sot och mänga andra sjukdomar,
BEANDADE ÄMNEN,
HurU BLIR VÄDERLEKEN år 1852? På
denna fråga skulle mängen säkert vara intresserad
af att få ett tillförlitligt svar. Som, välbekant är,
har detta ämne alltid varit bland de aldra sväraste
öch vanskligaste. G. L. T. meddelar emedlertid ett
af L.....2z författadt försök till frågans lösning,
med anförande ä säväl författarens, som ä egna väg-
nar, af all reservation, ifall ej hellerhärvidlag gamla
märken skulle vilja bestå.
18852 ärs blifvande hufvudsakliga beskaffenhet.
Enligt nittonärsberäkningen skulle vintern blifva
mycket ostadig och för det mesta blid, sommaren
gynnande för grödan, som skulle gifva temligen god
afkastning, samt vären och hösten ostadiga med öm-
som blid väderlek och nattfroster.
Enligt preussiska professorn Ditmars väderleks
lära, blir vintern för det mesta blid; enligt vinterga-
tans utseende på hösten 1851, ostadig, men nägorlun-
da jemn mot slutet, med kall och längsam vär; en-
ligt S:t Märtensgäs blir den blid och ostadig till ef-
ter medlet af Januari, men sedan allvarsam och längt
uthällande på vären. Sommaren tyckes medföra god
väderlek.
Enligt Bondpraktikan får man ostadig vinter, om-
bytligt. sommarväder; men likväl ärsväxten icke un-
der medelmättan, samt måttlig afkastning af fiskeri-
erna.
Enligt engelska astronomen Herschels tabell, blir
vintern ostadig och ofta stormig, sommaren ombytlig
samt regnig under bergningstiden, och hösten vacker.
Sammanjemkar man nu dessa prophetior, så får
man: ostadig vinter, närmande sig mycket till blid:
nägorlunda gynnande sommarväder för grödan; tem-
ligen god afkastning af spannemäl, jordfrukter och
foderväxter, samt fisk till husbehof. Man bör dock
härvid icke förgäta den gamla regeln, att späman-
nen endast har tvenne vilkor: det ena att säga sant,
och det andra att ljuga.
— Tidniagen Öresunds-Posten innehäller
från Köpenhamn följande tillkännagifvande: En in-
dustrigren, som i den sista tiden erhållit ett högst
märkligt uppsving, är tobaks- och cigarrfabrikationen.
Cigarrbutikerna ökas ocksä nästan för hvarje dag på
ett förvånande sätt... En gifven följd af denna till-
vext i butikernas antal öfver hufvud taget är att hy-
rorne för dylika lokaler äfven vexa i en alldeles fa-
bulös progression. Ett af de nya saluställen, som un
der Jultiden blifvit öppnadt på Östergade, betalar alltsö
med endast 2 fönster en ärlig hyra af 2,200 rdr
svenskt rgs.
— Övresundsposten berättar att en ung tur-
kisk ädling, prins Karadja, första attach vid den
höga Portens ambassad i Berlin, har komponerat en
stor infanterimarsch, hvilken på konungens befallning
blifvit upptagen i samlingen af preussiska armöens
marscher.
— Från Preussen skrifves att nedsättningen
af postportot i betydlig mån ökat brefvens antal. Från
1848 till 1850 tilltog antalet af med posten expedie-
rade bref från 52 till 70 millioner, af paketer från 4
till 7 millioner och af penningeremisser från3 till 5
millioner. Portonedsättningen har säledes här lemnat
samma resultat som i England.
— Det fattiga katholska Irland betalar år-
ligen till anglikanska kyrkan en summa af icke min-
dre än 8,595,516 rdr bko, hvaraf endast erkebisko-
parne och biskoparne erhälla 2,119,904 s. m.
— I Luxemburg hafva jesuiterna för 50000
franes köpt ett privathus med en tillstötande stor och
vacker trädgärd, för att der anlägga ett kloster. Un-
der det flera andra kristna religionsbekännare af de
konservativa tyska regeringarne förföljas ända der-
hän, att man nekar de födda dop och de döda ärlig
begrafning, gynnas jesuiterna på allt sätt. Men också
äro dessa svarta jättars nu despotismens säkraste
och verksammaste bundsförvandter, och — skulle de
någon gång blifva farliga för despoterna sjelfva, veta
dessa sednare nog räd. Hafva de nemligen med
bjelp af Jesu sällskap blott kommit rigtigt fast i
sadeln, är det ju för furstarne en simpel sak att ännu
en gäng sätta sig i besittning af sällskapets rikedo-
mar, och att derpå liksom förr jaga medlemmarne i
landsflykt.
— En Pariserkorrespondent skrifver till en
tysk tidning, att i Paris uppmärksamheten är spänd
på de nya statsräds- och senatorsuniformerna. En
konstnär skulle hafva erhållit uppdraget att förfärdiga
en ritning till broderierna, som skola pryda dessa
uniformer. Den stora frägan om dessa skola vara af
kläde eller siden är ännu oafgjord. De högre em-
betsmännens betjenter bära allmänt i livreknapparne
örnen med kejsarkronan. Man ser, att prins-presi-
denten bemödar sig om: afskaftandet af teatraliskt
prål. De nya broderade uniformerna äro endast äm.
nade att afhjelpa den arbetsbrist inom broderiyrket,
som är rädande i Nancy och hufvudstaden.
— Ett Danzigerblad berättar efter en gam-
mal krönika om följande sällsamma resa från Kö
nigsberg till Danzig: År 1588 förklarade sig en bor
gare i Königsberg, Georg Rwunmelaw, beredd att:
en bryggpanna af koppar segla från Königsberg till
Danzig. Hvar och en ansåg ett sädant företag omöj.
ligt, emedan Pregel, det 14 tyska mil långa Frische
Haff och den breda farliga Weichsel mäste passeras.
Den I1 Aug. 1588 besteg han sin kopparfarkost och
ankom till allas förundran frisk och sund till Danzig
der han, såsom krönikeskrifvaren säger, blef motta
gen med pukor och trumpeter.
— I Ungern herrskar bland de lägre folk
asserna fattigdom, elände och sedeslöshet i en otro