NS viljan att spara varit hos de män,
hvilka kort efter Februarirevolutionen bemäk-
tigade sig statsrodret i Frankrike och för sina
ändamål funno lämpligt att underhålla för-
skräckelsen .och den deraf påkallade väpnade
styrka, huru dessa män t. ex. två gånger af-
visat Lamoricieres förslag till en mera ekono-
misk organisation af hären; vet man derjemte,
huru ringa vilja eller förmåga till skattebördans
jemnare fördelning ådagalagts af dessa män,
hvilka under ständigt motstånd mot en in-
komsttaza, dels år 1848, den 28 December,
upphäfde beslutet af den 15 mnästförutgångna
April, om den tryckande saltskattens försvin-
nande vid årets slut, och endast medgåfvo en
nedsättning till en tredjedel af det förra be-
loppet, dels 1849, den 20 December, upphäfde
det beslut, som den 19 Maj samma år blifvit
fattadt om dryckesskattens afskaffande vid slu-
tet af året, och vet man slutligen, huru stånd:
aktigt engelska styrelsen, äfven under de sista
åren, fortgått på sin, af Michel Chevalier om-
talade, bana, så skall man icke tveka att er-
känna, det hans anförda omdöme om båda
ländernas statshushållning äfven för de fyra
sistförflutna åren i det hela eger tillämpning
och väl förtjenar att tagas i betraktande af
den, som har svårt att förklara, huru ett asia-
tiskt soldatvälde kunde af Ludvig Bonaparte
införas i Frankrike några dagar efter det
Englands folk bragt Ludvig Kossuth sin stor-
sinnade hyllning.
För att öfvertygas om förderfligheten af det
franska systemet att underhålla en stor väp-
nad styrka, hänvisas fransmännen i det sex-
tönde af Michel Chevaliers nämnde bref till
Förenta Staterna, der den frejdade författaren
haft tillfälle med egna ögon se och öfvertyga
sig om de välgörande följderna af motsatsen.
Vi skulle med våra läsares tillåtelse vilja in-
bjuda dem att, sedan de ett ögonblick lyssnat
till en snillrik fransman, hvilken med smärta
nödgas erkänna det franska, systemet såsom
ett mönster af oklokhet, och det amerikanska
såsora ett mönster af klokhet, lemna upp-
märksamhet åt en amerikansk författare, hvil-
ken, på samma gång han instämmer i detta
Michel Chevaliers omdöme, skoningslöst af-
slöjar de djupt och längt tillbaka i tiden ro-
tade orsakerna till den oro, hvaraf Frankrike
lider. Denne författare är HH. C. Carey, hvars
arbete: Det förflutna, närvarande och tillkom-
mande, ehuru äldre än Februarirevolutionen,
och - skrifvet utan annat afseende på Frank-
rike, än att författaren från dess liksom från
Englands förhållanden, de honom bäst be-
kanta i Europa, hemtat sina flesta utländska
exempel, torde innehålla de tillförlitligaste an-
tydningar, som ännu blifvit gifna, huru ett
varaktigt lugn i Frankrike skall kunna åter-
ställas, likasom huru ett sådant i det öfriga
civiliserade Europa skall kunna bibehållas. Ca-
rey smickrar här hvarken egalitärer, kommu-
nister, arbetsorganisatörer, röda republikaner,
stationära eller reaktionära. Men de sannin-
gar han uttalar äro väl värda deras, så väl
som allvarligare mäns, uppmärksamhet, väl
värda att man förlikar sig med den något
höga ton, hvari de framställas, och vid deras
begrundande lösgör sig från hvarjehanda in-
preglade föreställningar om det gamla Euro-
pas öfversvinneliga, exklusiva förträfflighet.
Denna betydelse af Careys omförmälda verk,
det ljus det kastar öfver den rätta källan till
vår tids hvälfningar, lika egnadt att lugna
dem, hvilka tro sina förhoppningar om en
ljusare framtid för menskligheten gäckade,
som att nedsätta tillförsigten hos anarkiens
och soldatväldets anhängare, är i närvarande
ögonblick af den vigt, att uppmärksamheten
bort först derå fästas. :
Men för ingen del vill rec. dermed hafva
sagt, att boken är en konjunktursskrift, eller
att dess i främsta rummet angifna förtjenst är
den största. Tvärtom är han öfvertygad, att
denna bok, likasom förf:s större arbete: Na-
tional-ekonomiens grundsatser; har en framtid,
sådan som få vetenskapliga arbeten kunna
vänta. Den är ett national-ekonomiskt verk
af stort och varaktigt värde; och från natio-
nal-ekonomisk synpunkt:är det nu tid attbe-
trakta såväl författaren gom häns bok.
; (Forts. följer.)
(Insändt.)
I tidninoen N-o 27 af den 3-die dennes förekom-