Kära barns, sade Herv skrattande, kommer du ej ihåg att det blott är tvenne år förflutna sedan vi skiljdes.n : pBlott två år!. återtog den unga flickan; ;men jag tycker att två år kan vara en-ansenligt lång tid.v Mycket för lång, visserligen, min. älskade syster, men inte nog läng tid för att göra en ung man gråhårig., Nå! så mycket bättre, fast jag trodde så, sade Andrea med en liten surmulen mine. Derpå brast hon ut i ett gapskratt, kastade ännu en gång sin arm om brodrens hals och stödde sig sedan mot hans arm för att. gå upp till byn, Gamla fröken hade skyndat sig att taga Beilabs arm, likasom för att afböja hvarje artighetsförsök, som den republikanske officeren kunde hafva haft den djerfheten att vilja våga. . På några stegs afstånd ifrån dem, satt den bretagnske vägvisaren på en båtreling, och höll sin dotters hand i sina händer, under det ban talade till henne på sina förfäders gamla språk. Alixs något judiska skönhet lånade ett särdeles behag och elegans åt hennes nationaldrägt. Det fullkomligt regelbundna ansigtet, lifvadt af tvenne stora eldiga svarta ögon, syntes förtjusande infattadt uti en bretagask hufvudbonad, hvars trenne hvita snibbar voro hopknutna och höjde sig öfverst på bjessan. Intet i Alixs gång eller hållning röjde den förvirring och tafatthet som vanligen påträffas hos qvinnor af ringare stånd. Herv6 kunde ej bindra sig-från att observera med hvilken yppighet den mest underordnade af hans leksystrar hade hållit alla löften på en tillväxande skönhet, men denna skönhet höll ej profvet i bredd med. Bellahs. hvilken likväl var ungefär samma slags typ a skönhet, men mildrad genom en den omsorgsfullaste själsodling; det var samma värdighet,