fög deriernas storlek och beskaffenhet egde bestö mma, samt att, efter det desse deputeradt up oipå kallelse sammanträdt och för dem blifVY it uppläste dels förteckning å alla de skattetitlar, af hvilka jordeboksoch hemmantalsräntorna inom länet för närvarande utgöras, och dels ett af styrelsen framlagdt förslag å de persedlar, som lämpligen kunde komma i fråga att för fraratiden, såsom särskilda skattetitlar, bibehållas, deputerade skulle uppmanas, att vid berörde förslag framställa de anmärkningar, hvartill de kunde finna sig befogade; och har konungens befallningshafvande blifvit ålagdt, att före den 1 nästkommande Juli till Kongl. Maj:t inkomma med de vid de deputerades sammanträden förde protokoll jemte eget utlåtande. Vi böra här kanske äfven erinra derom, ati enligt fattade beslut kommer Kongl. Maj:t. efter det nödiga upplysningar blifvit inheråtade samt vederbörande embetsmyndigheter med underdåniga utlåtanden inkommit, att till rikets näst sammanträdande Ständer aflåta ytterligare nådig proposition i afseende å bede af de Sormåpersodk ar, hvilka böra ag i grundrä ill utgå å hittills vanligt. sätt. nior, till. tgäende, på Läsaren finner således, att ifr. gavarande primärförsamlingar äro af en temlig. 2 oskyldig beskaffenhet, och kunna ej anse. 3 annorlunda än såsom blott en högst svag Påminnelse om Sveriges gamla provinsförfa. tning, då hela folket beväpnadt sammanträade å landstingen, för att besluta öfver konun gens propositioner. g . Men nämnde sammanträden kunna emnsellertid ega ett ej obetydligt inflytande på den vigtiga reformens genomförande enligt de derför numera bestämda grunder, och vi anse 03s af sådan anledning -böra yttra några ord om ett dylikt för Östergöthlo nds län den 5 i denna månad hållet provins? nöte, för hvilket sÖstgötha Correspondenten: lemnat en redogörelse och hvilket, så vidt vi ha oss bekant, är det första af dessa möten. s Mötet hölls i Linköping och bevistades af 25 deputerade, valde tre å fyra för hvarje fö oderi. En deputerad var hindrad af sjukdon. sförfall att komma tillstädes. Bland de deput. rade voro 18 bönder, af hvilka åter I varit rip sdagsmän i bondeståndet, samt 7 andra egenu OMsegare. 3 A Styrelsen. förslag upptog såsom qvarblifvande skattet tlar 1 grundräntorna för Östergöthland:. span. nål smör, dagsverken och penningar. Öfriga s måpersedlar, som förvandlas till penningar, utgjorde 4,4 procent af nämnde räntor. Sammankomsten öppnades af t. f. landshöfdingen grefve Hamilton, som uppmanade de deputerade att yttra sig öfver förslaget. och sedan åtskilliga olika meningar härefter blifvit anförde, hafva de deputerade instämt deri, att de ansågo icke andra eller flera än förutnämnde 4 skattetitlar böra komma i fråga att bibehållas, men de flesta af de närvarande önskade ett ännu färre antal, ehuru de slutlien tillkännagåfvo, att de, heldre än att skatteförenklingsfrågan skulle förfalla, i anledning af de framställda särskilda åsigterna och anmärkningarne, ville utan förändring antaga de 4 föreslagna skattetitlarne. Endast två deputerade, hr John Swartz från Norrköping och friherre A. F unk på Tomtaholm, yttrade sig för oförändradt antagande af de föreslagna skattetitlarne. Utaf de öfriga deputerade tillkännagåfvo 8 den åsigten, att blott spanmål och penningar borde i egenskap af skattetitlar bibehållas, samt 11, att utorå nyssnämnde tvenne äfven smör borde upptagas i grundräntan, dock skilde dessa 11 sig deruti, att 2 önskade det räntedagsverkena måtte förvandlas till spanmål, hvaremot de andra 9 ansägo att de borde förvandias i penningar. Pluraliteten var således för de 3:ne skattetitlarne: spanmål, smör och penningar, men åter emot den fjerde, eller dagsverkena, i afseende på hvilka dock hr Swartz, med hvilken baron Funk instämde, yttrat, att dagsverken nu mera icke fordrades in natura hvarken af kronan eller kungsgårdar, hvaraf skulle följa, att någon betungande dagsverksskyldighet för den stora mängden af räntegifvare icke ifrågakomme, utan det deremot endast understundom kunde blifva en lindring för mindre bemedlade hemmansbrukare att få utgöra dagsverkena in natura, på samma gång som denna räntetitel, hemtad från sjelfva arbetet, under alla förhållanden vore den mest tjenliga värdemätare och, efter hvad erfarenheten visat, mindre än spanmålen underkastad prisskiftningar. Vi förundra oss öfver, att detta yttrande om räntedagsverkenas möjliga utgörande in natura kunnat vid ifrågavarande möte framställas, utan att mötets ordförande, t. f. landshöfdingen upplyste, det en dylik naturprestation strider emot de godkända hufvudgrunderna för skatteförenklingen. Enligt dem är det endast spanmål, som af räntegifvare kan uppsägas till leverering in natura, och detta förhållande borde icke hafva varit obekant för grefve Hamilton, helst som han vid riksdagarne icke saknat tillfälle att taga kännedom om skatteförenklingsfrågan. I anledning af hr Swartz framställning, yttrade emellertid andra sig emot dagsverkenas upptagande, emedan de möjligtvis skulle kunna utkräfvas in natura, hvilket vore för rän-l tegifvarne ofördelaktigt, såsom ledande tilll -mehn för deras eget jordbruk och i öfrigt in-! nebärande ett personelt åliggande, som lämpkunde emot annan utskyld förbytas. — Slutligen förenade sig största antalet af de sleputerade i den önskan, att derest förvandng af dagsverkena kunde erhållas, densamma måtte ske till penningar och icke till spannmål. Hvad dagsverkena vidkommer, fägnar det oss, att flertalet af de deputerade för Östergötbland ganska bestämdt yttrat sig emot denna skattetitelDen påminner, genom blotta sitt I namn, om den för Sveriges allmoge olyckliga