilket visserligen är något. löst, men ganska smakligt. De som önska det fastare, begagna en liten träpress, med skruf, genom hvars användande det kan erhålla en hög grad af konsistens. Men vi lemna dessa leksaker, för att tala om verkligen ekonomisk smörtjerning. Den i Sverige hos: allmogen och mindre jordägare i allmänhet vanliga tjernan är en stående cylinder, i -hvilken: den så kallade tölen.-rörer sig vertikalt, och bringar gräddaän äfven i-en uppoch nedgående rörelse. Ett annat slags tjerna utgöres af en på tvenne våggmedar liggande tunna, genom hvars framoch återrullande rörelse, gräddan sättes i sqvalpning; Ett tredje slag är en liggande tutina; som löper omkring sin egen axel, och sätter gräddan i en roterande törelse. Ett fjerde slag är en fast, stående tunna eller cylinder, i: hvilken rörer sig en vertikal, med horisontela vingar försedd axel; dessa äro särdeles lämpliga för stora mjölkhushållningar;: och -drifvas :vanligen af en häst. Ett femte slag sätter gräddan i en-horisontelt cirkulerande rörelse genom -vingarne af ett skofvelhjul; och slutligen komma lufttjernorna, en af våra dagars uppfinningar samt troligen de-bästa-af. alla; i hvilka gräddan. eller mjölken dels sättes i rörelse endast genom inpumpad luft, eller både genom luft och. mekanisk kraft. Äfven. af -lufttjernor har man ett ej ringa antal varieteter, hvilka det skulle blifva för vidlyftigt att beskrifva. Vi vilja derföre hålla oss till blott tvenne af de bästa, nemligen Anthonys amerikanska, dubbelt verkande tjerna, och Robinsons irländska lufttjerna. Anthonys tjerna, som utgöres at.en fyrkantig: (nära kubisk) låda, hvari, på en-horisontel-axel, röra sig tvenne vingar, försedda med små lådor, -som ömsöm intaga grädda och luft, hvilken. sednare tvingas att strömma igenom gräddan, har häraf erhållit benämningen: dubbelt verkande, emedan båda vingarnes mekaniska kraft och den kemiska inverkan, som luftströmmen utöfvar, bidraga till det afsedda ändamålet. Denna tjerna är sannolikt den bästa man känner för beredande af smör i mindre qvantiteter. Vi hafva icke sett någon stor tjerna af denna modell, ehuru sådana lära finnas. Den gifver ett utmärkt godt och fast smör af yppersta qvalitet. Den andra, eller Robinsons Lufttjerna, är en stående cylinder, vid hvars botten luft indrifves genom en liten tryckpump, och bortgår vid ytan, i det att hela gräddmassan genom denna duttströmr liksom befinner sig i ett kokande eller mousserande tillstånd). För stora qvantiteter grädda, eller då man vill tjerna gräddan och mjölken: tillsammans, är denna tjerna sannolikt bättre än Anthonys. Det smör den gifver, lärer stå något tillbaka i qvalitet, men deremot påstås att qvantiteten blifver större än med någon annan tjerna, om med tillförlitlighet vilja vi lemna oafgjordt. Ett i The Farmers Magazinen för sistl. år allmängjordt kompärativt försök med tjerning upplyser bäst förhålländet. De smörtjernor som dervid användes voro 1:o Anthonys, 2:0 Robinsons och 3:o den i Annandale brukliga, vanliga skottska smörtjernan, som har mycken likhet med den amerikanska (Anthonys) dock med den skillnad att vingarne icke äro konstruerade så, att de införa luft i gräddan, utan är deras verkan helt och hållet mekanisk. Här täflade således: En lufttjerna (Robinsons). En tjerna af mekaniskt verkningssätt (Annandale). En dubbelt verkande tjerna d. v. s. agerande både mekaniskt. och genom luftström (Anthonys). i I de båda sistnämnda tjernorna slogs 5Y, kannor grädda i hvärdera, men i den första (Robinsons), som var större, 304; kannor. Grädden var genom tillsats af varmt vatten (57, proc.) bringad till 16,9 värma. Tjernornä sattes i rörelse, hvarvid hastigheten i följd af den olika konstruktionen, var: Hos lufttjernan 85, hos Annandale-tjernan 90, och hos Anthonys 80 slag i minuten. Den första gaf smör efter 48 minuter, den andra efter 20, och den tredje efter 26 minuter. Lufttjernan gaf (för 54 kannor räknadt) 7,14 smör och de andra båda 6,66 hvardera. Hvad smörets qvalitet beträffar, så var det som lufttjernan gaf ganska, godt,. Annandaletjernans bättre, och amerikanska tjernans bäst. Det vore dock för tidigt att häraf vilja draga den. slutsats, som skulle lufttjernan alltid gifva mesta smöret. Alltför hastig smörtjerning anses minska afkastningen, och om ett nytt försök blifvit gjordt, med mindre hastighos de båda sednåre tjernorna, så att de gifvit smör efter lika lång tid som den första, så är troligt att det qvantitativa resultatet blifvit nära nog. lika. Detta fäster vår uppmärksamhet. på ett annat föremål, nemligen den olika hastighet, med hvilken tjernor af olika konstruktion gifva smör. De som gifva hastigast smör, gifva vanligen det bästa — dock finnes en gräns, öfver hvilken hastigheten äfven i detta hänseende icke utan skada kan drifvas — hvaremot en långsammare smörbildning ofta, men icke alltid, gifver en större qvantitet. Det finnes en viss hastighet, som för hvarje särskild tjerna är. den naturliga, och som lätt genom försök utrönes. Anthonys amerikanska tjerna kan gifva godt smör på 6 minuter; men om detta är den lämpligaste hastigheten har ännu ej blifvit tillräckligen undersökt. Vid ett försök i Skottland gaf denna tjerna, på 12 minuter, af 13 qvarts grädda nära 12 utmärkt godt-smör, under det att en vanlig tjerna af samma slags grädda i lika qvantitet, endast gaf 107, . — Tjernan är redan införd i Sverige, och torde snart komma att sprida sig, då den är både enkel och billig samt kan förrärdigas af hvarje vanlig landtsnickare. t) Sädan var åtminstone den lufttjerna, som ref. såg i Storbritannien, Det finnes dock flera sätt attinbringa luften i dessa tjernor, och då det icke närmare uppgifves huru den vid nedanstående försök använda tjernan varit konstruerad, är det. möjligt! att den varit af annan form. g DS ee OO hh Mm mm MW ÖM 00 MM -— MM KL et PR 5 Os et ee 2 je FH rm en NS BA fn AA OC VÅ VV OR RS OL HÖR OO tt 0 KK VD DD FR