gränsen 54,000 magyarer på en totalbefölkning afll 1,235,460, och summan för kela Ungern, inbegripet: Siebenbärgen och. militärgränsen, blir således: 1 Magyarer . : 4,605,670. Slavoner . . . 4,905,760. j Tyskar . . . 1,421,500. Wlacker . . . 2,317,340. Szeckler . . 250,090. Judar och andra . 372,900. s 1 Summa 13,876,900. Enligt en ännu nyare beräkning, hemtad ur officiella källor, har Ungern med Siebenbiärgen och mili tärgränsen 112,000 qvadratmil med 14 mill. inbyg gare, och innefattar 75 städer, 888 köpingar, 16,000 byar 0. s. v. Ungern är så stort som hela Storbritannien och som nära hälften af Österrike, och det är tydligt, att hvad befolkningen angär, detta land har nog för att bilda ett eget rike. Hvilka äro de dä? Äro de skiljda från de omgifvande nationerna? De skilja sig från österrikarne i vester och turkarne i öster; de äro en upplyst nation; de hafva sin egen historia; de hafva sina traditioner; de äro fästade vid sina egna traditioner, traditioner som de egt för mer än tusen är. Mine herrar! Det är en märkvärdig sak att politiskt ljus existerar i vestra Europa. Det är en sol på det politiska firmamentet, som kastar sina strälar öfver dem, som förmå att emottaga dess värma. Menl i östra Europa i allmänhet, och på gränsen mellar östra Europa och Asien, är ingen politisk sol uppgängen, der är det politiska lifvets tröga polar-zon (bifall). Sällan uppgår öfver dessa länders horisont den ljuskropp, som upplyser verlden i allmänhet. I bästa fall hafva de der blott; en morgongryning, en skymning, och de äro tvungna att famla omkring i mörkret, för att uppfånga en och annan förirrad glimt af det välgörande dagsljuset (hör! hör!). Mine herrar! Det land, som sett vär ärade gäst födas, är ett märkvärdigt undantag från denna regel. Detta land har genom hela sin historia, mänga ärhundraden igenom, visat stor kärlek för den borgerliga frihetens grundsatser och lag och ordning, och en hög grad at lydnad för den regeringsform, som af majoritetens vilja bland den stora massan blifvit antagen. Detta är ett faktum, och man mäste känna det så ofta fräga uppstär om utförbarheten af frihet och oberoende för Ungern. Det bör blifva bekant för alla, att Ungern stär längt öfver och framom sina grannar i allt som rörer fria institutioner, konstitutionell styrelse och en ärftlig kärlek till friheten (bifall). Magyarerna voro icke en odisciplinerad hop, när de först beträdde Daciens slätter. De egde en ordnad styrelse och voro utmärkte för sin kärlek till ordningen och lydnad för lagen. Deras institutioner voro högst demokratiska. Deras anförare valdes at folket medelst omröstning. I första seklet efter deras bosättning kallades han blott Vezer, eller ledare. Först är 1000 gäfvo de konungatitel ät Stephan, af familjen Arpad. Konungens makt var likväl ganska inskränkt, och det fordrades folkets samtyeke för att gifva ett hvar af konungens beslut giltighet. Den första konungen var män om friheten oeh sökte medelst lagar skydda den mot sina efterträdares inkräktningar. Dessa lagar andas högsta humaniet och stora politiska frarhsteg; de erkänna jemlikhetens grändsatser: Omnes homines sunt unius corditionis. De erkänna folkets rätt att afsätta en ovärdig regent. Furstarne af ätten Arpad voro med få undantag rättvisa och fosterländskt sinnade. Geza II sade: Republiken är icke min, utan det är jag som tillhör republiken. Gud har upphöjt mig på thronen, på det jag skulle upprätthålla lagarne. Ar 1222 utfärdades af Andreas II den gyllene bullan, som bekräf tade St. Stephans lagar och tillade nya, för att trygga folkfriheten. Gyllene bullan har blifvit kallad ep karta på adelsprivilegier. Den är det i samma mening som Englands Magna charta. — Mine herrar! Jag