År — 4848, 4849. 4850.
halfylle -155,491. -184,080. 106,275.
(utom hel- och halfylledukar)
Bomulls, hvita 4 —12,883. 16,843. 11,523.
färgade 8,988. 29;796. 14,422.
tryckta 16,542. — 40,845. 33,356.
dukar 322. 306. 412.
Linne o. hamp:
Segel- o. tältduk 3,664. — 3,643. — 1,906.
Socker rätt . . — 95,064. — 20,413. 60,583.
Färger, hvaribland s
Indigo. . - 80,414. 67,103. 57,464.
Blyhvitt . . -199,410. 247,677. 191,962
Catechu : 104,820. — 121,226. 82,853.
Cochenille ? 4,372. 5,497. 5,067.
Sandel. . . — 71,141. 8,699. — 28,236.
Stenkol. . . T:r 311,078. 376,914. 475,733.
afsvaflade (Co:
kes) . . . a 10,471. 19,315. — .21,271.
Stybb(Cinders) 140,480. 113,273. 173,801.
Hudar och Skinn:
oberedda torra E : 78,225. 226,274. 110,993.
andra slag. . 326,580. 242,261. 346,230.
Redskap och ma-
chiner . . Rdr 114,899. 256,416. 230,546.
Gjutstäl . . . I : 16,459. :21,188.: 28,530.
Ull svea 26,322. — 132,905. 146,689.
Till Storbritannien och
Irland utfördes
Jern:
Stängjern . Sk 145,768. 177,706. 218,851.
Smältstycken — 1,152. 3,570. 4,944.
Band-, bult-,
galler- och
knipp -jern,
spik och di-
verse smiden — 415. 293: 173.
Kanoner, ku-
lor m.m. . p — 5,614.
Stäl . - . a 1,205. 8,343. 5,055.
Trävaror:
Bräder o. Plan-
kor . . . Tolft. -121,077. - 128;140. 150,748.
Brädstump 116,931. — 96,289. 110,726.
Bjelkar och
Sparrar . . St. 112,734. — 67,933. 69,585.
Master och .
Spiror . . 7,523. 5,352. 4,760.
Balkstump (Slee-
pers) . . SE 29,575. — 18,185. 3,943.
Spanmål, omalen:
Hafre . - T:r 217,211. 346,909.. 273,088.
Hvete . - 7,028. 8,579. 254.
Korn. . 26,719. — 14,930. 587.
Ärter . .. 17,851. 5,433. 2,003.
Vicker . 1,354. 542. 194.
Räåg . . . a 4 550. Len
Tjära . . . 8,877. 5,822. 6,972.
Kreatursben - LE —- 61,365. 48,051. — 45,722.
Oljekakor . . Rdr 9,054. -9,580. 11,782.
För öfrigt har generalkonsuln uti dess till kolle-
gium afgifne. berättelse anmält: att sistlidet är 1850
syntes, hvad trävaru-handeln beträffade, hafva lem-
nat förmänligare resultater än de föregäende ären,
emedan de partier trävaror som är 1850 importerades
till England voro jemförelsevis mindre betydliga,
hvarigenom inträffade att priserne, som vid segelfar-
tens början ännu höllo sig ytterst läga, snart stegra-
des i följd af den inskränkta tillförseln: att hela Jern-
importen till Storbritannien, som är 1848 utgjorde
23,868 tons och är 1849 steg till 29,396 tons, är
1850 uppgick till 34,066 tons, hvaraf omkring 29,500
tonsankommit från Sverige: att 6000 tons deraf blif-
vit från Storbritannien äter exporterade, hvilket lem-
nade en behållning af omkring 23,500 tons svenskt
jern till förbrukning i landet: att tillverkningen af
stäl i Sheffield oafbrutet fortgätt under större delen
af äret, och att säledes kunde antagas att omförmälde
qvantitet jern under samma är blifvit afyttrad i för-
ädladt tillstånd: att under införselsperioden, vanligt
stängjern utan svårighet blifvit afsatt till pris varie-
rande emellan 11 10 sh. och 12 10 sh. pr ton:
att införseln af Stål från Sverige varit mycket redu-
cerad och att, ehuru efterfrågan af denna artikel va-
rit ringa, priset likväl hällit sig vid 14 å 14
15 sh. pr ton: att spanmålsmarknaden varit mycket
nedtryckt under sommaren i följd af ymnig tillförsel
från alla häll: att importen af Tjära till. Storbritan-
nien är 1850 utgjort 145,152 tunnor, hvartill Sverige
i vanligt förhållande bidragit, samt att priset på denna
vara, som vid segelfartens början noterades 16 sh. 6
pence pr tunna, sedermera gradvis stigit i följd af
den knappa tillgängen, sä att detsamma mot hösten
uppgick till 21 3 22 sh. pr tunna,
Nedanstående tabell öfver svenska skeppsfarten på
Storbritannien och Irland under sistförflutna tio är ut-
visar den tillökning i fraktfarten, som varit en följd
af engelska navigationslagarnes upphäfvande frän och
med är 1850. Antalet af de från Sverige till Eng-:
land ankomne svenska fartygen har deremot minskats
i jemnförelse med föregående är.