AO OL EE SRS ON SN ) . j VM ragit allmänna uppmärksamheten från denlje illdragelse vi sednast hade att omförmäla,dq, .onstitutionens offentliggörande. Man vänade samtidigt med konstitutionen få se utirdade flera organiska lagar, bland hvilka nan isynnerhet med spänd väntan motsåg re ;resslagen, men ännu: har ingenting i dennalm äg afhörts. I afseende på tidpunkten för den 1; ya konstitutionens trädande i kraft, d. v. s. idpunkten för de nya statskorporationernas; ammanträdande, är man äfven i fullkomlig ry visshet. Såsom läsaren af konstitutionens in-!af iehåll inhemtat, hafva alla dessförinnan ali souis Napoleon utfärdade dekreter kraft aflm ag, utan att behöfva underkastas någon slags lyt anktion af den blifvande lagstiftande försame, ingen. Sannolikt skall presidenten begagnajly lenna tid af ett fullkomligt obegränsadt en-g; rälde, för att utan alla omvägar utfärda åtkilliga lagar och förordningar, och det är, öijjaktligen troligt att med lagstiftande för-l)e samlingens sammankallande ej kommer attf, iltför mycket brådskas. jö Emellertid väntar man med snaraste få sel statsrådsoch senatorsutnämningarne. En nassa aspiranter till dessa indrägtiga platseriq, elägrar oupphörligt Tuilerierna, och man anser; let Louis Napoleon skall få ganska svårt att söra sitt val bland alla dessa lycksökare, afly vilka ingen ger den andra efter i ödmjukhet! q och servilism. te Ryktesvis omtalas att valen till lagstiftande lj församlingen skulle komma att försiggå denlaq 19 eller 20 Februari. Denna församling kommer ätt hålla sina sessioner i deputeradekammarens fordna lokal, som för detta ändamål au iordningställes. d Konstitutionen anses för öfrigt ej hafva väcktf synnerlig sensation bland befolkningen i Paris. !p Ryktet hade redan på förhand förkunnat de Jesta bland dess stipulationer, så att man i de flesta fall endast åf Monitören fick en besräftelse på hvad man redan förut visste. Naturligtvis hafva Parisertidningarne ej heller unler nuvarande förhållanden något att förmäla om det intryck den nya författningen gjort på olika klasser. Hvad man deremot i detta afseende kan erfara af korrespondenser från Paris är, att den stora massan med köld och likgiltighet betraktar en handling, som den inser endast utgöra skenet af en konstitution och i sjelfva verket tillintetgör hvarje skymt af konstitutionalitet. Bland massan, som trängdes kring de på gathörnen afficherade exemplar af konstitutionen, hördes dock ett och annat yttrande af missnöje, och en eljest ganska bonapartistiskt sinnad korrespondent citerar bland dessa uttryck sådana som dessa: nEnfäldiga som vi varit, Kafva vi förtjent det! — Se der hafva vi nu ett fullständigt kosackvälde! — Vi hafva icke voterat knutpiskan!!q 0: 8. Vi Det stadgande som väckt mesta uppmärksamhet, är art. 17, som tillägger presidenten it rätt att uti en hemlig handling rekommendera en efterträdare till nationens val. Dettalt är en nyhet, som vär: helt och hållet oförutsedd, och det mystiska deri väcker naturligtvis ett visst intresse. Med undantag af de rent bonapartistiska bladen är Journal des Debats, den enda Pariter-tidning, som. försvarar konstitutionen. Den tryggar sig vid löftet om upprätthållandet afl (789 års stora program, hvars tillämpning vist serligen kan vara uppskjuten, men som i sjelfvalc principen icke mer kan bestridas. Denna adet beståendes alltid tjenstvilliga försvararel, förbiser dervid helt och kållet, att om inledningens första ord bekräfta 99 års principer, så utgör dock hvarje artikel i författningen den mest skärande motsägelse deremot. De flesta engelska tidningar uttala sig fiendtligt mot den nya:franska konstitutionen, liksom de gjort det mot statsstrecket af den 2 December. Daily-News, är ytterst bitter i sina yttranden och förkastar författningen helt och hållet. Morning Advertiser uttalar sig ännu icke öfver sjelfva hufvudakten, men förklarar sin tillfredsställelse öfver att i inledningen finna uttryckta fullkomligt fredliga tän-! kesätt. — Morning-Croniele finner ingenting så utomordentligt i författningen, men tror icke på dess ärliga i verket sättande. Times, åter ser i den nya konstitutionen undertryckandet af hvarje såväl theoretisk som praktisk 1 frihet, ett återupplifvande af principer, hvil-c kas tid längesedan är förbi, hvarföre ock i oTimeso uttalar den öfvertygelse, att denna grundlag ej har att motse någon lång tillvaro. Morning-Posto, den enda engelska tidning, som gillat statsstrecket, är också nu den enda som gillar konstitutionen. Det är för öfrigt ganska anmärkningsvärdt att i närvarande ögonblick, då den franska pressen är förstammad, nyttjar man derifrån de engelska tidningarne för att bringa i dagen facta, som de nuvarande maktinnehafvarne ej gerna se offentliggjorda. Isynnerhet öppnar Times sina spalter för sådana meddelanden, hvilket är så mycket vigtigare, som genom denna tidnings utomordentliga spridning tilldragelser och förhållanden, hvilka man så gerna sett dolda, framdragas inför hela den civiliserade verldens domstol. Så läste man i ett af dess sednaste nummer en beskrifning på de i S:t Pelagie insperrade representanter; nas behandling. De hade blifvit kastade i delt för röfvare och mördare bestämda cellerna ochl. der i flera veckor måst försmäkta. Ännu för-4 färligare var det öde, som drabbade andral1 l ( ! I E politiska fångar, hvilka insperrades på grund af dekretet af den S December. Mellan tvåoch trehundra personer sammanpackades il: Bicetres kasematter, der de fingo tillbringa två å tre veckor i kalla, fuktiga hålor, och med så ringa utrymme att de, utsträckta på sitt halmläger, knappt kunde röra sina lem-l: mar. De olyckliges familjer visste icke hvärts de blifvit förda, och kunde följaktligen ickel: söka bereda dem någon lindring. För närvarande har dock deportationen betydligt gles-js nat de insperrades leder. Men återvändom till konstitutionen. id Man är temligen allmänt ense derom att! den helt och hållet är Louis Napoleons eget verk, och att om än meddelanden i afseende: