penningarna till annat och hvarje besparad riksdaler;4 är så god som en vunnen. — Att de ogifta äro få-lt fänge är mera förlätligt och en följd af deras är och! oeftertänksamHöt. — De vilja behaga och hoppas attl: det utländska skimret skall ädraga dem ynglingarnas kärliga blickar — tron mig barn, som är gammal och: erfaren; just härmed förfelen j ert ändamäl — gos-Å sarne börja blifva förständigare än så och hafva hvi-: skat mig i örat, att ej är värdt med dessa flickor, : som utbreda sin prakt likt päfågeln oeh lysa medl. länta fjädrar. Varen flitige och snälle, och då ertls val skall göras tagen ej den kavaljeren, som prunkar 4 med sjöskumspipa, cigarr, fickur, snusdosa, försilfradel: knappar i rocken, blanklädersstöflor, spanskt rör och i i L andra herrevulningar, utan den tarfveligt klädde, då skolen j blifva lycklige, utkomsten och sämjan finnas, barnen bli väl uppfostrade och hafva efter eder att vänta nägot arf och j skolen ät desse granne, räre, dä de voro ogifte, kunna bevisa barmhertighet och gifva allmosor. Qvinnor! Flickor! skola vi blifva sälle och äfven j; så kläden er med hemmagjordt, äten tarfligt, akten styfvern och alla skola må väl. — Föresyn ger erl; Maja Svensdotter som i dag hedras -— träd fram akt-; ningsvärda flicka, att ur min hand emottaga en be-l: löning din Konung dig gifvit för din förtjenst. —I. Fortfar att vara hans aktning värdig och en fortfarande lycka kröne städs din dygd. Här är 10 rår! banko. ÅL — MoDERSKärieK. I franska blad läsesl följande: Bland fångarne i Saint-Lazare befann sigl för flera är sedan en qvinna af god familj, som der försonade de förvillelser hvartill ett första fel hade fört her.ne. Hennes namn var Ernestine B... Un-: der loppet af sin oordentliga lefnad hade Ernestine : gifvit lifvet ät en dotter, som erhöll namnet Marie-l: Madeleine, och hvars fader förklarades vara okänd. : Detta barn blef föremål för en ytterlig ömhet fränl: modrens sida, och denna kärlek till en oskyldig vaelse äterupprättade henne på sätt och vis från sin)i förnedring. Hon pälade sig otroliga umbäranden för. :att kunna längt ifrån sig låta på ett passande sätt: uppfostra Marie, och dä den lilla kom till den ålder, ) att hon behöfde undervisning, skaffade modren hen-l; ne en plats i en af de bästa pensioner i: hufvudsta-) den. Vid denna tid hade Ernestine utstätt sitt straftls :och bodde i.en by i grannskapet af Paris. Nägral spillror af hennes fordna välständ, i förening med ettl: träget arbete, tilläto henne att bekosta de nödiga ut-1 gifterna för hennes dotters uppfostran... För denna sednare, liksom för pensionsföreständerskan uppgaflx hon sig säsom en aflägsen slägting, som af medli-la dande tog vård om den stackars Marie, som i sin tidigaste barndom blifvit -faderoch moderlös samtlc icke egde någon förmögenhet. Alla dessa försigtig-l: hetsmätt hade för ändamäl att förhindra det nägonlr underrättelse om hennes förflutna lif skulle komma till den unga flickans öron och grumla friden i hen-l1 nes barnasinne. Under en svär sjukdom, som förde Marie till grafvens rand, vårdades hon af en ung lä-l: kare, hvilken endast kort tid utöfvat praktik. Denli unga mannen fattade för sin patient en liflig böjelse och slutade med att begära hennes hand. Han för-l1 skaffade sig i anledning häraf upplysningar af pen-l! sionsföreständerskan, som underrättade Ernestine om förslaget. Vid ett möte som denna hade med läka-l! ren nödgades hon för honom upptäcka en delaf sanna förhällandet. Dessa bekännelser rubbade dockl: icke doktorns beslut, och det blef öfverenskommet att giftermålet skulle ske, men att man skulle ställa sål: till, att den unga makan fortfarande förblef okunnig( om sin moders namn och sorgliga öden. Man öfver-1 enskom tillika, att Ernestine