(Ur Tidskrift för Svenska Ingenieurers).
Nyligen har i bokhandeln blifvit synlig en liten
brociyr innehällande upplysningar öfver den paten-
teradå methoden att bränna tegel med stenkol utar
ugn,- hvilken förtjenar största uppmärksamhet at
hvar och en för byggnadsyrket sig intresserande
person:
Stenhusens företräde framför hus af träd är intet
tvifvel underkastadt och uppförandet af de förra blir
för hvarje är en allt mer af förhållanderna- sig. på-
tvingande nödvändighet, då tjenligt byggnadsvirke i allt
större trakter af Sverige blir svärt att erhälla till
billigt pris: I många landsorter har man derförere-
dan börjat allmännare uppföra stenhus, oaktadt det
hitintills ganska höga priset på det vanliga byggnads-
ä nnet, teglet. . Orsakerna till teglets dyrhet ligga,
som Hvar och :en väl vet, ej i materialierna, utan
deri att tillverkningsmethoderna och hufvudsakligen
bränningen fordrat ett, ej så ringa förlagskapital,
hvarigenom -ocksä följden blifvit en obetydlig konkur-
rens, som uppehällit varat i ett värde, gifvande öfver
100 procents vinst ättillverkaren. En kostsam trans-
port förökar ytterligare. för de fleste afnämare detta
byggnadsämnes pris, och ej underligt dä om man ej
kunnat komma sig för med stenhusens allmännare
begaghande, ens i skoglösa trakter af landet. Då ett
större Hus med prydligare inredning och i allmänhet
större elegans skall: uppföras, blir nägra riksdalers
bättre pris på 1000:det. tegel en obetydlig procent-
vinst af Hvad Hela byggnaden kostar. På landetder-
emot, med dess till större delen högst enkla bygg-
-nadery är förhällandet alldeles motsatt och teglet
blir der ofta hufvudkostnaden för desanima. Detta
byggnadsämnes dyrhet mäste följaktligen vara af ett
långt I menligare inflytande-i landsorterna än i de
större städerna... : Alla vm i tegeltillverknin-
gen, medförande ett lägre pris ä varan och görande
det lätt för hvar och en att sjelf, utan. anlitande7af
de egentliga tegelfabrikerna, kunna förskaffa sig sitt
behof, thåste derföre för Hela; landet Vara en sak at
största njtta.oeh förtjena allmän kännedom öch alls
män efterföljd. -
Den tegelbränhingsmethod; hvårå nyligen hr Schultz
uttagit patenty och hvarom de: förutnämnde upplys-
ningarnes: bandla, har: enligt värt förmenande dessa
fördelar i högsta grad: Vore :denna method en ny-
het, skulle det:.vara en.-för stor -djerthet. att
nägot positivt omdöme öfver, densamma; . men. såsom
den är. den hufvudsakligaste, man kan nästan.sägs
uteslutande, i England och. Belgien: sedan en läng
följd af.är begagnade, -är dess förträfflighet mer än
väl af erfarenheten bekräftad... Den bränningsmetod,
som af engelsmännen, det mest praktiska folk i Eu-
ropa, användes för den. ojemförligast största delen at
den enorma. qvantitet tegel landet konsumerar, mäste
antagas för tillförlitlig. Så t. ex. tillverkas. det me-
sta tegel för. Londons behof i Kent, och på intet:af
de-af.oss. besökta. tillverkningsställen användes annar
bränningsmethod. Samma förhällande är vid des
kolossala tegeltillverkningen kring Chester; Stenko-
120 ärd visserligen i Sverigå betyaligt Ayrara än j
England; men dö åtgången. för 1000 sten, af.hos:oss
vanliga disensioner, högst kan blifva 2 tunnor; fin-
snes väl få orter i landet, der ej. den för bränningen
erliga vedqvantiteten-blir dyrare.
De fördelar författaren af upplysningarnes tillde-
lar methoden,. och dem vi anse: vara fullt grundade,
äro : a).enkelbet, 5) att lemna jemnt och väl brändt
tegel, c) att, den erfordrar ringa qvantitet brännmate-
sial, d) möjlighet att undvara alla slags byggnader;
e) obegränsad tillverkning och f) lägt pris ä teglet.
