NS viljan att spara varit hos de män, hvilka kort efter Februarirevolutionen bemäktigade sig statsrodret i Frankrike och för sina ändamål funno lämpligt att underhålla förskräckelsen .och den deraf påkallade väpnade styrka, huru dessa män t. ex. två gånger afvisat Lamoricieres förslag till en mera ekonomisk organisation af hären; vet man derjemte, huru ringa vilja eller förmåga till skattebördans jemnare fördelning ådagalagts af dessa män, hvilka under ständigt motstånd mot en inkomsttaza, dels år 1848, den 28 December, upphäfde beslutet af den 15 mnästförutgångna April, om den tryckande saltskattens försvinnande vid årets slut, och endast medgåfvo en nedsättning till en tredjedel af det förra beloppet, dels 1849, den 20 December, upphäfde det beslut, som den 19 Maj samma år blifvit fattadt om dryckesskattens afskaffande vid slutet af året, och vet man slutligen, huru stånd: aktigt engelska styrelsen, äfven under de sista åren, fortgått på sin, af Michel Chevalier omtalade, bana, så skall man icke tveka att erkänna, det hans anförda omdöme om båda ländernas statshushållning äfven för de fyra sistförflutna åren i det hela eger tillämpning och väl förtjenar att tagas i betraktande af den, som har svårt att förklara, huru ett asiatiskt soldatvälde kunde af Ludvig Bonaparte införas i Frankrike några dagar efter det Englands folk bragt Ludvig Kossuth sin storsinnade hyllning. För att öfvertygas om förderfligheten af det franska systemet att underhålla en stor väpnad styrka, hänvisas fransmännen i det sextönde af Michel Chevaliers nämnde bref till Förenta Staterna, der den frejdade författaren haft tillfälle med egna ögon se och öfvertyga sig om de välgörande följderna af motsatsen. Vi skulle med våra läsares tillåtelse vilja inbjuda dem att, sedan de ett ögonblick lyssnat till en snillrik fransman, hvilken med smärta nödgas erkänna det franska, systemet såsom ett mönster af oklokhet, och det amerikanska såsora ett mönster af klokhet, lemna uppmärksamhet åt en amerikansk författare, hvilken, på samma gång han instämmer i detta Michel Chevaliers omdöme, skoningslöst afslöjar de djupt och längt tillbaka i tiden rotade orsakerna till den oro, hvaraf Frankrike lider. Denne författare är HH. C. Carey, hvars arbete: Det förflutna, närvarande och tillkommande, ehuru äldre än Februarirevolutionen, och skrifvet utan annat afseende på Frankrike, än att författaren från dess liksom från Englands förhållanden, de honom bäst bekanta i Europa, hemtat sina flesta utländska exempel, torde innehålla de tillförlitligaste antydningar, som ännu blifvit gifna, huru ett varaktigt lugn i Frankrike skall kunna återställas, likasom huru ett sådant i det öfriga civiliserade Europa skall kunna bibehållas. Carey smickrar här hvarken egalitärer, kommunister, arbetsorganisatörer, röda republikaner, stationära eller reaktionära. Men de sanningar han uttalar äro väl värda deras, så väl som allvarligare mäns, uppmärksamhet, väl värda att man förlikar sig med den något höga ton, hvari de framställas, och vid deras begrundande lösgör sig från hvarjehanda inpreglade föreställningar om det gamla Europas öfversvinneliga, exklusiva förträfflighet. Denna betydelse af Careys omförmälda verk, det ljus det kastar öfver den rätta källan till vår tids hvälfningar, lika egnadt att lugna dem, hvilka tro sina förhoppningar om en ljusare framtid för menskligheten gäckade, som att nedsätta tillförsigten hos anarkiens och soldatväldets anhängare, är i närvarande ögonblick af den vigt, att uppmärksamheten bort först derå fästas. : Men för ingen del vill rec. dermed hafva sagt, att boken är en konjunktursskrift, eller att dess i främsta rummet angifna förtjenst är den största. Tvärtom är han öfvertygad, att denna bok, likasom förf:s större arbete: National-ekonomiens grundsatser; har en framtid, sådan som få vetenskapliga arbeten kunna vänta. Den är ett national-ekonomiskt verk af stort och varaktigt värde; och från national-ekonomisk synpunkt:är det nu tid attbetrakta såväl författaren gom häns bok. ; (Forts. följer.) (Insändt.) I tidninoen N-o 27 af den 3-die dennes förekom