gare. Patrie har åter haft en artikel till försva för det orleanska konfiskationsdekretet, och hvilken argumenteras så, som man kan göre endast då man vet sig ensam föra ordet och ingen motsägelse, ingen tillrättavisning kar komma i fråga. Men regeringen synes doch sjelf funnit att detta var för groft, ty artikeln. som förekom i förs.a upplagan af Patrie, val försvunnen i de följande editionerna. Man talar åter om att grefven af Chamborc aflåtit en skrifvelse till sina trogna i Frankrike, deri han antyder den ställning han önskar se dem under närvarande förhållanden akttaga, och hvilket i korthet är, att alla grenarne af den Bourbonska stammen böra sluta sig så nära till hvarandra som möjligt — den samla ideen om la fusion -—och legitimisterna afhålla sig från deltagande i valen till agstiftande församlingen. Ett rykte gick i Paris, att den 5 Mars, irsdagen af kejsarens återkomst från Elba. proskriptionsdekretet skulle återkallas i hvad det rörer de i den lindrigare kategorien förvisade, eller de, såsom det heter, aflägsnadev representanterna. Valen skola då hafva försiggått och regeringen icke vidare af dem hafva något att frukta. Mellan regeringen och Franska akademien, och specielt. den nye ledamoten Montalembert, har en schism varit nära att uppstå. Det vanliga bruket är, att den nye akademistens tal och direktörens svar af akademien tryckes och af den förstnämnde öfverlemnas till statschefen då han af akademiens direktör presenteras. Så hade man äfven nu anordnat om tryckning af M:s tal, men till sin bestörtning mottogo de odödlige, af akademiboktryckaren den underrättelse att censuren vägrat honom trycka det annorlunda än sådant det i tidningarne förekommit. Man öfverlade, och resultatet blef, att, om icke talet inge tryckas sådant det blifvit gilladt af akademiens egen kommission, någon tryckning ej skulle ega rum och följaktligen hvarken något tal eller någon akademist för stätsschefen presenteras. Saken kom slutligen äfven ill presidentens öron, och han svarade det han icke hade något emot att mottaga och äsa Montalemberts tal, som ej, tillade han, kunde innehålla annat än förträffliga saker. — Presentationen skall följaktligen försiggå. Det blir andra gången sedan d. 10 Dec. 1548 som Guizot officielt uppvaktar Louis Napoleon. Första gången var vid hr Nisards presentation.) Utom de institutioner, som den nya regimen redan lånat af den gamla, omtalas nu ifven att ett öfverceremonimästareembete skall nföras och anförtros af en hr Bacciochi. Vidare talas om förste och andre stallmästare m. fl. ceremonitjenster med enorma löner för att göra prinsen-presidentens hof lysande. Presidenten lär ej vara rätt belåten med sina . Tuilerierna gifna fester och derför åter tagit sin tillflykt till det gamla kära Elyseåe, der han natten till den 11 dennes gifvit en bal, som beskrifves såsom ytterst lysande och lyckad, och lärer komma att följas af en hel serie dylika tillställningar. Bland namnen på de damer, som prydt estraden vid nämnde bal. finner man äfven grefvinnan Löwenhjelms. Representanterna Greppo och Marc-Dufraisse, som skulle deporteras till Cayenne, hafva fått sin dom mildrad till enkel landsförvisning. Man tillskrifver Georges Sands ntervention hos presidenten denna förmildring de tvenne representanternas öde. Några valmän i Loiret hafva tillskrifvit Lamartine för att erfara huruvida hanämnade uppträda såsom kandidat till lagstiftande församlingen. I ett uti Moniteur du Loiret, offentliggjordt svar förklarar sig Lamartine afstå från all kandidatur. Hrr Berryer och Alfred de Musset hafva den 12 dennes blifvit invalde till ledamöter i franska akademien. ; ,Pays, -berättar nu äfven, såsom ett on dit, att familjen Rohan begärt revision af processen om prinsens af Conde död. Några ytterligare atsrådsutnämningar hafva skett och i sammanhang dermed nägra utnämningar i den högre embetsmannakåren j de nyblifne statsrådens ställe. Statsrådet har den 12 dennes hållit sin första session. I en engelsk tidning finna vi följande uppgifter rörande de motiver, som förmått regeringen till det nyligen tagna steget att öfverlemna ransakningen öfver de i December begångna politiska förbrytelserna till särskilda specialkommissioner: Krigsrätterna hafva fört sina förhandlingar på ett sätt, som i flera departementer uppväckt en mycket hotande sinnesstämning. Detta är isynnerhet förhållandet i åtskilliga departementer i medlersta Trankrike. Krigsrätternas sessioner hafva till en viss grad varit tillgängliga för publiken. . Det synes:som hade krigsrätten i Aumecy mer än en gäng varit nödsakad att läta med bajonetter utrymma domsalen i anledning af de ogillande yttranden, hvari publikens indignation ötverdet sätt hvarpå den militära rättvisan skipades; gaf sig tuft. Tvärbataljoner hafva på jernväg blifvit sända från Paris till Bourges i anledning af den jäsning i central-departementerna, som detta apprörande: förfaringssätt framkallat; Bit annat motiv för bildandet af de nya specialkommissionerna är den omständigheten, att flera krigsrätters utslag, syn. rligast Lyoner-krigsrättens, blifvit upphäfda af kassationsdomstolen. I de nya kommissionerna är det juridiska elemeniet representeradt af generalprokuratorn, liksom det administrativa at prefekten och det militära af högste -befälhafvaren, och man hoppas derföre att den högsta domstolen skall behandla deras utslag med nägot mera respekt. BELGIEN. Hr Briard, förläggaren af den konfiskerade Bulletin frangais,, har den 7, till trots för polisförbudet, utgifvit ett nytt häfte och afsändt det på posten med bifogande af det föregående konfiskerade häftet utan att någon ny konfiskation kommit i fråga, Han har tilliks till; vederbörlig domstol stämt de polisembets mär, som verkställde konfiskationen, Tryckfrihetsprocessen mot hr Briard föreval den I under ett ofantligt tillopp af åhörare. Hr Brierd fordrade skadecrsättning för 15,00 4 Fe at CN fl