gränsen 54,000 magyarer på en totalbefölkning afll
1,235,460, och summan för kela Ungern, inbegripet:
Siebenbärgen och. militärgränsen, blir således: 1
Magyarer . : 4,605,670.
Slavoner . . . 4,905,760. j
Tyskar . . . 1,421,500.
Wlacker . . . 2,317,340.
Szeckler . . 250,090.
Judar och andra . 372,900. s
1
Summa 13,876,900.
Enligt en ännu nyare beräkning, hemtad ur offici-
ella källor, har Ungern med Siebenbiärgen och mili
tärgränsen 112,000 qvadratmil med 14 mill. inbyg
gare, och innefattar 75 städer, 888 köpingar, 16,000
byar 0. s. v. Ungern är så stort som hela Storbri-
tannien och som nära hälften af Österrike, och det är
tydligt, att hvad befolkningen angär, detta land har
nog för att bilda ett eget rike. Hvilka äro de dä?
Äro de skiljda från de omgifvande nationerna? De
skilja sig från österrikarne i vester och turkarne i
öster; de äro en upplyst nation; de hafva sin egen
historia; de hafva sina traditioner; de äro fästade
vid sina egna traditioner, traditioner som de egt för
mer än tusen är.
Mine herrar! Det är en märkvärdig sak att poli-
tiskt ljus existerar i vestra Europa. Det är en sol
på det politiska firmamentet, som kastar sina strälar
öfver dem, som förmå att emottaga dess värma. Menl
i östra Europa i allmänhet, och på gränsen mellar
östra Europa och Asien, är ingen politisk sol upp-
gängen, der är det politiska lifvets tröga polar-zon
(bifall). Sällan uppgår öfver dessa länders horisont
den ljuskropp, som upplyser verlden i allmänhet. I
bästa fall hafva de der blott; en morgongryning, en
skymning, och de äro tvungna att famla omkring i
mörkret, för att uppfånga en och annan förirrad glimt
af det välgörande dagsljuset (hör! hör!). Mine her-
rar! Det land, som sett vär ärade gäst födas, är ett
märkvärdigt undantag från denna regel. Detta land
har genom hela sin historia, mänga ärhundraden ige-
nom, visat stor kärlek för den borgerliga frihetens
grundsatser och lag och ordning, och en hög grad at
lydnad för den regeringsform, som af majoritetens
vilja bland den stora massan blifvit antagen. Detta
är ett faktum, och man mäste känna det så ofta fräga
uppstär om utförbarheten af frihet och oberoende för
Ungern. Det bör blifva bekant för alla, att Ungern
stär längt öfver och framom sina grannar i allt som
rörer fria institutioner, konstitutionell styrelse och en
ärftlig kärlek till friheten (bifall).
Magyarerna voro icke en odisciplinerad hop, när
de först beträdde Daciens slätter. De egde en ord-
nad styrelse och voro utmärkte för sin kärlek till ord-
ningen och lydnad för lagen. Deras institutioner
voro högst demokratiska. Deras anförare valdes at
folket medelst omröstning. I första seklet efter de-
ras bosättning kallades han blott Vezer, eller ledare.
Först är 1000 gäfvo de konungatitel ät Stephan, af
familjen Arpad. Konungens makt var likväl ganska
inskränkt, och det fordrades folkets samtyeke för att
gifva ett hvar af konungens beslut giltighet. Den
första konungen var män om friheten oeh sökte me-
delst lagar skydda den mot sina efterträdares inkräkt-
ningar. Dessa lagar andas högsta humaniet och
stora politiska frarhsteg; de erkänna jemlikhetens
grändsatser: Omnes homines sunt unius corditionis.
De erkänna folkets rätt att afsätta en ovärdig regent.
Furstarne af ätten Arpad voro med få undantag rätt-
visa och fosterländskt sinnade. Geza II sade: Re-
publiken är icke min, utan det är jag som tillhör
republiken. Gud har upphöjt mig på thronen, på
det jag skulle upprätthålla lagarne. Ar 1222 utfär-
dades af Andreas II den gyllene bullan, som bekräf
tade St. Stephans lagar och tillade nya, för att trygga
folkfriheten. - Gyllene bullan har blifvit kallad ep
karta på adelsprivilegier. Den är det i samma me-
ning som Englands Magna charta. — Mine herrar!
