fög deriernas storlek och beskaffenhet egde be-
stö mma, samt att, efter det desse deputeradt
up oipå kallelse sammanträdt och för dem blif-
VY it uppläste dels förteckning å alla de skatte-
titlar, af hvilka jordeboks- och hemmantals-
räntorna inom länet för närvarande utgöras,
och dels ett af styrelsen framlagdt förslag å
de persedlar, som lämpligen kunde komma
i fråga att för fraratiden, såsom särskilda
skattetitlar, bibehållas, deputerade skulle upp-
manas, att vid berörde förslag framställa de
anmärkningar, hvartill de kunde finna sig be-
fogade; och har konungens befallningshaf-
vande blifvit ålagdt, att före den 1 nästkom-
mande Juli till Kongl. Maj:t inkomma med
de vid de deputerades sammanträden förde
protokoll jemte eget utlåtande.
Vi böra här kanske äfven erinra derom, ati
enligt fattade beslut kommer Kongl. Maj:t.
efter det nödiga upplysningar blifvit inherå-
tade samt vederbörande embetsmyndigheter
med underdåniga utlåtanden inkommit, att till
rikets näst sammanträdande Ständer aflåta yt-
terligare nådig proposition i afseende å be-
de af de Sormåpersodk ar, hvilka böra
ag i grundrä ill utgå å
hittills vanligt. sätt. nior, till. tgäende, på
Läsaren finner således, att ifr. gavarande
primärförsamlingar äro af en temlig. 2 oskyl-
dig beskaffenhet, och kunna ej anse. 3 annor-
lunda än såsom blott en högst svag Påmin-
nelse om Sveriges gamla provinsförfa. tning,
då hela folket beväpnadt sammanträade å
landstingen, för att besluta öfver konun gens
propositioner. g
. Men nämnde sammanträden kunna emnseller-
tid ega ett ej obetydligt inflytande på den
vigtiga reformens genomförande enligt de der-
för numera bestämda grunder, och vi anse
03s af sådan anledning -böra yttra några ord
om ett dylikt för Östergöthlo nds län den 5 i
denna månad hållet provins? nöte, för hvilket
sÖstgötha Correspondenten: lemnat en redo-
görelse och hvilket, så vidt vi ha oss bekant,
är det första af dessa möten. s
Mötet hölls i Linköping och bevistades af
25 deputerade, valde tre å fyra för hvarje
fö oderi. En deputerad var hindrad af sjuk-
don. sförfall att komma tillstädes. Bland de
deput. rade voro 18 bönder, af hvilka åter I
varit rip sdagsmän i bondeståndet, samt 7 an-
dra egenu OMsegare. 3 A
Styrelsen. förslag upptog såsom qvarblif-
vande skattet tlar 1 grundräntorna för Öster-
göthland:. span. nål smör, dagsverken och pen-
ningar. Öfriga s måpersedlar, som förvandlas
till penningar, utgjorde 4,4 procent af nämnde
räntor.
Sammankomsten öppnades af t. f. lands-
höfdingen grefve Hamilton, som uppmanade
de deputerade att yttra sig öfver förslaget.
och sedan åtskilliga olika meningar härefter
blifvit anförde, hafva de deputerade instämt
deri, att de ansågo icke andra eller flera än
förutnämnde 4 skattetitlar böra komma i fråga
att bibehållas, men de flesta af de närvarande
önskade ett ännu färre antal, ehuru de slutli-
en tillkännagåfvo, att de, heldre än att
skatteförenklingsfrågan skulle förfalla, i an-
ledning af de framställda särskilda åsigterna
och anmärkningarne, ville utan förändring an-
taga de 4 föreslagna skattetitlarne.
Endast två deputerade, hr John Swartz från
Norrköping och friherre A. F unk på Tomta-
holm, yttrade sig för oförändradt antagande
af de föreslagna skattetitlarne. Utaf de öfriga
deputerade tillkännagåfvo 8 den åsigten, att
blott spanmål och penningar borde i egenskap
af skattetitlar bibehållas, samt 11, att utorå
nyssnämnde tvenne äfven smör borde upptagas
i grundräntan, dock skilde dessa 11 sig der-
uti, att 2 önskade det räntedagsverkena måtte
förvandlas till spanmål, hvaremot de andra 9
ansägo att de borde förvandias i penningar.
Pluraliteten var således för de 3:ne skatte-
titlarne: spanmål, smör och penningar, men
åter emot den fjerde, eller dagsverkena, i af-
seende på hvilka dock hr Swartz, med hvil-
ken baron Funk instämde, yttrat, att dags-
verken nu mera icke fordrades in natura hvar-
ken af kronan eller kungsgårdar, hvaraf skulle
följa, att någon betungande dagsverksskyldig-
het för den stora mängden af räntegifvare
icke ifrågakomme, utan det deremot endast
understundom kunde blifva en lindring för
mindre bemedlade hemmansbrukare att få ut-
göra dagsverkena in natura, på samma gång
som denna räntetitel, hemtad från sjelfva ar-
betet, under alla förhållanden vore den mest
tjenliga värdemätare och, efter hvad erfaren-
heten visat, mindre än spanmålen underkastad
prisskiftningar.
Vi förundra oss öfver, att detta yttrande om
räntedagsverkenas möjliga utgörande in natura
kunnat vid ifrågavarande möte framställas,
utan att mötets ordförande, t. f. landshöfdin-
gen upplyste, det en dylik naturprestation
strider emot de godkända hufvudgrunderna för
skatteförenklingen. Enligt dem är det endast
spanmål, som af räntegifvare kan uppsägas till
leverering in natura, och detta förhållande
borde icke hafva varit obekant för grefve Ha-
milton, helst som han vid riksdagarne icke
saknat tillfälle att taga kännedom om skatte-
förenklingsfrågan.
I anledning af hr Swartz framställning, ytt-
rade emellertid andra sig emot dagsverkenas
upptagande, emedan de möjligtvis skulle kun-
na utkräfvas in natura, hvilket vore för rän-l
tegifvarne ofördelaktigt, såsom ledande tilll
-mehn för deras eget jordbruk och i öfrigt in-!
nebärande ett personelt åliggande, som lämp-
kunde emot annan utskyld förbytas. —
Slutligen förenade sig största antalet af de
sleputerade i den önskan, att derest förvand-
ng af dagsverkena kunde erhållas, densam-
ma måtte ske till penningar och icke till
spannmål.
Hvad dagsverkena vidkommer, fägnar det
oss, att flertalet af de deputerade för Öster-
götbland ganska bestämdt yttrat sig emot denna
skattetitel- Den påminner, genom blotta sitt
I
namn, om den för Sveriges allmoge olyckliga