examensgrund först i 1786 ärs konungabref,som stad-
gar att pastoralexamen bör anställas uti alla de styc-
ken som vid prestexamen föreskrifne äro,, och sedan
i kyrkolagens föreskrift, att den som vill betjeha Guds
församling i presteständet, skall förut utstå ett all-
varsamt förhör uti alla de stycken, som vid gymna-
sier eller akademier föreställas och en prestman nöd,
vändige äro till sitt embetes behöriga förrättande-
hvartill kommer att de i kyrkolagen namngifna di-
scipline philosophicse, blott upptagas exempelvis, men
icke säsom ensamt konstituerande den philosophiska
delen af prestförhöret. Länpgt ifrån säledes att ega
nägot lagligt fog till klagan, vare sig ötver förhöret i
psykologien eller öfver det skrifprof som ingår i ten-
tamen i latinska språket, hafva de pastoraliter exa
minerade -tvertom allt skäl till. tacksamhet mot sina
examinatorer, som förskonat dem frän de öfriga styc-
kena, som vid f. d. fgymnasium föreställas, för att
icke tala om de grenar af det menskliga vetandet som
endast vid universiteterna representeras. Vi nämne
således detta endast för att i djupaste underdånighet
fästa E. K. M:s nådiga uppmärksamhet på nödvän-
digheten af en gräns för examensanspräken, hvilka,
enligt kyrkolagen, kunna utsträckas i oändlighet. I
denna obegränsade latitud, som gör en närmare och
fast bestämning önskvärd, icke blott för dem- som
skola examineras, utan äfven, som oss synes, för
sjeliva examinatorerna, hafve vi troligen att söka en
af orsakerna dertill att pastoralexamensämnena i mer
än hälften af rikets stift blitvit inskränkta till det
theologiska gebitet, och samma omständighet ingifver
oss ocksä det hopp, att denna vär underdäniga ansö-
kan om äfnjutande af samma examensförmäner, sem
besagda stift redan ega, skall vinna E. K. M:s nä-
diga bebjertande, och detta så mycket mer som det
icke är 1686 ärs kyrkolag, utan kongl. brefvet at d.
21 Aug. 1786, som älägger oss pastoralexamen. — —