— En af kadetterna vid krigsakademien ål
Carlberg, Aminoff, har, enligt P. T., i dessal
dagar, under kälkåkning, så illa skadat sig,
att begge benen blifvit afbrutna och det enal
af dem dessutom krossadt. Hans tillstånd ärj
ytterst betänkligt.
— P. T. berättar: Sedan den 1 Oktoberj!
sistlidet år upplysas gatorna i staden Branden-
burg under nätterna af ett nytt lysningsämne,
vid namn Camphin, uppfunnet af en derva-
rande chemiker, hr Köhring. Camphin kan
med lika fördel begagnas att upplysa rum sorot.
gator, och det frambragta ljuset :beskrifves!
såsom särdeles briljant. De störa kostnader
för apparater och rörledning, som stenkolsga-1
sens. begagnande förorsakar, kunna härigenom
inbesparas.w
— Vid Bildningscirkelns sammankomst i går
afton. fortsatte hr konduktör Igelström sin
framställning om den skandinaviska vallens
höjning, sysselsättande sig förnämligast med
orsakerna till detta fenomen. Skeppsbyggmä-
staren Andersson uppläste derpå ,Minnen från
Englande, hyarefter sekreteraren, hr Pontin,
uppträdde med ett föredrag om Bränvinets
uppkomst och öden i Sverges, samt afslöt
slutligen saramankomsten med uppläsandet af
ett poem. Ett dessutom på programmet upp-
taget föredrag af ordföranden måste i anse-
ende till den långt framskridna tiden upp-
skjutas. Samlingen var så talrik som utrym-
met medgaf.
— Vi meddela ur Wermlands Tidning föl-
jande:
Man har skrifvit mycket om nöden i norra
Wermland. Ingenting deraf är ogrundadt, in-
genting öfverdrifvet, utan allt fullkomligen
sannt. Skulle man dervid göra någon an-
märkning, så är det den, att eländet är så
ytterligt, att det trotsar all beskrifning. In-
gen kan derom göra sig en föreställning, som
ej sjelf med egna ögon sett dessa arma men-
niskor i deras usla kojor, sett dessa fäder öch
mödrar, sjelfve utmerglade, åt sina trasiga och
utsvultna barn utdela sista bitarne af ett bröd,
söm djuren ej ens vilja äta, och, sedan detta
blifvit förtärdt, flocktals öfvergifva sina hem
sämt gripa till tiggarstafven. Sådan är den
verkliga ställningen:, i : SR
— Man skrifver från Carlstad:
Kostnadsförslag för ei projekterad jernväg emel-
lan sjöarne Yngen och Östersjön lärer nu vara upp-
rättadt och ett preliminärt Sämmanträde har egt rum
i märknaden för att deraf taga del. Beklagligen äro
dock intressena i frågan delade, ännu likasom vid
riksdagen, då, som man. vet, intressenterna i Kroppa
och Storfors sökte få kommunikationsleden ned till
Bergsjön dragen förbi Storfors, hvaremot mängden
af öfriga trakkäriter önskade den ledd förbi Bjurbäc-
ken, för hvilken sednare ständerna: uttålade sig genom
medelsansläeride; till en kanalledning, Hvarigenom full-
ständig vattenkommunikation. blefvejöppnad ifrån Filip-
stad ända ned i Bergsjön, der Christinehamnsjernvä-
gen vidtager. Vi ega icke nog kännedom om terrän-
gen för att väga nägot eget omdöme angäende före-
trädet af den ena eller andra sträckningen; men dä nu
Bjurbäckskanålen redan är beslutad. och bolaget tär-
digt att till vären begynna arbetet, så synes. det oss
som tvenne sådana kommunikationsleder så nära invid
hvarandra. icke rätt väl kunna bära sig, utan att de
måste komma i en ruinerande täflan. Emellertid lä-
rer ett nytt sämmänträde vara beramadt.
— Vid bolagsstämman med intressenterna i Fryk-
ståds jernvägs aktiebolag, hvilken var talrikt bevistad,
beslöts. en utdelning af 4 procent på inbetalda belop-
pet. Resten af förra ärets behållning. reserverades
för. under äret nödiga byggnader. Uti direktionens
sammansättning skedde endast den förändring, att
löjtnant Pöst utgick och landskämereraren Andersson
i stället invaldes.
— Vid hållen bolagsstämma med intressenterna i
Carlstads hamhn- och kanalbolag beslöts en utdelning af
8 procent : ä aktiernas primitiva belopp, hvilket dock
lärer undergätt betydlig förändring genom sednare
tillskott. Intressenterne äro emellertid numera liksom
trafikanterna ganska belåtna med företaget, hvilket
synes häfva en vacker framtid? Nya bolagsreglemen-
tet är nw af Kl M:t sanktioneradt: Direktionen blef
oförändrad.
— Man läser i Götheborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning:
-Det är onekligen ett godt tidens teckeny att me-
ningarne ;rörande jernvägsanläggningar här i landet
blifvit tournerade, och. att. detta är förhållandet inom
vårt samhälle våga vi tryggt pästä. Ännu för nägra
är sedan lyssnade högst få till de. förslag idenna väg
som framlades, men jernvägsfrågans agiterande under
och efter riksdagen lofvar. den bästa framgång, och
opinionen har redan blifvit så mäktig, att vi förutse
att päkänningarne från nationens välförstädda intres-
se i denna riktoing inom nästT riksmöte blifva så
starka, att regering och ständer måste gå allmänna:
opinionens önskningar till. mötes, .om än, hvilket man
måhända har anledning. befara, fjerde ständet icke
vid den tiden skulle inse fördelen för hela landet att
förena olika landsändar genom jernvägar. :
Grefve ÅA. E. von Rösens besök här i staden har
sednast gifvit en ny lyftning ät intresset för jernvä-
gar, och man beslöt att gifva en hyllning åt hr gref
vens rastlösa sträfvanden i denna riktning, medelst
att för honom arrangera en festmältid.
Denna fest egde rum ä frimuraresamhällets lokal,
och bevistades af en lika stor som utvald samling af
stadens invänare. Tillställärne voro -kommerserädet
Wijk, domprosten Thomander,- borgmästaren Ewert
samt grosshandlarne Dahlgren, Ekman och Warnj:r.
Kommerserädet Wijk, som förde ordet, proponerade
skålen för H. M: Konungen och det kongl. huset, en
skäl för grefve A: E. von Rosen, en för länets höf-
ding, sämt- slutligeå enoför damerna. En skål. för.
jernvägar: föreslogs af. domprosten Thomander och. en
för Götheborgs välgång; proponerades; af. grefve von
Rosen. Alla talarne voro särdeles lyckliga i sina fö-
redrag, i synnerhet statsrådet Fåhreus och dompro-
sten Thomander, hvilka talare ock synnerligast don
sistnämnde ofta äfbröts af de församlades bifallsytt-
ringar. Y
Enligt öfverjägmästare. G.:,Segerdahls till. .K:s
befallningshafvande i. Götheborgs och Bohus län, in-
sändarrapport, hafva under; loppet afmästlidet är in-
om: länet blifvit fångade: 13 st. vargar, 8 st. lodjur,
435 st. räfvar, 12 ärdar: 53 uttrar, 18 lekattor, 69
st. skjälar, 17 örnar, 12 ufvår, 39 ugglör, 122 st:
hökar, 25 glador och 17 falkar; samt afrofdjur: fäll-
da husdjur: 37 st. hästar, 114 nötkreatur, 65 svin,