Då våra läsare torde önska att lära känna den berömda författning, hvars uppsättande och försvar tillskyndade Jefferson så stort) rykte, vilje vi här meddela den: ; Alldenstund den allsmäktige Guden skapat s menniskosjälen fri, ligger för öppen dag, hwu-1 rusom alla försök, att verka på den genom ; kyrkliga straff, bördor och edikter, blott leda dertill, att väcka förställning och låghet, och måste anses såsom afvikelse från vår religionsstiftares plan, den der, såsom kroppens och själens herre, icke ville att hans lära skulle: utbredas genom utvärtes tvång, ehuruväl detta : hade stått i hans allsmäktiga hand; — huru-: som lagstiftare och styresmän i borgerliga och kyrkliga mål, ehuru väl sjelfve villfarelse underkastade, således ingalunda inspirerade män, orättvist tillvällat sig ett herravälde öfver ani ; dras tro, och derföre att de höllo sma egna meningar och tänkesätt för allena sanna och pålitliga, sökt tvinga dem på andra, och denna i deras gudlösa fördom i största delen af verl; den, och i alla tider, bragt falska religioner till herraväldet och länge upprätthållit dem;!t — hurusom det är syndigt och tyranniskt att; tvinga menniskan till penningeutgifter, för att derigenom utbreda meningar, med hvilka hon 3 icke öfverensstämmer; — hurusom tvånget att understödja den eller den predikanten beröfI var menniskan hennes rätta frihet att gifva. sin skärf endast åt den andlige, hvars sed: lighet hon önskade taga till mönster, hvars q inflytande hon känner mera öfvertyga sitt inre, men deremot från andra indraga detta understöd, hvilket, såvida det är en följd af väl1 vilja, vunnen genom fromhet och dygd, kan i lemna ny väckelse till allvarsamma och trägna 1 sträfvanden för menniskors undervisning; — t huruledes våra borgerliga rättigheter icke bero q mera af våra meningar i religionen, än afså1 dana öfver fysik och geometri; — huruledes en medborgare, då han förklaras ovärdig all-j mänt förtroende och oskicklig att emottaga i statens embeten, för det han icke bekänner eller afsäger den eller den religiösa meningen, orättvist beröfvas privilegier och fördelar, tilf hvilka han har en lika naturlig rättighet som hans öfrige medborgare; — Juruledes detta endast leder derhän, att man förderfvar de religiösa grundsatser, som man ville upphöja, t derigenom att man med ett slags monopolium 1 af vigtiga och indrägtiga äreposter besticker t dem, som utvärtes vilja bekänna enahanda åsigter; — huruledes de visserligen äro straffvärda, som icke emotstå en sådan frestelse, I men också de ingalunda äro oskyldiga, som 1 lägga åtelen i vägen för dem; — huruledes 4 det är en farlig villfarelse, som alldeles upp1 häfver all religiös frihet, att tåla att verldslig r öfverhet utbreder sitt inflytande på religionens y område och inskränker bekännelsen eller utd bredandet af läror och grundsatser, som den r ogillar, medan den, såsom domare, lägger sin e mening derom till grund för doraslutet och n godkänner eller fördömmer andras åsigter, F allt eftersom de öfverensstämma med deras a egna eller skilja sig derifrån; — huruledes det n för upprätthållandet af verldslig styrelse och d dess embetsmän är tids nog att kasta sig i k striden, till dess sådana grundsatser och beo slut vilja göra sig gällande, de der uppenbart I äro riktade mot god ordning och fred; — e hurusom slutligen sanningen är stor och stark och skall segra, om man öfverlåter den åt o sig sjelf, likasom den är den bästa kämpe d emot hvarje villfarelse och har intet att frukta sg af slriden, så framt den icke genom mennie skors mellankormst beröfvas sina naturliga vag pen. nemligen det fria beviset och den fria k debatten, och att således villfarelser upphöra d att vara farliga, så snart man fritt får träda p dem under ögonens3) k Alltså varder härmed af allmänna församsl lingen lagligen stadgadt, att ingen skall tvino gas att besöka någon konfessions gudstjenst h eller genom afgifter någon sådan understödja; b att ingen hvarken skall tvingas, hindras, ber: tungas, till Lif eller gods skadas, ellet annars 1 på något sätt lida af sina religiösa åsigter, h eller för sin tre, utan att det skall stå allag menniskor fritt att öppet bekänna samt med uy grunder försvara sina religiösa meningar, och o att deras behörighet till statsembeten derigen nom på intet sätt hvarken får ökas eller minsg skas.n nn Och ehuru väl vi vete, att denna försam-g ling, som folket utkorat för sin lagstiftning, sg icke har någon makt att inskränka kommande gl församlingars beslut, hvilka fastmer ega lika fö makt som vår, och att det säledes lagligen te skulle vara af ingen följd att förklara detta beslut för oåterkalleligt; så står det oss likwv: väl å andra sidan fritt-att uttala det de här1 medelst betryggade förmåner höra till menskfc ighetens naturliga rätt, och att hvarje akt, hi som framdeles riktas mot denna härmed bek slutade, för att upphäfva den eller inskränka k den i sin kraft, är en förbrytelse mot denna ai rätt. n k Här måste emedlertid anmärkas, att emellan bj sista satsen i denna akt och de i förra delen er deraf uttalade lärorna herskar en viss inkon-:;b seqvens: ty att vilja genom lagar upprätthålla gt vissa doctriner, såsom de allena riktiga och wi intagliga, är utan tvifvel sjelf en förbrytelse si mot den naturliga rätten. Ler Denna märkvärdiga akt innehåller för öfrigt ar ntet, som kan vara anstötligt för en vän af af ullkomlig och jemlik samvetsfrihet. Emedsi ertid gjorde den sin upphofsmans själsfrän-!oc ler större glädje än de skulle haft om de:gi sunde skådat in i framtiden; de gladde sig! emligen icke derföre att denna akt innehöll. h len eviga rättvisans grundsatser, utan för det v. ut man hoppades kristendomens undergång, m lerigenom att alla religiösa sekter ställdes på he ika fot, så att denna akt, enligt Jeffersons ne gna ord, sammanfattade under mantelen aflfö itt beskydd både judar och hedningar, kristna! dc ych mahomedaner, hinduer och otrogna utaf! de la slag.Det var detta som kittlade Jeffer-! de son och hans själsfränder! Sålunda var nu statskyrkan afskaffad i Vir-! sinien, den förut herskande kyrkan nedsatt ill jemlikhet i rättigheter med alla de berännalker TAM han fört undorirvckt Tynn. t ö a 6.