Då våra läsare torde önska att lära känna
den berömda författning, hvars uppsättande
och försvar tillskyndade Jefferson så stort)
rykte, vilje vi här meddela den: ;
Alldenstund den allsmäktige Guden skapat s
menniskosjälen fri, ligger för öppen dag, hwu-1
rusom alla försök, att verka på den genom ;
kyrkliga straff, bördor och edikter, blott leda
dertill, att väcka förställning och låghet, och
måste anses såsom afvikelse från vår religions-
stiftares plan, den der, såsom kroppens och
själens herre, icke ville att hans lära skulle:
utbredas genom utvärtes tvång, ehuruväl detta :
hade stått i hans allsmäktiga hand; — huru-:
som lagstiftare och styresmän i borgerliga och
kyrkliga mål, ehuru väl sjelfve villfarelse un-
derkastade, således ingalunda inspirerade män,
orättvist tillvällat sig ett herravälde öfver an- i
;
dras tro, och derföre att de höllo sma egna
meningar och tänkesätt för allena sanna och
pålitliga, sökt tvinga dem på andra, och denna i
deras gudlösa fördom i största delen af verl- ;
den, och i alla tider, bragt falska religioner
till herraväldet och länge upprätthållit dem;!t
— hurusom det är syndigt och tyranniskt att;
tvinga menniskan till penningeutgifter, för att
derigenom utbreda meningar, med hvilka hon 3
icke öfverensstämmer; — hurusom tvånget att
understödja den eller den predikanten beröf- I
var menniskan hennes rätta frihet att gifva.
sin skärf endast åt den andlige, hvars sed- :
lighet hon önskade taga till mönster, hvars q
inflytande hon känner mera öfvertyga sitt inre,
men deremot från andra indraga detta under-
stöd, hvilket, såvida det är en följd af väl- 1
vilja, vunnen genom fromhet och dygd, kan i
lemna ny väckelse till allvarsamma och trägna 1
sträfvanden för menniskors undervisning; — t
huruledes våra borgerliga rättigheter icke bero q
mera af våra meningar i religionen, än afså- 1
dana öfver fysik och geometri; — huruledes
en medborgare, då han förklaras ovärdig all-j
mänt förtroende och oskicklig att emottaga i
statens embeten, för det han icke bekänner
eller afsäger den eller den religiösa meningen,
orättvist beröfvas privilegier och fördelar, tilf
hvilka han har en lika naturlig rättighet som
hans öfrige medborgare; — Juruledes detta
endast leder derhän, att man förderfvar de
religiösa grundsatser, som man ville upphöja, t
derigenom att man med ett slags monopolium 1
af vigtiga och indrägtiga äreposter besticker t
dem, som utvärtes vilja bekänna enahanda
åsigter; — huruledes de visserligen äro straff-
värda, som icke emotstå en sådan frestelse, I
men också de ingalunda äro oskyldiga, som 1
lägga åtelen i vägen för dem; — huruledes 4
det är en farlig villfarelse, som alldeles upp- 1
häfver all religiös frihet, att tåla att verldslig r
öfverhet utbreder sitt inflytande på religionens y
område och inskränker bekännelsen eller ut- d
bredandet af läror och grundsatser, som den r
ogillar, medan den, såsom domare, lägger sin e
mening derom till grund för doraslutet och n
godkänner eller fördömmer andras åsigter, F
allt eftersom de öfverensstämma med deras a
egna eller skilja sig derifrån; — huruledes det n
för upprätthållandet af verldslig styrelse och d
dess embetsmän är tids nog att kasta sig i k
striden, till dess sådana grundsatser och be- o
slut vilja göra sig gällande, de der uppenbart I
äro riktade mot god ordning och fred; — e
hurusom slutligen sanningen är stor och stark
och skall segra, om man öfverlåter den åt o
sig sjelf, likasom den är den bästa kämpe d
emot hvarje villfarelse och har intet att frukta sg
af slriden, så framt den icke genom menni- e
skors mellankormst beröfvas sina naturliga va- g
pen. nemligen det fria beviset och den fria k
debatten, och att således villfarelser upphöra d
att vara farliga, så snart man fritt får träda p
dem under ögonens3) k
Alltså varder härmed af allmänna försam- sl
lingen lagligen stadgadt, att ingen skall tvin- o
gas att besöka någon konfessions gudstjenst h
eller genom afgifter någon sådan understödja; b
att ingen hvarken skall tvingas, hindras, be- r:
tungas, till Lif eller gods skadas, ellet annars 1
på något sätt lida af sina religiösa åsigter, h
eller för sin tre, utan att det skall stå allag
menniskor fritt att öppet bekänna samt med uy
grunder försvara sina religiösa meningar, och o
att deras behörighet till statsembeten derige- n
nom på intet sätt hvarken får ökas eller min- sg
skas.n nn
Och ehuru väl vi vete, att denna försam-g
ling, som folket utkorat för sin lagstiftning, sg
icke har någon makt att inskränka kommande gl
församlingars beslut, hvilka fastmer ega lika fö
makt som vår, och att det säledes lagligen te
skulle vara af ingen följd att förklara detta
beslut för oåterkalleligt; så står det oss lik- wv:
väl å andra sidan fritt-att uttala det de här- 1
medelst betryggade förmåner höra till mensk- fc
ighetens naturliga rätt, och att hvarje akt, hi
som framdeles riktas mot denna härmed be- k
slutade, för att upphäfva den eller inskränka k
den i sin kraft, är en förbrytelse mot denna ai
rätt. n k
Här måste emedlertid anmärkas, att emellan bj
sista satsen i denna akt och de i förra delen er
deraf uttalade lärorna herskar en viss inkon-:;b
seqvens: ty att vilja genom lagar upprätthålla gt
vissa doctriner, såsom de allena riktiga och wi
intagliga, är utan tvifvel sjelf en förbrytelse si
mot den naturliga rätten. Ler
Denna märkvärdiga akt innehåller för öfrigt ar
ntet, som kan vara anstötligt för en vän af af
ullkomlig och jemlik samvetsfrihet. Emed- si
ertid gjorde den sin upphofsmans själsfrän-!oc
ler större glädje än de skulle haft om de:gi
sunde skådat in i framtiden; de gladde sig!
emligen icke derföre att denna akt innehöll. h
len eviga rättvisans grundsatser, utan för det v.
ut man hoppades kristendomens undergång, m
lerigenom att alla religiösa sekter ställdes på he
ika fot, så att denna akt, enligt Jeffersons ne
gna ord, sammanfattade under mantelen aflfö
itt beskydd både judar och hedningar, kristna! dc
ych mahomedaner, hinduer och otrogna utaf! de
la slag.- Det var detta som kittlade Jeffer-! de
son och hans själsfränder!
Sålunda var nu statskyrkan afskaffad i Vir-!
sinien, den förut herskande kyrkan nedsatt
ill jemlikhet i rättigheter med alla de be-
rännalker TAM han fört undorirvckt Tynn.
t
ö
a
6.