Af alla dessa vigtiga fördelar vilja vi endast när-
are fästa oss vid de tre sitä Opehöftighetan al
- slags byggnader hvilar pä den förutsättninger
SP Körkuligen sker under bar himmel eller po
valg ensla skärmar. De flesta farhågor för me-
ne d n vända sig kring möjligheten af lufttorkning i
ört klimat, och endast erfarenheten kan härvid gifva
ut bestämdt utslag. - En sådan: har dock redan vun-
bits vid en nyligen anlagd tegelfabrik, der lufttork-
ning visat sig utan svårighet användbar och inges
uarka sköl tyckas vara, hvarföre den ej skulle lyckas
j:sa väl här som i England, hvars klimat visserligen
i om sommaren är torrare än Sveriges, Tiden för
täfitorkning är visserligen inskränkt till 3 å 4 måna-
er, men då bränniögen är alldeles oberoende af ug-
var och följaktligen obegränsad, kan man på dessa
,nänader tillverka så stor qvantitet som helst; endast
su betsstyrka kan anskaftås. Fördelarne, under litt:
2 och e, anse vi vara de, som för landsorten göra
methoden så särdeles fördelaktig, dä hvarje landtbru-
are, som eger lera och sand, kan med sitt folk un-
år lediga dagar af sommaren tillverka sitt tegel-
behof för ett pris, som mäste blifva särdeles lågt.
Mt tillverkning vid tegelfabriker,. anlagda för af
salu af varän, mäste blifva högst betydligt billigare
ta den nu brukliga, inses lätt, om äfven ej den kal-
tv DU lysningarnes författare uppställer öfver bespa-
AR il till fullo torde realiseras, Be-
anläggningskostnad, bränsle och ytter-
issare i trans)
tidverknin tsen mäste dock blifva stora.7 ;
vi slutå denna uppsats meå uppmastti ad, hvarje
segelfabrikant att göra sig bekant -m 3
Sgsmethod, hvilken, enligt värt förmenande, often
fera eller färre år kommer att uttränga alla andra
metoder för bränsing af murtegel.
ij Ä be-
— QvikLiGA LÄKARE I AMERIKA: Då be
Lofvet af en vidsträcktare verksamhet för det qvin
j 2a könet mer och mer Mer eg sign det.
Yr i ra, huru mi
vara utan intresse att erfara, A dväkaage same
dt i) fylla detsamma. a
Fänen erla tro äfven andra dissenterande för
i va qvinnor med storl framgång uj trädt
mlipger, hafva are isynnerhet der det värit fråga
en att tala trästens, varningens eller uppmuntringens
ord. Man har äfven hos qvinnan upptäckt en under-
har instinkt för läkarekonsten och utom de ofta lyckliga
).uskurer, för hvilka vära fruntimmer 3 landsorten mer
sn en gäng förvärfvat sig rykte; har mån i utlandets
Aiakoniss-inrättningar inbemtat erfarenhet om qvin-
visas stora. användbarhet vid sjuksängen, och nyt
to att meddela henne medicinska insigter. I Nord:
Amerikas: Förenta Stater har man gått ännu längre
(ch mänga fantimmer sysselsätta sig der med.
weenskapligt studium: af. medicinen... .1 Philadelphi:
jurättades för tre är sedan ett slags medicinsk fakul
set för studerande dåmer; som utbilda sig i barnför
fossning, ehirurgi och allmän medicin, - Kolegiern:
besökas der-mycket ordentligt, !och. nägra staderand
fruntimmer hafva redan der emottagit doktorsgra
den. Ensefidem: har nedsatt. sig säsom Praktise
rande läkare i NewsYork, en annan 1 Boston, Äfve!
på det sednare-stöliet är man enligt en amerjkanst
tidning betänkt på att inrätta ett medicinskt kolle
gium för studerande fruntimmer.
— DE :ENORLSKA JERNBANORNA 1851. Wnde
20 två sista örenchar nätet af engelska jernbanor ut
t sigat sig omkring. 609 engelska mil; och hela ban
Bragden utgör niv 6828 mil. -Deremot hafva de en
etska fernbanornas inkomster under sistl. äret stigi
fen längt mer betydande proportion, nemligen mo
1349 med 82 och mot.1850 -med 14 proeent, - Del
s.ora exposttioned ensam har efter beräkning föröka
nbansbolagens intägter med 700,000-.-Från 184
1 1849 stod inkomstens tillväxt längt under banor
und, och
Fi
; i i miltal, fock nu först har samma förbäl
de Inträdt mellan dessa båda faktorer som yar rä
mande 1846, då ungefär hälften af de nu befarne b5
nerna var färdig. Engelska blad gi:va följande öf
sersigt öfver tillväxten i inkomster för jernbagsbola
gen i Storbritannien -och Irland:
1842: 4,341,781. 1847: — B,975,621.
1843: 4;842,650. 1848: 10,059,00C.
2044. I mir NA ANA 1849: 11,013,890.