Jag har sagt hvad jag tänker om Ungerns frihetsför-
sök. I ett af lord Fitz William och andra lorder och
medlemmar af underhuset underskrifvet och fill lord
John Russel och lord Palmerston ingifvet bref, hvari
de söka utverka Englands bemedling för Ungerns
bästa, heter det:
Medan så mänga af Europas nationer hafva bör-
jat upproriska rörelser och inlätit sig på en tvitvel-
aktig politik med ännu tvifvelaktigare utsigter till
framgång, är det glädjande för undertecknade att
kunna försäkra eders herrligheter, att ungrarne icke
fordra nägot annat än erkännandet af gamla rättig-
heter och upprättandet och vidmakthållandet af deras
gamla konstitution. Eders herrligheter kunna icke
vara i okunnighet om den slående familjelikhet, som
denna konstitution har med värt eget fäderneslands.
Mine herrar, jag har sagt att en nationalstyrelse
är nödvändig för mensklig lycka, hvarhelst det fin-
nes en särskild nationalitet. Jag har sagt att efter
min tanke är Ungern mäktigt af en sädan lycka. Jag
har sagt att det eger en egen nationalitet, den be-
folkning och det välständ som berättigar det att haf-
va en nationell styrelse: och jag har nu att tillägga
hvad som icke skall klinga angenämt vid den öfre
Donau, och det är att enligt min tanka påläggandet
af ett främmande ok på ett folk, som är mäktigt af
sjelfstyrelse, och kufvandet och förtryckandet af detta
folk, icke tillägger dem nägon förrökad kraft, som
pålägga oket. I min tanke skulle Österrike i mor-
gon dag blifva en bättre och starkare styrelse om
det inskränkte sig sig till sina hofstater och sina ty-
ska besittningar; isynnerhet om det i Ungern säge en
stark, oberoende och intelligent grannstat; emedan jag
tror att kostnaden för Ungerns hällande i lugn icke
betalas af fördelen, som hemtas af ungerska kon-
skriptioner och skattebidrag. Och sedan befordras
godt grannskap, och god vilja, och alla ädla sympa-
thier melian menniskor, äfvensom den karakterens
ädelhet, som borde genomgå alla styrelsers liksom
alla enskildas sinnen, vida mera om vi lefva i fred
och vänskap med dem som hafva andra former för
sin styrelse än vi, än genom alla möjliga försök att
i en endas händer konsolidera makten öfver alla de
öfriga.
Allting i verlden gär framåt, äfven Ungerns sak
går framåt. Allmänna opinionen gör, ätminstone i
min tanke, stora framsteg. Den. skall genomtränga
alla hinder och mer eller mindre lifva alla sinnen,
och hvad det land beträffar, för hvilket våra sympa-
thier i aftoh sä varmt uttalat sig, så vill jag icke
fördjupa mig i nägon diskussion öfver den styrelse
som jag anser passande för Ungern. Naturligtvis
skulle vi alla glädja oss, om det, dä det engäng blir
oberoende, omfattar den styrelseform, som är dyrba-
rast för oss sjelfva, om vi såge värt ideal förverkli-
gadt vid Nedre Donau och bland Ungerns berg.
Men detta är icke första steget; det skall icke blifva
vär första bön för Ungern. Den första bönen skall
blifva för dess oberoende af all utländsk makt och
att. dess öde mätte komma att ligga i dess egna hän-
der och bero på dess egen pröfning.. Jag gör ingen
min att förstå mig på racernas sociala förhälaaden
och förbindelser och ett dussin andra saker som in-
verka på Ungerns allmänna förhällanden. ANt hvad
jag säger är att Ungern kan ordna alla dessa saker
för sig sjelf, oändligt mycket bättre än Österrike kan
ordha dem för Ungern, och derföre inskränker i när-
varande ögonblick jag mina önskningar för Ungern
till. den enda och simpla punkten — Ungerns ebero-
ende.
Ungerns sjelfstyrelse! Ungerns rätt att värda sina
egna öden! Ungern såsom särskild nationalitet bland
europeiska nationer! (enthusiastiskt bifall).
RN keel ret fr 8 0 ÖR SL TD LA
Utdrag af protokollet hället i Svenska
Läkaresällskapets sammankomst den
3 Februari 1852.