AA TH VALLITLILIUDTLATRULUVI TINA u fa vad AV UlPgE ihvad redan hr Dupin i sitt bref till presiden sten yttrat, att den i dekretet gjorda uppskatt mingen af Orleanska familjens förmögenhet ö högst öfverdrifven, och att medlemmarne a denna familj, i stället att få 100 mill. i be häll efter konfiskeringen, skola genom denn åtgärd blifva bragte nära fullkomlig ruin. Den nye inrikesministern, Persigny, had den 28 Jan. sin första mottagning, hvilke: JDeskrifves såsom utomordentligt praktfull. Monitören meddelar en rapport af förre fi nans ministern Fould, öfver finansernas ställ ning, och äsyftande att visa, att oaktadt all: de bördor och förluster som drabbat Frank rike genom det revolutionstillstånd hvari lan det sedan trenne år befunnit sig, det dock kar :med lugn motse sin finansiella framtid. Skatt ikammarens deficit stiger emellertid till ickt mindre än 630 mill. Af denna summa ärq 292 mill. arf från julimonarkiens tid. 184? års deficit stiger endast till 3 mill., ett resul tat, som. vittnar ganska fördelaktigt om hushållningen under de provisoriska styrelserna synnerligast den Cavaignacska, ehuru det na turligtvis bör tagas i betraktande att en de utgifter betäcktes genom den extra-ordinaric A45-centimers-skatten och att en stor del af der sväfvande skulden förvandlades till fast. ÅA: 1849 visar 214 millioners och 1850 36 millio. ners deficit. Året 1851 anses komma att yt terligare öka bristen med 86 millioner. Mar finner för öfrigt af rapporten, att de direkt: inkomsterna under åren 1849, 50 och 51 pi det hela taget visat en högst betydlig minskning. Lit stort antal arbetare, tillhörande Pariser:industrien, synnerligast lyx-industrien, hafvc :afrest till Förenta Staterna. Flera bland dem äro på förhand engagerade af amerikanska hus. En enorm affisch förkunnar utgifvandet al en autentisk historia öfver presidentens lefnad. De spanska generalerna Prim och Ontega bade ankommit till Paris.General OCastellane, chef för den militärdivision, som har sin hufvudstation i Lyon, har i hela det under hans befäl stående distikt förbjudit försäljning och kolportering af Pierre Duponts sånger. Man har för afsigt att anlägga en hängbro öfver iSeinen. En m.ingd prefekter befinna sig för närvarande i P. is och hafva talrika konferenser med inrikes Vinistern; för att med honom aftala hvilka k.wdidater, som af regeringen skölå understödjas vid de förestående valen. Den efter hr .Maupas till polisprefekt i Paris utnämnde hr Pistxi har utfärdat den sedvanliga proklamationen: till stadens innevånare. Den allmänna karakteren af de nyligen skedda statsrådsoch senatorsutnämningarne är, att högst få af Frankrikes verkligen store män befinna sig på de offentliggjorda listorna. Detta är också ganska naturligt, då man vet att i allmänhet den högre intelligensen och allt hvad Frankrike eger stort och upphöjdt dragit sig tillbaka och vägrat sin medverkan åt en styrelse, som grundlagt sin makt genom ett orättfärdigt öfvervåld och en uppenbar mened, samt invigt sitt regemente med att förvisa och depoitera landets ädlaste söner, trampa under fötterna. hvarje politisk och borgerlig frihet, samt ge 10m ett uselt angrepp enskild egendom kränka eganderättens elgd. Allt detta oakt. våt saknas i de nyutnämnde korporationerna hvarken -notabiliteter eller stora naran. Men notabiliteterna aro i allmänhet män ur den höj We administrationen, som datera sin uppkoms. först från Louis Napoleons egen regering, hva ts villiga redskap de varit. Man finner sålm la ett stort antal af Louis Napoleons f. d. mi ustrar både i statsrådet och senaten. Af institutets fem klasser är i senaten endast en representerad, nemligen vetenskapsakademien. Fem af dess medlemmar hafva erhållit säte i senaten och; en i statsrådet, och man finner bland dem tvenne verkliga notabiliteter, Michel Chevalier och Leverrier. Institutets öfriga klasser, franska akademien, sköna konsternas akademi, vitterhetsakademien och akademien för de moraliskavetenskaperna hafva ej erhållit någon representant. — Hvad de stora namnen angår, så är det hufvudsakligen sådana som leda :sina anor från kejsaretiden. Legitimisternal ihafva deremot blifvit helt och hållet uteslutna från statsrådet och endast ett par medlemmarl :af detta partis stora familjer märkes bland dem som hafva erhållit senatorsvärdigheten, Vi hafva trott att några korta biografiska metiser öfver de i ett eller annät afseende, vare sig genom sin höga sambhällsställning, genom sitt namn eller genom sin personlighet mera framstående bland statsrådets och senatens medlemmar ej skulle vara utan intresse för våra läsare och meddela derföre här nedan några sådana i största möjliga sammandrag. Bland de nya statsråderna vilja vi sålunda mämna: , Baroche, f. d. hufvudman för advokatkåren vid kongl. domstolen i Paris, utnämndes till deputerad första gängen vid valen 1846. Det första embete han beklädt var generalprokuratorsembetet vid samma domstol, hvartill han utnämndes den 20 Dec. 1848. Den andel han tagit i regeringen, sedan han i Maj 1850 utnämndes till inrikesminister, är allmänt bekant. Rouher var före 1848 advokat i Riom. Medlem af konstituerande församlingen; sedermera minister Jen 31 Oktober 1849. Delangle, advokat och hufvudman i Paris, var genera vrokurator vid Ludvig Filips fall; det har väckt temligen allmän förvåning att han mottagit en gunstoch förtreendepost tvenne dagar efter utfärdandet af de dekreter, som utgöra en sä stor orättvisa mot den konung, hvilken han hade att tacka för sin befordran. De Parieu, som utnämndes till minister samtidigt nod hr Rouher, var, liksom han, advokat i Riom. Magne, ännu 1845 simpelt prefekturräd i Limoges, hade marskalk Bugeauds protektion att tacka för ett hastigt avancement under Ludvig Filips regering. Han var under-statssekreterare den 24 Februari. Hr Fould, som känt honom tillförene, kallade honom för tvenne är sedan: äter till understatssekreterare vid finansministeren och har sedan beredt honom en plats i kabinettet. Ferdinand Barrot, broder till Odilon Barrot, stötte sig med honom då han den 31 Oktober inträdde i den minister, som efterträdde den sistnämndes kabi-l,