angår, har jag redan i mitt förra bref skildra de samstämmiga eller motsatta. men i allmän het föga gynnsamma intryck, som den emot: tagit af regeringens handlingar, nemligen ned: huggandet af tfrihetsträden, borttagandet a orden liberte, galite, fraternite, upplösninger af nationalgardet, deportations-, förvisnings: och aflägsningsdekreterna, jemte några öfrige åtgärder. Jag tillägger att, trots bibehållan. det af den allmänna rösträtten, synes konstitutionens autokratiska karakter icke hafva behagat mängden. Icke destomindre är man : detta afseende oändligt mera likgiltig än intresserad. Allt hvad den sett och ser hal satt den uti en slöhet och försagdhet, ett få gå, på vinst och förlust, som visst icke hotar styrelsen med någon materiell fara. All hvad man kan säga är, att det är ett bedröf ligt perspektiv, och som vinner en betydlig vigt med afseende på de nära förestående va: len till den lagstiftande församlingen. För att icke underlåta något väsentligt a! allt vad som inverkat eller kan inverka på opinionen, vill jag här nämna två saker. Der första är den åtgärd, som ur armeens rullo1 utstryker Charras, Cholat, Mellotte och Valentin. Denna handling var måhända ingen ting annat än den logiska följden af en föregående åtgärd; men Frankrike, till och med det parti af Frankrike, som till grundsatser hyllar en diktatur för en begränsad tid, och som icke har någon bäfvan för ordet såsom ord, tycker icke om att se dess tillämpning : den härda verkligheten. Det finnes då, säger man, icke vidare någon lag, ej en gång föl armåen! -.Den andra af de två saker, hvarom jag ville tala, är af vida större vigt. Det sedan länge utspridda och allmänt trodda ryktet, att Louis Napoleon skulle sequestrera Orleanska familjens gods, har helt nyss blifvit en verklighet. Detta var utan tvifvel rätta anledningen till den: ministeriella kris, som flera veckor igenom utgjort det allmänna talämnet, och som slutade med att Morny lemnat rum för Persigny, då den förre icke kunde gifva sitt samtycke till denna regeringshandling, från hvilken man gjort sig all möda att afråda presidenten. Det berättas i salongerna, att äfven hans slägting prinsessan Mathilde försökt förmå honom att afstå från detta förderfliga steg, men förgäfves. De. politiska. eller till och red juridiska grunder, som presidenten anför till försvar för ätgärden, mildra hvarken dess syftning eller det ;ssmärtsamma intrycket. Tillåt mig att sluta denna korta öfversigt med några ord om hvad man egentligen kallar partierna. Såsom man kunde vänta sig, börja Orleanister, republikaner och till och med Montagnarder att närma sig till hvarandra. De sistnämnde synas hafva varit rörde af den hjelp, som erbjöds dem för att mildra landsflyktens första fasor; ty alla partierna hafva sammanskjutit en fond för att förbättra de fattigaste ländsflyktingarnes belägenhet. Dessutom erkänna : Montagnarderne, såsom man kunde vänta sig, att de gått för långt, att de uppskrämt landet, och svära att man end mer skall hafva att förebrå dem något ylikt. i YGifve himlen att de måtte kunna genomträngas af den sanningen, att den politiska menskligheten icke har mer än tre phaser, despotism, frihet och laglöshet, och att den, då den hunnit till det sista stadiet, återfaller under den förstas till stor nackdel för den menskliga värdigheten, och till stor smärta för alla höga och ädla själar. Huru än dermed må förhålla sig, så blir, såsom man lätt kan föreställa sig, valet till den lagstiftande församlingen, hvilket, enligt hvad man berättar, skall ega rum den 15 Februari, första föreningspunkten för de koaliserade. Det blir der fråga om att genom valet af kandidater protestera mot godtycket. Hvad legitimisterna angår, så hålla de sig i allmänhet på afstånd, och slunga från höjden af sinmonarkiska tro och trohet epigrammer mot den ny-kejserliga makten, af hvilka några äro temligen hvassa. ; Möjligheten af ett krig, som i somligas ögon är ganska stor, sysselsätter lifligt sinnena. Det kommerciella och industriella lifvet lemnar mycket öfrigt att önska. Sådan är, när man hoppar öfver mängden af detaljer och mångfalden af rykten, i korthet den närvarande ställningen, åtminstone i Paris. I provinserna fortfar den att vara mera gynnande för den nya regeringen. Dock väcker presidentens centraliserande politik missnöje äfven der. Hvad mig sjelf beträffar, så, om jag vågar blanda min individualitet i dessa allmänna reflexioner, vill jag i få ord framställa mina principer, blott i det ändamål att tillkännagifva den grundsats som leder mig vid affattandet af minakorrespondenser. Jag älskar friheten så mycket som trots någon. Vore jag engelsman, skulle jag fördöma statskuppen. England -har tre egenskaper: 1:o-Det är England; 2:0Det har en arlamentarisk styrelse. 3:0o Det är ett land, rest kärleken och vördnaden för lagen är