har sagt hvad jag tänker om Ungerns frihetsförsök. I ett af lord Fitz William och andra lorder och medlemmar af underhuset underskrifvet och fill lord John Russel och lord Palmerston ingifvet bref, hvari de söka utverka Englands bemedling för Ungerns bästa, heter det: Medan så mänga af Europas nationer hafva börjat upproriska rörelser och inlätit sig på en tvitvelaktig politik med ännu tvifvelaktigare utsigter till framgång, är det glädjande för undertecknade att kunna försäkra eders herrligheter, att ungrarne icke fordra nägot annat än erkännandet af gamla rättigheter och upprättandet och vidmakthållandet af deras gamla konstitution. Eders herrligheter kunna icke vara i okunnighet om den slående familjelikhet, som denna konstitution har med värt eget fäderneslands. Mine herrar, jag har sagt att en nationalstyrelse är nödvändig för mensklig lycka, hvarhelst det finnes en särskild nationalitet. Jag har sagt att efter min tanke är Ungern mäktigt af en sädan lycka. Jag har sagt att det eger en egen nationalitet, den befolkning och det välständ som berättigar det att hafva en nationell styrelse: och jag har nu att tillägga hvad som icke skall klinga angenämt vid den öfre Donau, och det är att enligt min tanka påläggandet af ett främmande ok på ett folk, som är mäktigt af sjelfstyrelse, och kufvandet och förtryckandet af detta folk, icke tillägger dem nägon förrökad kraft, som pålägga oket. I min tanke skulle Österrike i morgon dag blifva en bättre och starkare styrelse om det inskränkte sig sig till sina hofstater och sina tyska besittningar; isynnerhet om det i Ungern säge en stark, oberoende och intelligent grannstat; emedan jag tror att kostnaden för Ungerns hällande i lugn icke betalas af fördelen, som hemtas af ungerska konskriptioner och skattebidrag. Och sedan befordras godt grannskap, och god vilja, och alla ädla sympathier melian menniskor, äfvensom den karakterens ädelhet, som borde genomgå alla styrelsers liksom alla enskildas sinnen, vida mera om vi lefva i fred och vänskap med dem som hafva andra former för sin styrelse än vi, än genom alla möjliga försök att i en endas händer konsolidera makten öfver alla de öfriga. Allting i verlden gär framåt, äfven Ungerns sak går framåt. Allmänna opinionen gör, ätminstone i min tanke, stora framsteg. Den. skall genomtränga alla hinder och mer eller mindre lifva alla sinnen, och hvad det land beträffar, för hvilket våra sympathier i aftoh sä varmt uttalat sig, så vill jag icke fördjupa mig i nägon diskussion öfver den styrelse som jag anser passande för Ungern. Naturligtvis skulle vi alla glädja oss, om det, dä det engäng blir oberoende, omfattar den styrelseform, som är dyrbarast för oss sjelfva, om vi såge värt ideal förverkligadt vid Nedre Donau och bland Ungerns berg. Men detta är icke första steget; det skall icke blifva vär första bön för Ungern. Den första bönen skall blifva för dess oberoende af all utländsk makt och att. dess öde mätte komma att ligga i dess egna händer och bero på dess egen pröfning.. Jag gör ingen min att förstå mig på racernas sociala förhälaaden och förbindelser och ett dussin andra saker som inverka på Ungerns allmänna förhällanden. ANt hvad jag säger är att Ungern kan ordna alla dessa saker för sig sjelf, oändligt mycket bättre än Österrike kan ordha dem för Ungern, och derföre inskränker i närvarande ögonblick jag mina önskningar för Ungern till. den enda och simpla punkten — Ungerns eberoende. Ungerns sjelfstyrelse! Ungerns rätt att värda sina egna öden! Ungern såsom särskild nationalitet bland europeiska nationer! (enthusiastiskt bifall). RN keel ret fr 8 0 ÖR SL TD LA Utdrag af protokollet hället i Svenska Läkaresällskapets sammankomst den 3 Februari 1852.