B : . . skulle lefva aflägs-: nad frän sina barn, hvilka hon skulle besöka endas. efter länga mellantider och med bibehällandet af pa nämningen tant. Dessa öfverenskommelser i ettogos med största noggrannhet. Lycklig att se .; dotters sällhet tryggad, underkastade sig Ern? wine att nödgas sakna hennes smekningar. sån längesedan hade hon brutit med alla de persper, med hvilka hon tillförene stätt i närmare gjer aflägsnare förbindelser, och i den lilla 0.4 der hon bodde åtnjöt hon allmän aktning och, tillgifvenhet. För några da: gar sedan ankom Eroustine B., som på tvenne mänader icke hade fc sina barn, till Paris för att besöka dem. — ra stor blef icke hennes öfverraskning, då Loå i den piga, som Öppnade porten, igenkände en at sina fordna fängelsekamrater! Icke mindre öfverraskad än hon, tilltalade henne denna gvinna med det namn hon dä bar och hvilket var det enda som denna kände. Träffad säsom af åskan af denna oväntade händelse förlorade den olyckliga qvinnan medvetandet. Marie, som befann sig allenä, skyndade till vid bul!ret, och, medan hon biträdde att aterbringa sin mer till sansning, ställde hon ätskilliga frågor till pigan, hvilka denna besvarade på ett sätt, som lät ana hela det olyckliga sammanhanget. På denna scen följde ett djupt rörande samtal mellan mor och dotter, som inneslutit sig allena och aflägsnat pigan. Ernestine B., som af sin dotter blifvit öfverhopad med ömhetsbetygelser, aflägsnade sig dock utan att invänta sin mägs hemkomst. Dagen derpå tillkallades mären i kommunen att konstatera ett sjelfmord genom os. I ett längt bref till denne embetsman berättade, den beklagansvärda Ernestine B. de föregäende tilldragelserna, och slntade med att säga, det hon föredrog döden framför den föreställningen att hennes dotter skulle behöfva rodna för henne. — WrrstaPPEN, en holländsk landskapsmålare har, enligt skrifvelse från Rom, aflidit. — MEDEL MOT BETT AF GALNA HUNDAR. Uti en Tysk skrift läses följande: Engelska blad -berätta på ett sätt, som icke tyckes sätta sakens riktighet i ringaste tvifvel, om ett medel; som med framgäng blifvit användt mot bett af galna hundar, och hvilket bestär deri, att man låter patienten dricka en större qvantitet nötolja samt derjemte slär nägot af samma olja i säret. Upptäckten af denna oljas undransvärda läkedomskraft, i nämnde fall, skall händelsevis hafva blifvit gjord i Persien, i det en Perser som blifvit biten, ensam och öfvergifven i sin nöd samt plågad af den häftigaste febertörst, icke hade annat än nötolja till att dermed släcka törsten. Men till sin förundran och glädje märkte han, att smärtorna lugnades efter hand som han drack af oljan och derjemte dröp af denna i såret; han berättade sedermera händelsen, saken blef pröfvad af läkare, och det visade sig nu verkligen, att nötolja är ett lika säkert som föga kostsamt medel mot bett af galna hundar. — Det kunde ju vara skäl att försöka detta enkla medel på en hund, som man låter bitas af en annan med sjukdomen behäftad; skulle oljans kraft bevisa sig, så vore det så mycket bättre. (D. B.) — Burney berättar, att en viss bergskotte, betjent hos en general, fällde tärar hvarje gäng han hörde en viss, långsam skottsk melodi bläsas på säckpipa. Hans herre, general G., smög sig en natt ia uti hans rum , då han redan läg i djup sömn, och bläste denna melodi helt piano på sin flöjt, hvarvid mannen, utan att vakna, gret som ett barn. Rättelse: I redogörelsen för användandet af extra statsanslaget till flottan i gärdagens blad upptages för anskaffning af segelduk för stationen i Carlskrona 17,000 och för Götheborgs 1,000 rdr, men de rätta aiffrorna äro: 17,400 och 600. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. Medelkurs , noterad å Stockholms Börs d. 27 Jan.