angår, har jag redan i mitt förra bref skildra
de samstämmiga eller motsatta. men i allmän
het föga gynnsamma intryck, som den emot:
tagit af regeringens handlingar, nemligen ned:
huggandet af tfrihetsträden, borttagandet a
orden liberte, galite, fraternite, upplösninger
af nationalgardet, deportations-, förvisnings:
och aflägsningsdekreterna, jemte några öfrige
åtgärder. Jag tillägger att, trots bibehållan.
det af den allmänna rösträtten, synes konsti-
tutionens autokratiska karakter icke hafva be-
hagat mängden. Icke destomindre är man :
detta afseende oändligt mera likgiltig än in-
tresserad. Allt hvad den sett och ser hal
satt den uti en slöhet och försagdhet, ett få
gå, på vinst och förlust, som visst icke ho-
tar styrelsen med någon materiell fara. All
hvad man kan säga är, att det är ett bedröf
ligt perspektiv, och som vinner en betydlig
vigt med afseende på de nära förestående va:
len till den lagstiftande församlingen.
För att icke underlåta något väsentligt a!
allt vad som inverkat eller kan inverka på
opinionen, vill jag här nämna två saker. Der
första är den åtgärd, som ur armeens rullo1
utstryker Charras, Cholat, Mellotte och Va-
lentin. Denna handling var måhända ingen
ting annat än den logiska följden af en före-
gående åtgärd; men Frankrike, till och med
det parti af Frankrike, som till grundsatser
hyllar en diktatur för en begränsad tid, och
som icke har någon bäfvan för ordet såsom
ord, tycker icke om att se dess tillämpning :
den härda verkligheten. Det finnes då, säger
man, icke vidare någon lag, ej en gång föl
armåen!
-.Den andra af de två saker, hvarom jag ville
tala, är af vida större vigt. Det sedan länge
utspridda och allmänt trodda ryktet, att Louis
Napoleon skulle sequestrera Orleanska famil-
jens gods, har helt nyss blifvit en verklighet.
Detta var utan tvifvel rätta anledningen till
den: ministeriella kris, som flera veckor ige-
nom utgjort det allmänna talämnet, och som
slutade med att Morny lemnat rum för Per-
signy, då den förre icke kunde gifva sitt sam-
tycke till denna regeringshandling, från hvil-
ken man gjort sig all möda att afråda presi-
denten. Det berättas i salongerna, att äfven
hans slägting prinsessan Mathilde försökt för-
må honom att afstå från detta förderfliga steg,
men förgäfves.
De. politiska. eller till och red juridiska
grunder, som presidenten anför till försvar för
ätgärden, mildra hvarken dess syftning eller
det ;ssmärtsamma intrycket.
Tillåt mig att sluta denna korta öfversigt
med några ord om hvad man egentligen kal-
lar partierna.
Såsom man kunde vänta sig, börja Orleani-
ster, republikaner och till och med Montag-
narder att närma sig till hvarandra. De sist-
nämnde synas hafva varit rörde af den hjelp,
som erbjöds dem för att mildra landsflyktens
första fasor; ty alla partierna hafva samman-
skjutit en fond för att förbättra de fattigaste
ländsflyktingarnes belägenhet.
Dessutom erkänna : Montagnarderne, såsom
man kunde vänta sig, att de gått för långt,
att de uppskrämt landet, och svära att man
end mer skall hafva att förebrå dem något
ylikt. i
YGifve himlen att de måtte kunna genom-
trängas af den sanningen, att den politiska
menskligheten icke har mer än tre phaser,
despotism, frihet och laglöshet, och att den, då
den hunnit till det sista stadiet, återfaller un-
der den förstas till stor nackdel för den mensk-
liga värdigheten, och till stor smärta för alla
höga och ädla själar. -
Huru än dermed må förhålla sig, så blir,
såsom man lätt kan föreställa sig, valet till
den lagstiftande församlingen, hvilket, enligt
hvad man berättar, skall ega rum den 15
Februari, första föreningspunkten för de koa-
liserade. Det blir der fråga om att genom
valet af kandidater protestera mot godtycket.
Hvad legitimisterna angår, så hålla de sig i
allmänhet på afstånd, och slunga från höjden
af sinmonarkiska tro och trohet epigrammer
mot den ny-kejserliga makten, af hvilka några
äro temligen hvassa. ;
Möjligheten af ett krig, som i somligas
ögon är ganska stor, sysselsätter lifligt sin-
nena.
Det kommerciella och industriella lifvet lem-
nar mycket öfrigt att önska.
Sådan är, när man hoppar öfver mängden
af detaljer och mångfalden af rykten, i kort-
het den närvarande ställningen, åtminstone i
Paris.
I provinserna fortfar den att vara mera gyn-
nande för den nya regeringen. Dock väcker
presidentens centraliserande politik missnöje
äfven der.
Hvad mig sjelf beträffar, så, om jag vågar
blanda min individualitet i dessa allmänna
reflexioner, vill jag i få ord framställa mina
principer, blott i det ändamål att tillkänna-
gifva den grundsats som leder mig vid affat-
tandet af mina- korrespondenser.
Jag älskar friheten så mycket som trots
någon. Vore jag engelsman, skulle jag för-
döma statskuppen. England -har tre egen-
skaper: 1:o-Det är England; 2:0Det har en
arlamentarisk styrelse. 3:0o Det är ett land,
rest kärleken och vördnaden för lagen är