gare.
Patrie har åter haft en artikel till försva
för det orleanska konfiskationsdekretet, och
hvilken argumenteras så, som man kan göre
endast då man vet sig ensam föra ordet och
ingen motsägelse, ingen tillrättavisning kar
komma i fråga. Men regeringen synes doch
sjelf funnit att detta var för groft, ty artikeln.
som förekom i förs.a upplagan af Patrie, val
försvunnen i de följande editionerna.
Man talar åter om att grefven af Chamborc
aflåtit en skrifvelse till sina trogna i Frank-
rike, deri han antyder den ställning han ön-
skar se dem under närvarande förhållanden
akttaga, och hvilket i korthet är, att alla gre-
narne af den Bourbonska stammen böra sluta
sig så nära till hvarandra som möjligt — den
samla ideen om la fusion -—- och legitimi-
sterna afhålla sig från deltagande i valen till
agstiftande församlingen.
Ett rykte gick i Paris, att den 5 Mars,
irsdagen af kejsarens återkomst från Elba.
proskriptionsdekretet skulle återkallas i hvad
det rörer de i den lindrigare kategorien för-
visade, eller de, såsom det heter, aflägsnadev
representanterna. Valen skola då hafva för-
siggått och regeringen icke vidare af dem
hafva något att frukta.
Mellan regeringen och Franska akademien,
och specielt. den nye ledamoten Montalem-
bert, har en schism varit nära att uppstå.
Det vanliga bruket är, att den nye akade-
mistens tal och direktörens svar af akademien
tryckes och af den förstnämnde öfverlemnas
till statschefen då han af akademiens direk-
tör presenteras. Så hade man äfven nu an-
ordnat om tryckning af M:s tal, men till sin
bestörtning mottogo de odödlige, af akademi-
boktryckaren den - underrättelse att censuren
vägrat honom trycka det annorlunda än så-
dant det i tidningarne förekommit. Man öf-
verlade, och resultatet blef, att, om icke talet
inge tryckas sådant det blifvit gilladt af aka-
demiens egen kommission, någon tryckning
ej skulle ega rum och följaktligen hvarken
något tal eller någon akademist för stätssche-
fen presenteras. Saken kom slutligen äfven
ill presidentens öron, och han svarade det
han icke hade något emot att mottaga och
äsa Montalemberts tal, som ej, tillade han,
kunde innehålla annat än förträffliga saker. —
Presentationen skall följaktligen försiggå. Det
blir andra gången sedan d. 10 Dec. 1548 som
Guizot officielt uppvaktar Louis Napoleon.
Första gången var vid hr Nisards presenta-
tion.)
Utom de institutioner, som den nya regi-
men redan lånat af den gamla, omtalas nu
ifven att ett öfverceremonimästareembete skall
nföras och anförtros af en hr Bacciochi. Vi-
dare talas om förste och andre stallmästare
m. fl. ceremonitjenster med enorma löner för
att göra prinsen-presidentens hof lysande.
Presidenten lär ej vara rätt belåten med sina
. Tuilerierna gifna fester och derför åter tagit
sin tillflykt till det gamla kära Elyseåe, der
han natten till den 11 dennes gifvit en bal,
som beskrifves såsom ytterst lysande och lyc-
kad, och lärer komma att följas af en hel
serie dylika tillställningar. Bland namnen på
de damer, som prydt estraden vid nämnde
bal. finner man äfven grefvinnan Löwenhjelms.
Representanterna Greppo och Marc-Du-
fraisse, som skulle deporteras till Cayenne,
hafva fått sin dom mildrad till enkel lands-
förvisning. Man tillskrifver Georges Sands
ntervention hos presidenten denna förmildring
de tvenne representanternas öde.
Några valmän i Loiret hafva tillskrifvit La-
martine för att erfara huruvida han- ämnade
uppträda såsom kandidat till lagstiftande för-
samlingen. I ett uti Moniteur du Loiret, of-
fentliggjordt svar förklarar sig Lamartine af-
stå från all kandidatur.
Hrr Berryer och Alfred de Musset hafva
den 12 dennes blifvit invalde till ledamöter i
franska akademien. ;
,Pays, -berättar nu äfven, såsom ett on dit,
att familjen Rohan begärt revision af proces-
sen om prinsens af Conde död.
Några ytterligare atsrådsutnämningar hafva
skett och i sammanhang dermed nägra ut-
nämningar i den högre embetsmannakåren j
de nyblifne statsrådens ställe.
Statsrådet har den 12 dennes hållit sin för-
sta session.
I en engelsk tidning finna vi följande upp-
gifter rörande de motiver, som förmått rege-
ringen till det nyligen tagna steget att öfver-
lemna ransakningen öfver de i December be-
gångna politiska förbrytelserna till särskilda
specialkommissioner:
Krigsrätterna hafva fört sina förhandlingar på ett
sätt, som i flera departementer uppväckt en mycket
hotande sinnesstämning. Detta är isynnerhet förhål-
landet i åtskilliga departementer i medlersta Trank-
rike. Krigsrätternas sessioner hafva till en viss grad
varit tillgängliga för publiken. . Det synes:som hade
krigsrätten i Aumecy mer än en gäng varit nödsa-
kad att läta med bajonetter utrymma domsalen i an-
ledning af de ogillande yttranden, hvari publikens in-
dignation ötver- det sätt hvarpå den militära rättvisan
skipades; gaf sig tuft. Tvärbataljoner hafva på jern-
väg blifvit sända från Paris till Bourges i anledning
af den jäsning i central-departementerna, som detta
apprörande: förfaringssätt framkallat; Bit annat mo-
tiv för bildandet af de nya specialkommissionerna är
den omständigheten, att flera krigsrätters utslag, syn.
rligast Lyoner-krigsrättens, blifvit upphäfda af kas-
sationsdomstolen. I de nya kommissionerna är det
juridiska elemeniet representeradt af generalprokura-
torn, liksom det administrativa at prefekten och det
militära af högste -befälhafvaren, och man hoppas
derföre att den högsta domstolen skall behandla de-
ras utslag med nägot mera respekt.
BELGIEN.
Hr Briard, förläggaren af den konfiskerade
Bulletin frangais,, har den 7, till trots för
polisförbudet, utgifvit ett nytt häfte och af-
sändt det på posten med bifogande af det före-
gående konfiskerade häftet utan att någon ny
konfiskation kommit i fråga, Han har tilliks
till; vederbörlig domstol stämt de polisembets
mär, som verkställde konfiskationen,
Tryckfrihetsprocessen mot hr Briard föreval
den I under ett ofantligt tillopp af åhörare.
Hr Brierd fordrade skadecrsättning för 15,00
4 Fe at CN fl